Ormen i Essex

Ormen i Essex har jag varit nyfiken på ända sen den kom ut. Det kändes som att den hade allt jag gillade och dessutom ett läckert omslag.

Vi befinner oss i slutet av 1800-talet och den unga änkan Cora lämnar London sedan hennes vedervärdiga make gått bort för tidigt. Hon är äntligen fri och beger sig till landsbygden i Essex för att leta efter fossil och förhoppningsvis upptäcka ett sjöodjur som påstås härja i trakten. Hon lär känna bygdens präst William och tillsammans utforskar de bygden medan de lär känna varandra och bygger upp en djup men annorlunda vänskap.

Förutom Cora och William finns där många andra personer, hennes socialistiska hushållerska och dennes förmögne beundrare, en sällsynt vacker och sjuklig prästhustru samt en svartmuskig ful men skicklig läkare som är förtjust i Cora. Alla de här karaktärerna i boken känns lite platta. De hade passat i en filmatisering, ni vet ett brittiskt kostymdrama med förtjusande flickor. Eller, visst är doktorn känslosam så det förslår men jag vet inte, de når inte fram till mig. Dessutom känns det som historien går på tomgång ett tag i mitten och jag ökar på tempot i läsningen för att kunna bli klar och pricka av en hyllvärmare.

Cora är egentligen en spännande karaktär som trots att hon är rik gillar att flänga runt i skogen i herrkläder och studera vetenskapliga fenomen. Hon är normbrytande precis som Alma i Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter men Alma gör det bättre. Jag älskar också tidsepoken som boken utspelar sig i och boken tar upp viktiga samhällsfenomen som dåtidens förväntningar på kvinnors beteende och de fattiga arbetarklasskvarterern i London. Dessutom kryddat med lite mystik! Men boken hittar aldrig fram till mitt hjärta och jag bryr mig inte riktigt om hur det ska gå för någon tyvärr. Det här är en bok som inte kommer att få bo kvar hos mig utan istället förpassas till ett bokbytarskåp.

Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 28 november 2021
Mitt betyg: 3/5

Skuggorna (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers här nedanför.

Vad handlar den om?
Några män blir misshandlade och efter ett tag inser man att det handlar om hämndaktioner. Alla män som misshandlas är dömda för att ha misshandlat en kvinna och de utsätts ”endast” för exakt det de själva gjort. Och vilka är det egentligen som utför hämndaktionerna?

Vad tyckte jag?
Hämnd är alltid ett intressant perspektiv men om vi ska leva i en rättsstat så bör väl ändå det utdömda straffet räcka? Jag tycker nog det rent logiskt men sen kan man ju alltid ha åsikter om huruvida straffet blev strängt nog, ta Nytorgsmannen för ett modernt exempel? Och sen finns ju den här personliga preferensen, jag har personer jag aldrig kan förlåta (även om vissa hävdar att förlåtelse är bra) men jag har förlikat mig med vår historia och är ganska säker på att en ren och skär öga-för öga-hämnd inte är något som skulle öka på mitt välbefinnande idag. Boken får ett extra plus för vilka som faktiskt ingick i den här lilla hämndligan!

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
31 oktober 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

 

Stenhjärtat (måndagsmikron på en tisdag/omläsning)

Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers här nedanför. Just den här delen var faktiskt en omläsning för mig då jag läste den 2013.

Vad handlar den om?
En sexmånaders bebis kommer in med skador som tyder på Shaken Baby Syndrome. Föräldrarna anhålls och frågan är såklart vem som egentligen gjort det? Hur kan man bevisa vem som är gärningsman när offret inte ens utan komatillståndet kan prata?

Vad tyckte jag?
Jag tycker att jag skrev ganska bra redan 2013 vad jag gillar med de här böckerna:

Det jag faktiskt gillar med hennes böcker är att hon skriver om utsatta kvinnor och barn och hon belyser på så sätt viktiga och obehagliga skeenden i samhället. När jag säger att boken är lättläst så menar jag språkligt och i en positiv mening. Själva ämnet i sig med ett barn som skakats så att det får hjärnskador är fruktansvärt och inte alls lättsmält. Jag gillar dock också hur mänskliga hennes karaktärer är och hur hon skildrar deras relationer.

Det här gäller än men det ger onekligen en extra dimension till allt när jag också lärt känna huvudkaraktärerna.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
30 oktober 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Svikaren (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers här nedanför.

Vad handlar den om?
Svikaren är ingen mindre än en fotbollsspelare som byter lag från AIK till Hammarby. Ett big no no bland fansen helt enkelt. Han påträffas mördad och frågan är såklart om det är ett fan som gjort det eller om det har med något annat att göra?

Vad tyckte jag?
Det här är första boken med kriminalinspektör Charlotta Lugn i huvudrollen tillsammans med Shirin. Så den här ses som bok 1 i deras serie men den är samtidigt bok 4 i Justitia-serien. 🙂 Fotboll i sig är inte direkt ett ämne som får mig att hoppa högt av glädje även om jag brukar dras med ett tag i EM/VM när jag är trött i början på sommarlovet. Fast jag orkar aldrig hela vägen fram till finalen. Som tur är så är boken fylld med en hel del andra mer sedvanliga Wennstam-viktiga ämnen och jag tycker det blir både spännande och intressant. Kanske att den lilla sidostoryn med Firman blir lite onödigt pekpinnig men det är onekligen intressant med vem den reella makten i sportvärlden egentligen ligger hos.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
28 oktober 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Alfahannen (måndagsmikron på en tisdag)

Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers här nedanför.

Vad handlar den om?
Jack Rappe är en medelålders skådis som gärna omger sig med unga tjejer. Ryktet säger att han inte är helt snäll mot dem och en dag hittas han huggen i magen i sin egen bastu. Vi får ännu en gång träffa Madeleine Edwards och Jonas Wahl i denna bok men Jonas har en lite annorlunda roll än tidigare. Här kliver också Shirin Sundin in på scenen för första gången.

Vad tyckte jag?
Jag älskar att personer återkommer och att man får lära känna dem ännu mer. Jag kan dock inte låta bli att förundras över hur Jonas Wahl släppts in i värmen igen efter den befogade landsflykt han fick ta till efter upplösningen i en av de andra böckerna. Den här boken handlar lite om Me Too-rörelsen innan den ens fanns och det här med att vara en utsatt ung kvinna i beroendeställning till framgångsrika sliskiga män. Wennstam fortsätter också att lyfta och bejaka den kvinnliga lusten på ett fint sätt även om det just här råkar innebära ett släng av otrohet.

Jag har dock lite svårt för den svartvita skildringen av Rappe, även om jag inte för en sekund tror att det är en osannolik beskrivning av män med storhetsvansinne, och det är detta som drar ner betyget till en trea denna gång.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
26 oktober 2021
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Dödergök (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Eftersom det är en serie finns det risk för spoilers här nedanför.

Vad handlar den om?
I den här delen är Maria Allende i fokus. Hon var med som journalistkollega till Rebecka i Smuts. Maria och hennes man letar efter ett hus att flytta till med lilla dottern Alma. Till sist hittar de ett billigt radhus ute i förorten men det finns en anledning till det billiga priset och Maria blir besatt av att forska i saken. Samtidigt utreder åklagare Madeleine Edwards ett misstänkt hedersmord förklätt till självmord.

Vad tyckte jag?
Jag gillade att läsa om Maria och hennes besatthet av det som hänt i huset. Även om själva händelsen inte var så trevlig. Boken får mig att inse att jag helt missat debatten kring hedersmord förklädda till självmord och att jag inte heller visste att det vanligaste brottet en polisman döms för är kvinnomisshandel. Nu är jag inte den som hatar alla poliser utan jag är tvärtom glad att de finns men det är onekligen extra skrämmande med rötägg inom vad man kan tycka pålitliga yrken. Apropå det så känns det idag lite konstigt att Wennstam i efterordet tackat Göran Lambertz men han var förmodligen en kunnig justitiekansler.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
24 oktober 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Smuts (måndagsmikron på en tisdag)

Varför läste jag den?
Projekt Justitia. Jag har velat läsa den här serien så länge men aldrig kommit mig för förrän nu. Jag insåg under läsningen att jag läst boken förut men det var innan bloggens begynnelse och jag är glad att jag läste om den.

Vad handlar den om?
Jonas Wahl är en framgångsrik advokat med en perfekt fru och ett perfekt hem och perfekta barn. Bara det att han har en ganska stor hemlighet. Hans fru Rebecka är journalist och borde vara nöjd med sitt perfekta liv men det är något som skaver. Jonas hemlighet skaver.

Vad tyckte jag?
Den här boken är fortfarande strålande bra än idag. Wennstam får med både lust och skam på ett riktigt bra sätt. Hon lyfter trafficking och mina tankar går mer än en gång till Paolo Roberto. Jag tycker det är fint hur hon skildrar tonårsdotterns pockande sexlust som är så svår att förhålla sig till när man själv är i tonåren. Slutligen blir det också en diskussion kring det ständigt närvarande hora/madonna-komplexet.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
21 oktober 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

 

Kommande böcker augusti 2021

Under denna vinjett presenterar jag ett högst subjektivt urval av kommande böcker jag är nyfiken på.

  1. Londonflickan av Susanna Alakoski, Natur & Kultur
    Jag har ännu inte läst Bomullsängeln men har på känn att det här är en serie som passar mig som i handsken. Kvinnors liv i historien är alltid intressant.
  2. Katthotellet vid kusten av Jessica Devert, Printz Publishing
    Jag har läst mycket gott om Deverts debut men inte läst den. I feelgood är det ofta hundar med men den här innehåller katter och det låter mysigt och jag gillar romaner som utspelar sig på öar/vid kusten.
  3. Rose är borta av Katja Kettu, Albert Bonniers Förlag
    Kettu är en författare som jag länge varit nyfiken på och särskilt hennes Nattfjärilen som kom för några år sedan. I den här boken verkar det handla om en gammal man med ett dåligt minne och en sedan länge försvunnen fru. Dottern hjälper till att försöka foga ihop trådarna och familjehistoria rullas upp.
  4. Nya tider på Flanagans av Åsa Hellberg, Bokförlaget Forum
    Ännu en serie som jag inte påbörjat men gärna vill läsa! Om relationer och flådiga hotell och kvinnor i centrum.
  5. Ellens val: Lockelsen av Moa Eriksson Sandberg, Lovereads
  6. Ellens val: Friheten av Moa Eriksson Sandberg, Lovereads
    Jag har med flit valt att INTE läsa vad de här två böckerna handlar om då jag inte vill ha några spoilers i serien om Ellen. Jag älskade de två första delarna och vet att jag kommer älska dem här med!
  7. De kom från öar av Malin Haawind, Piratförlaget
    Sa jag att jag gillar öar och kvinnohistoria? I den här boken får jag allt i ett och det är dessutom första delen i en trilogi vilket lovar gott om jag gillar den.
  8. Lyster av Raven Leilani, Modernista
    Om en ung svart kvinna i New York som p.g.a. ekonomin tvingas flytta in hos en gift man hon haft en relation med och där agera förebild till hans adopterade svarta tonårsdotter. Den beskrivs som rapp och humoristisk och kanske är det något i stil med Queenie?
  9. Meter i sekunden av Stine Pilgaard, Modernista
    En dansk roman om livets gång, att finna sig själv och ensamhet. En sådan där roman som ”inte handlar om någonting” och de brukar jag tycka om.

Hjärtlinjer

För ca tre år sedan läste jag Bennetts debutroman The Mothers och tyckte väldigt mycket om den. Ända sedan jag såg att Hjärtlinjer skulle komma ut på svenska har jag varit vansinnigt taggad på den och som tur var lyckades jag sälja in den till en av mina bokcirklar i april.

Tvillingsystrarna Desiree och Stella växer upp i en liten småstad i södra USA där det bor väldigt ljushyade svarta människor. I tonåren rymmer de till New Orleans och Stella upptäcker att människorna här tar henne för vit. En dag försvinner hon härifrån och hör aldrig mer av sig till Desiree. Några decennier senare följer vi Jude, Desirees dotter, som tar sig till college och jobbar extra som servitris på en cateringfirma. På en av festerna möter hon någon som på sätt och vis kommer att förändra världen för henne.

Den här boken vinner på att inte spoilas även om du under läsningen snart själv förstår vad som ska hända. Bennett är skicklig på att teckna karaktärer och att lyfta viktiga frågor både som fokus och lite mer i bakgrunden. Rasism och white passing är de stora frågorna i den här boken. Vilka förutsättningar och möjligheter har en människa som är svart respektive vit? Som en bikaraktär finns en fint gestaltad transperson och de svårigheter hen möter, inte i första hand från omgivningen utan mer kring det praktiska/vardagliga och det inre emotionella.

Bennett skriver också fram en fin småstadskildring och allting känns väldigt trovärdigt och tidstypiskt. Alla familjerelationer, alla saker folk gör av kärlek eller rädsla, stora händelser och små detaljer – det finns så mycket bra i den här boken och den lyckas dessutom vara spännande. Jag kan gott förstå att den här boken ska bli en TV-serie och jag ser mycket fram emot den. Nu önskar jag att jag hade köpt boken istället så den fanns i min hylla men jag lyssnade på den och tycker att Astrid Assefas inläsning var väldigt bra. Det är även en bra bokcirkelbok för dig som letar tips på dylika.

Förlag: Albert Bonniers Förlag 
Utläst: 18 april 2021
Mitt betyg: 4/5

Konsten att vara kvinna (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
På Internationella kvinnodagen lyssnade jag till en intervju med Moran och blev då väldigt nyfiken på hennes nya bok men jag tänkte att det kanske kunde vara bra att ha läst den här innan.

Vad handlar den om?
Boken beskriver hennes uppväxt och tidiga vuxenår och lyfter olika feministiska aspekter med en hel del, låt oss säga, uppseendeväckande ord och stycken.

Vad tyckte jag?
Alltså, nja. Hon säger en hel del bra och viktiga saker men de drunknar i hennes iver att vara så himla rolig hela tiden. Det är lite som att läsa ett stå upp-manus och det blir för mycket och lite för långdraget till sist. Jag föredrar nog faktiskt att lyssna på henne men hoppas ändå att den nya boken ska vara lite mer ”mogen” i sitt utförande.

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst:
7 april 2021
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format