Etikett: bokus play

Poirots jul (omläsning)

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner2 kommentarer

För sju år sedan läste jag den här boken och när jag slutligen ”recenserade” den tre år senare mindes jag inte ett skvatt. Så när den nu blev vald som årets sista bokcirkelbok i Veganbokprat tyckte jag att jag gott kunde läsa om den. Och det var kul! Jag blev ju lite pepp på Christie i höstas på bokmässan och vet ännu inte säkert än i dag om jag läst något mer av henne än den här boken.

Simeon Lee är en gammal, rik och aningens elak man som bjuder in alla sina fyra nu levande söner med fruar till att fira jul med honom. Dessutom har han en överraskning till dem, han har bjudit in deras systerdotter Pilar och han får sig själv också en egen överraskning när hans gamla kompanjons son Mr Farr knackar på. Lees fyra söner tycker inte särdeles mycket om varandra och de har alla sina egenheter och hemligheter. På julaftonskvällen hörs ett oväsen från Simeon Lees arbetsrum följt av ett fruktansvärt skrik. När alla stormar dit möts de av mängder av blod och en död Simeon med avskuren hals. Poirot råkar befinna sig i närheten och följer med den lokala polisen för att lösa mordet.

Well, det är inget mindre än en äkta pusseldeckare det här med alla komponenter som rika människor, diamanter, skumma tjänare och ett stort hus där alla är misstänkta. Eftersom jag uppenbarligen inte minns något alls från min förra läsning så klurar och klurar jag på vem den skyldige är men luras såklart in i fel tankebanor av Christie och jag får svaret först när Poirot serverar det till mig.

Gillade jag den? Ja, faktiskt. Jag är ju inte så förtjust i vanliga deckare med buttra kommissarier och uppfläkta kvinnolik men den stora blodmängden till trots är det här en väldigt mild deckare. Och jag har ju kommit att inse att jag gillar mysdeckargenren dit den här inte riktigt hör men nog ändå är mer lik i stil. Mysdeckarna har väl ett lite större fokus på karaktärerna. Här är det mer som en teaterpjäs där vi får veta så pass mycket om alla att jag efter en enda tillbakabläddring håller isär vilken son som är vilken tack vare de inte så djupgående men tillräckliga beskrivningarna av dem. Poirot himself lär jag dock inte alls känna men det kanske man gör om man läser fler böcker?

Men boken är spännande och underhållande, den ger mig läslust och som anglofil gillar jag ju att läsa om britter men det är alldeles för lite tedrickande. 🙂 Jag läser gärna fler Christie men vill nog testa en med Miss Marple nästa gång. Särskilt som jag nu googlat och läst att Christie själv föredrog Marple framför Poirot.

Förlag: Bookmark förlag
Utläst: 12 december 2022
Mitt betyg: 4/5

Familjelexikon

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, RecensionerLämna en kommentar

Familjelexikon var en bokcirkelbok till en träff i oktober och när vi träffades hade jag bara läst knappt hälften. Jag kände mig inte direkt pepp på att läsa vidare men de andra i cirkeln gillade den. Så efter träffen tvingade jag mig att läsa klart den men njae, jag blev inte direkt mer positivt inställd.

Boken är självbiografisk och Natalia Ginzburgs berättar om sin familj och en rad andra människor som hon stött på under livet. Det som är intressant är att läsa om Mussolinitiden. Ginzburgs familj var motståndare och gömde antifascister under den här tiden. Om jag minns rätt så var även en av hennes bröder en ganska aktiv spridare av antifascistiska åsikter och fick fly utomlands. Själv gifter hon sig med en ryskjudisk man och de tvingas också gömma sig under kriget.

Det finns en hel del humor och kärvänlighet i boken. Det är fint med alla uttryck som familjen använder sig av, ni vet sådana där fraser som anspelar på något som familjen varit med om. I min familj har vi t.ex. ”Possenhofenspagetti” vilket åsyftar den gången vi bilade genom Europa och i Possenhoffen blev serverade klumpkokt spagetti. Så det finns definitivt humor i boken men jag vet inte, det är för många personer och bihistorier som beskrivs i detalj och jag tappar lite tråden. Boken verkar ju dock vara allmänt uppskattad så kanske var det bara jag som inte var i fas för den just då.

Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 17 oktober 2022
Mitt betyg: 3/5

Bögen är lös

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner2 kommentarer

Jag lyssnade till ett samtal mellan Edvin, Jenny Jägerfeld och Ann-Christine Ruuth på bokmässan där de vände sig emot begreppet ”komma ut” och blev nyfiken på Edvins bok. Han hade helt gått mig förbi men så hänger jag inte heller med i tv och radio särskilt bra.

Bögen är lös är mer eller mindre en handbok för bögar och för dig som helt enkelt vill veta mer om bögvärlden. Och ja, precis som titeln antyder så vill Edvin att vi använder ordet bög om homosexuella män. Edvin utgår från egna erfarenheter och skriver med en stor dos humor. Istället för att man ska komma ut (för vem då liksom?) så tycker Edvin att man ska ha en acceptansperiod. Först en där personen det berör själv accepterar att man inte tillhör heteronormen och därefter är det dags för anhöriga och vänner att acceptera det så att de kan förstå och leva med det.

Vidare försöker Edvin, men misslyckas, att få ett svar på frågan om varför man blir bög. Han landar i att det ändå är alltför komplext för att kunna hitta en enkel förklaringsmodell. Han går igenom hbtqi-historia och bögarnas kamp och hierarkiska ordning i Stockholm. Han analyserar bögars fascination för popdivor och är själv ett galet stort fan till Lady Gaga. Jag har aldrig direkt hört henne så jag satte på den låten Edvin sa var hennes allra bästa men efter 30 sekunder gav jag upp. då hon definitivt inte var något för mig.

När det gäller handboksperspektivet så ger Edvin en ganska detaljerad bild av både hur bögar har sex och vad olika ord betyder i bögvärlden. Det här måste vara fantastisk läsning för den unge vilsne bög som behöver hjälp och stöttning för att hitta till bögvärlden och kunna hänga med där. Här finns också explicita tips till dig som står inför att vilja komma ut.

Hela jargongen i boken är öppen, rakt på sak och ofta väldigt rolig. Jag lyssnade på boken och kan verkligen rekommendera det då det är Edvin själv som läser den. Bland allt det här roliga finns också episoder och fakta som är riktigt tragiska och mörka och tyvärr är ju vardagshomofobin, som Edvin benämner den, högst levande i vårt samhälle. Det allra viktigaste kapitlet handlar om hur du som tar emot ett komma ut-besked ska agera. Inte för att ett sådant här kapitel ens borde behövas men bara läs det så att du inte agerar fel den dagen det är dags.

Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 31 oktober 2022
Mitt betyg: 4/5

Körsbärslandet

Den Av bokdivisioneni Betyg 5, Recensioner2 kommentarer

I bokcirkeln Stäppvargarna tänkte vi för några veckor sedan gå till en tysk resaturang här i Stockholm då de andra ville ha schnitzel och det fanns även vegansk schnitzel till mig där. Men så glömde den ansvarige boka bord och det blev fullt och vi gick någon annanstans. Nu var det min tur att välja bok och istället för att ta en av mina hyllvärmare (som jag ofta gör för att få ner antalet) googlade jag istället tyska böcker och valde denna utifrån någon tipslista. När de andra godkänt boken så bokade jag också ett bord på ovan restaurang.

Körsbärslandet utspelar sig mest i nutid och delvis historiskt för att vi ska få en bakgrund till allt. En morgon på 40-talet någonstans anländer Vera och hennes mamma Hildegard som flyktingar från Otpreussen till en gård i Olland. Där tas de motsträvigt emot av Ida Eckhoff vilken väntar på sin son Karl som strider i kriget. Två år senare anländer Karl hem efter en tid i rysk fångenskap och han kommer aldrig mer bli sig lik. Åren går och han tar Vera och Hildegard till sitt hjärta tills den dag då Hildegard lämnar dem alla vind för våg för en ny man och ett nytt liv med bättre status. 60 år framåt i tiden står plötsligt Veras systerdotter Anne och hennes lille son på Veras trapp. På flykt, men inte undan kriget utan hipsterlivet i Hamburg och ett liv som inte blivit som Anne tänkt sig.

Åh, som jag tyckte om den här boken! Jag älskade hur allt kretsade kring huset i Olland och hur svåra trauman blandades med hipsteravsky och enklare problem. Vera kan förvisso anses lite väl dragen till sin spets men i symbios med grannen Heinrichs pedantiska personlighet och Annes mer blyga läggning så blir det så fint så. Jag älskade också att jag fick lära mig om plattyska (och terrazzoklinker!) vilket helt gått mig förbi och varenda bok som smyger in fraser på andra språk hamnar alltid högt på mina topplistor.

Boken är lättläst på ett positivt sätt och kapitlen är perfekt avvägda medan man växlar emellan de olika karaktärerna. Det finns ett enormt läsdriv i den och jag längtade hela tiden tills jag skulle få läsa vidare. Miljöerna i boken är fantastiskt beskrivna och jag skulle utan att tveka åka på en resa till Olland för att titta på gamla korsvirkeshus, alla körsbärsträd och floden Elbe. Då skulle jag förvisso bli en sådan som Vera föraktar men det vore det väl värt.

Rekommenderas till dig som har en lässvacka, gillar karaktärsdrivna böcker, är en sucker för vackra omslag eller vill lära dig några fraser på plattyska! Själv ska jag definitivt skriva upp Hansen på ”måste läsa mer av”-listan.

Förlag: NoNa förlag
Utläst: 8 november 2022
Mitt betyg: 5/5

Ellens val: Förbjuden längtan

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar

Sjätte delen i Ellens val-serien kretsar förutom Ellen mest kring Gabriella som slits mellan Anton/herrgårdsfrulivet och läkaryrket samt Elisabeth som stöter på sin ungdoms kärlek och inser att känslorna inte alls svalnat. Men tyvärr är han gift med familj numera. Dessutom lockas Gabriella av kärleken men det blir inte alls som hon tänkt sig. På det politiska planet jobbar kvinnorna med bl.a. soppkök och Ellen slits mellan allt hon vill göra men blir plötsligt så trött.

Det är lite mer erotik än romantik än i den här delen och förutom prästen så är männen väldigt goda och förstående, alltså väääldigt. Det är mycket fokus på just kärleksbestyr och lite mindre på politik men å andra sidan heter ju just den här delen Förbjuden längtan. Till nästa del önskar vi oss mer av kvinnokampen men jag tyckte ändå att den här var bra och underhållande att lyssna till. Jag ser alltid fram emot en ny Ellenbok!

Förlag: Lovereads
Utläst: 14 september 2022
Mitt betyg: 4/5

Sanningen om ostrondykerskan

Den Av bokdivisioneni Betyg 4, Recensioner2 kommentarer

Tredje delen i Säfstrands serie Vid livets vägskäl handlar om Inez som en gång varit en hyllad författare men dragit sig undan och numera är folkskygg. Då hennes granne plötsligt dör bestämmer hon sig för att döstäda och hyr in en städerska till hjälp. Meja är den mest försiktiga och osäkra människan i världen och det är inte lätt för henne att handskas med den minst sagt speciella gamla damen. Tillsammans tar de sig dock framåt i livet och utvecklas var för sig men tack vare varandra.

Jag har läst de bägge två andra delarna i serien och de hör inte ihop mer än tematiskt. Min favorit är Skrivklubben för lyckliga slut och kanske på grund av att det var mitt första möte med Säfstrand eller så berörde den mig bara mest? Men jag tycker mycket om den här boken också trots att karaktärerna är knepiga. Inez är emellanåt rätt otrevlig och dryg och Meja är så tafatt att jag få spunk på henne. Men se där, det är ju precis så det ska vara när man läser en bok. Karaktärerna ska beröra och ännu en gång så lyckas Säfstrand väldigt bra med just detta. Miljöerna vid havet är väldigt lockande och Mejas nakenmarsvin (var tvungen att googla) verkar bedårande. Kanske läser jag mig bakåt i Säfstrands utgivning eller så väntar jag på nästa bok men hon har definitivt befäst sin plats på min måste läsas-lista!

Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 26 augusti 2022
Mitt betyg: 4/5

Skrivkramp

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, RecensionerLämna en kommentar

Förra året lyssnade jag till Utloggad och tyckte den var rätt underhållande så jag såg ändå fram emot nästa del i serien Skrivsystrar vilken är Skrivkramp. I den här boken följer vi Emma som ska skriva uppföljaren till hennes succédebut som utspelade sig i Indien. Problemet är att Emma inte alls vill skriva om Indien och hon får inte ur sig ett enda ord nästan. När en chans till miljöombyte dyker upp tar hon den och blir husmor på en internatflickskola där inte så mycket skrivro och en hel del besvärligheter väntar henne.

Jag hade inte läst alls vad den här boken skulle handla om och gillade inledningen där karaktären Lucy hjälper Emma att skriva första kapitlet till boken som hon har så svårt att få ur sig. Jag såg fram emot att få följa Lucys och Emmas relation när Emma istället helt plötsligt åker till den här internatskolan och historien utvecklas till något helt annat och tyvärr ganska ointressant. Jag lyssnar nog med ett halvt öra för jag blir galet förvånad när den skolflicka jag trott varit typ 15 hela boken visar sig vara nio eller något liknande.

Jag hade för mig att jag ändå gillade Utloggad rätt mycket men ser nu att jag gav också den en trea. Kanske är inte den här serien riktigt något för mig men jag gillar ändå att den handlar om skrivande människor. Ett plus också för att Emma *spoiler* inte kärar ner sig i någon man utan den viktigaste relationen är den mellan henne och den nioåriga flickan. Jag får dock se om jag lyssnar vidare.

Förlag: Historiska media
Utläst: 25 september 2022
Mitt betyg: 3/5

Allt vi inte sa

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, Recensioner2 kommentarer

Allt vi inte sa var augustis bokcirkelbok i veganbokcirkeln. Boken handlar om tre Stockholmstjejer som alla gått på Handels. Sofia och Amanda är uppväxta i samma by och åkte samtidigt till Stockholm där de ett tag gled ifrån varandra men sedan hittade tillbaka. Under tiden de var isär blev Sofia istället kompis med Caroline, en infödd östermalmstjej men nu umgås de alla tre ihop. Ingen verkar direkt gilla de andra egentligen samtidigt som de inte har någon annan. Vi följer de tre tjejerna omväxlande ur deras perspektiv och sen skiftar boken lite ton mot slutet.

Ingen av karaktärerna är direkt supersympatisk men alla tre brottas med sin egen kamp. Sofia är den enda svarta kvinnan på hennes advokatbyrå och hon måste tampas med fördomar från både sig själv och andra. Caroline hoppade av Handels, flummade runt i Kalifornien och är nu någon slags östermalmshippieinfluencer med världens sämsta självförtroende. Amanda har en stor tragedi bakom sig och tampas med demoner och olika ohälsosamma försök att dämpa dem.

Fast att jag är ganska långt ifrån de här tre tjejerna livsmässigt så gillar jag boken. Språket är väldigt ärligt, stundtals rått men också humoristiskt. Mest gillar jag att få ta del av Sofias tankar kring all den vardagsrasism hon utsätts för. Det är också Sofias partier som är de allra roligaste och mest fyndiga. Det som drar ner mitt betyg är slutet. Jag gillar det inte. Inte på grund av vad som händer (eller, såklart gillar jag inte det heller) utan för att jag tycker att det som sker liksom gör om hela boken till något annat än en modern relationsroman och det blir lite för mycket. Jag fattar att vi inte bara kunde följa deras liv fram till liksom ingenting och jag har egentligen inget eget förslag så kanske ska jag bara hålla tyst? Däremot så kommer jag definitivt att läsa mer av Osman om hon skriver mer i framtiden!

Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 13 augusti 2022
Mitt betyg: 3/5

Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, Recensioner1 kommentar

En sån där kväll när det var lite trögt att somna scrollade jag igenom Bokus play efter något trist att läsa. Jag hittade den här boken och då jag ju är intresserad av kost och hälsa gav jag mig på den. Boken säljpitch är att bantning inte fungerar och att du ska få tips om hur du gör istället.

Hemmingsson beskriver varför bantning inte fungerar och hur din kropp aktivt motarbetar alla bantningsförsök på olika finurliga sätt. t.ex. om du äter mindre, dvs skär ner på kaloriintaget så kommer kroppen snart att bli mer energieffektiv och minska förbränningen. Vidare pratar han om olika typer av övervikt, var fettet sitter, hur länge det funnits där och av vilken anledning det kom dit vilket är relevant när det gäller att skapa förutsättningar för att bli av med det. Han diskuterar ätande, olika anledningar till att vi äter och pratar om kost.

En hel del i den här boken är nog forskningsbaserat och Hemmingsson har själv forskat på övervikt i många år. Samtidigt lägger han fram en teori om att väldigt stressiga perioder ofta leder till viktpåslag och menar att han själv är ”övertygad om det ligger mycket i den teorin” men utan direkt källhänvisning. Det handlar inte om att man äter mer/fel utan hur kroppen reagerar och hur hormonnivåer regleras etc. Jag är själv inte överviktig men la på mig ett par kilo under en väldigt stressig period i mitt liv utan att direkt förändra min kost så jag sällar mig till hans anekdotiska tyckande.

Överlag känner jag att boken är lite ett manifest för att det är ok att vara överviktig, vilket det såklart är, samt för hans egna personliga åsikter kring detta. även om han faktiskt går igenom olika typer av hälsofaror som övervikt kan innebära. Han tar också upp diskrimineringen av överviktiga i samhället och hyllar kroppspositivism (jag håller med). När jag läst ut boken så tänker jag direkt att det här måste ju vara läkaren Stina Wollter skrivit en kommande bok ihop med, och det visade sig vara fallet.

Men vad ska man göra då om bantning inte fungerar? Tja, ändra sina vanor så att de blir mer hälsosamma i grunden, stressa mindre och må bra. Kanske inte de konkreta råd man hoppades på. Magsäcksoperation är drastiskt men fungerar, inte bara för att du får mindre plats att lägga mat på utan för att man tar bort de delar som reglerar hungerhormonet ghrelin.

Jag är inte riktigt rätt målgrupp för den här boken, när Hemmingsson skriver att man också tappar muskelmassa under bantning så tänker jag att det är ju bara att styrketräna och käka protein så slipper man det. Och när han rekommenderar dig att börja med tio minuters promenad två gånger i veckan för att få in mer motion så är min motionskalender betydligt mer gedigen än så. Mycket av det jag läser känner jag igen från Jacobs Gudiols Skitmat men den här boken går in lite mer på själva övervikten. Är du intresserad av dessa frågor och främst ser dig som en tränande människa tycker jag du ska välja Gudiol, ser du dig som främst överviktig tar du denna.

Förlag: Bonnier Fakta
Utläst: 29 juli 2022
Mitt betyg: 3/5

Finistèreböckerna

Den Av bokdivisioneni Betyg 3, Betyg 4, RecensionerLämna en kommentar


I en av mina tre bokcirklar brukar vi ha en sommarträff och till den skulle vi läsa Bodil Malmstens första Finistèrebok. Jag lyssnade på nästan hela på bussen till och från Karlstad och klämde det sista en broderikväll i soffan. När den var slut blev jag genast sugen på att lyssna vidare och ta reda på hur det gick.

Böckerna berättas i jagform men Bodil är tydlig med att säga att det inte är en skildring av hennes liv i Finistère, fast att hon ju precis som karaktären i boken flyttade dit och köpte ett hus. Däremot så bekriver hon ”sitt Finistère.” Böckerna är som en serie betraktelser av livet sammanflätat med det som händer i Finistère. Ibland är det beskrivningar av hur man blir av med mullvadar i trädgården och ibland mer filosofiska utlägg kring olika saker. Och så är där blommor i alla dessa former och ett evinnerligt men konstigt nog njutbart uppräknande av allsköns trädgårdsväxter.

Jag fick en kommentar från ett halvt medlyssnade öra att hon bara gnällde i boken och ja, det är mycket gnäll. Men det är ofta befogat och dessutom roligt gnäll och en hel del finurliga formuleringar. Fler än en gång så smilade jag åt Bodils ord och jag gillade även hur hon använde ett språk fritt från förkortningar eller syftningar eller vad jag ska kalla det. När hon t.ex. pratar om sina hemtrakter så heter det alltid ”mellersta Norrlands inland och fjälltrakter.”

Det är omöjligt att läsa det här utan att tänka sig att det är Bodils liv. När vi cirklar om boken så kommer jag på mig själv flera gånger med att prata om händelser och relatera dem till vad jag googlat fram om henne och jag tänker att böckerna är en true story. I andra boken berättar hon hur folk tänkt liksom jag och dessutom kontaktat henne efter första boken och velat ha vägbeskrivningar, sagt att de ska hälsa på och ta med sig sina barn. Bodils replik:

Som vore mitt Finistère ett nöjesfält, ett Eurodisneyfinistère, en temapark för Finistèrefantaster med Finistèrepromenader på från boken kända stigar och vägar och visningar av från boken kända platser, Finistèreutflykter och turer guidade av personal i mullvadsdräkter eller förklädda till mig och madame C.

Jag lyssnade på böckerna och tyckte det gav väldigt mycket att höra Bodil själv läsa dem. Nu när jag bläddrar i e-böckerna för att skriva om dem så ser språket så lockande ut att jag blir sugen på att läsa dem också. Kan Bodil vara min ingång till den här poesin jag aldrig lärt mig tycka om? Jag är hur som sagt väldigt glad för att jag äntligen läste henne och vill definitivt ha mer. Det som drar ner betyget på andra boken är helt enkelt att det blev lite för mycket och lite för långrandigt. Jag vet inte om jag bedömt den annorlunda om jag avvaktat lite med att lyssna på den.

Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 14 resp. 21 juli 2022
Mitt betyg: 4/5 resp. 3/5