I söndags skrev jag att jag ägnat helgen åt att lusläsa programmet för de två dagar jag kommer vara på bokmässan. Det är tredje året jag åker och jag börjar få kläm på hur jag vill ha det. Jag trivs med att hänga i seminariesalarna eftersom det är lugnt och skönt, man hör samtalen bättre och de är längre och mer ingående. Så när seminarieprogrammet kommer så börjar jag alltid i den änden och noterar allt jag är intresserad av. I helgen gick jag även igenom varenda scen- och monterprogram och klickade i allt av intresse på mitt konto på bokmassan.se.

När jag kommit så här långt handlar det om att prioritera och jag börjar med att plocka ut de absoluta måstepunkterna vilka, som många andra bloggare redan skrivit, är ganska få i år. Jag har faktiskt inte någon som jag känner att jag (typ) börjar grina om jag missar. Å andra sidan så är jag väldigt o-fan-girlig av mig. Det tog flera år innan jag gick på min första boksignering eftersom jag inte direkt tycker att jag har något att säga till författarna. Mats Strandberg blev min första och efter dess har jag ändå anammat kulturen och får böcker signerade då och då. Jag kan ju alltid säga till författarna att jag uppskattar deras böcker vilket jag tror gör dem glada. 🙂 Och ibland, har jag insett, så har jag faktiskt något jag vill prata med dem om.

Men bokmässan är ju inte bara signeringar utan mängder av intressanta samtal. Första året jag åkte (2019) var jämställdhet ett av teman och också det som gjorde att jag slutligen gjorde slag av saken och pallrade mig dit. Sen kom covid men förra året var jag där igen och då var jag jättepepp på tema klimatkrisen. I år är det inget tema som tokdrar i mig och som sagt inte heller någon särskild författare. Å andra sidan så drar hela mässgrejen i mig och jag längtar efter att lyssna på samtal, klämma på böcker, strosa runt på mässgolvet samt träffa bokvänner.

Så efter denna långa utvikning, vem vill jag då lyssna till? Jo, Ingvild H. Rishøi, bob hund och Jeferson Tenório, vars bok jag faktiskt tar med mig ner, och som deltar i det intressanta seminariet Rasismens konsekvenser. Sen är jag nyfiken på Laurie Penny, hypade Andrew Waldens bok och jag kan tänka mig att återknyta bekantskapen med Gardell som jag lagt på is under många år. De två sistnämnda är med i en drös punkter så de lär gå att få till. Nicolas Lunabba och Annika Norlin hade jag gärna sett men den förstnämnda krockar med annat och den sistnämnda med bob hund på lördagen, kanske får jag in henne på söndagen.

Diamant Salihu och Sarah Delshad har jag lyssnat till nyligen här i Stockholm så dem går jag på om jag hinner. Mats Strandberg, Sara Lövestam och Kristina Ohlsson är alltid underhållande och hinns gärna med. Det allra roligaste är ju dock när man blir överraskad av någon man tidigare inte hade koll på och det är också skönt att få in lite lättsammare och roligare samtal mot slutet av dagen när man är trött. Hur det än blir tror jag inte att jag kommer åka hem besviken. Vi ses väl där?