Den lilla blomsterhandeln vid havet (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag behövde något fluffigt att lyssna på. Blev nyfiken på tredje delen i den här serien men tänkte att jag skulle ta dem i ordning.

Vad handlar den om?
Poppy tillbringade ofta sina somrar hos mormor i St Felix i Cornwall tills en händelse gjorde att hon aldrig mer ville återvända. När mormor dör får hon dock ärva hennes blomsterhandel och motvilligt tar sig Poppy an uppgiften. Ett litet aber är att hon hatar blommor men som tur är får hon hjälp av  den excentriske floristen Amber och faktiskt mer eller mindre hela St Felix.

Vad tyckte jag?
Well, fluff de sa, fluff det var helt enkelt. Så jag fick precis vad jag önskade mig. En mysig miljö med ett trevligt persongalleri, romanser, lite spänning, lite mystik och några hundar. Och så lite svärta som ju behövs för att balansera upp den här typen av böcker. Men, jag tycker att Poppys relation med Ash känns konstig, jag förstår inte riktigt varför broderierna är så viktiga och den hade kunnat sluta lite tidigare.

Och titeln hörni? Jag har faktiskt inte ens vetat vad boken hette under tiden jag lyssnade på den, när någon frågade så visade jag bara omslaget och sa att det var fluff. Men varför måååste de heta ”den lilla whatsoever”. Den här borde ju ha hetat Daisy Chain såklart. hur som helst tyckte jag om den och kan tänka mig att lyssna vidare för att få hänga lite till i fiktiva St Felix.

Förlag: Lavender Lit
Utläst:
6 maj 2022
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Sista sommaren

I höstas när jag fyllde år fick jag den här boken i present av min son. Jag vet att någon tipsade honom om att köpa just den här boken eftersom att denne någon själv tyckte mycket om den. 🙂 Det visade sig hur som helst vara ett lyckat tips för jag gillade den också.

Sista sommaren handlar om den kriminelle unge killen Adam som klättrar in genom ett öppet fönster i pensionären Britas sommarhus för att sova där. När hon dagen därpå anländer får han lov att stanna eftersom Britta behöver lite hjälp och dessutom påminner han henne om en viss person. Brittas bar tycker inte att hon är kry nog att hänga ute i sommarhuset ensam så hon smyger med att hon är där. De skulle förmodligen inte heller godkänna hennes umgänge med Adam så även det mörkar hon. Däremot har Britta en bästa väninna vid namn Iris som är helt införstådd i planerna och med på allt. Iris bor själv i ett sommarhus i närheten och tillsammans får de här tre en riktigt fin sommar.

Ja, det är en osannolik plot och det sker vissa föga troliga händelser men det finns så många fina karaktärer i den här boken och den är fylld av värme och bjuder på många härliga stunder. Sen fällde jag ett par tårar också under läsningen och det händer faktiskt inte så jätteofta. Men jag engagerar mig verkligen i Brittas och Adams liv och hejar på dem när det går vägen med saker. Även om Britta verkar tvär så är det fint hur hon tar sig an och stöttar Adam trots hans förflutna.

Som jag skrev häromdagen stör jag mig på att Adam och hans ”kumpaner” inte är etniska svenskar och tänker att det bara spär på myten om den kriminella invandraren. Även om Adam nu visar sig vara en riktigt hyvens kille så småningom. Jag tycker inte heller att det är särdeles charmigt när de gamla damerna tar på sig att träffa Adams kriminelle vän. I den riktiga världen är dessa personer inte att leka med men jag fattar komikbiten i scenen.

Hur som helst så var det här är en trevlig läsupplevelse och jag längtade liksom efter att få komma hem och läsa lite varje dag. Det är inte alla böcker som har den effekten. Dessutom var det fint att få läsa om pensionärer vilket inte händer allt för ofta även om det nog dyker upp fler och fler.

Förlag: Bazar Förlag
Utläst: 14 januari 2022
Mitt betyg: 4/5

Stjärnor, systerskap och julens mirakel

Förra året läste jag Tre systrar och en jul att minnas av Sarah Morgan och jag gillade den så pass att jag tänkte jag skulle läsa henne i jul igen. I den här boken har vi en sårig relation mellan Gayle och hennes två döttrar, Sam och Ella. De har inte haft kontakt på fem år men då Gayle råkar ut för en olycka sträcker hon ut en hand mot sina barn. Hon har ägnat stora delar av livet åt att skapa framgång åt sig själv och sina barn och lull-lull och trams har aldrig varit hennes melodi. Systrarna blir därför ömsom förvånade och ömsom förskräckta när Gayle tackar ja till att fira en familjejul i Skottland med dem. Hon har alltid hatat julen medan de älskar den.

Sarah Morgan skriver lite längre böcker än vad feelgoodgenren normalt betyder. Hon har också ett långsammare berättartempo men i gengäld mer komplexa karaktärer och historier. Här är det trasiga och sorgesamma familjerelationer som avhandlas parallellt med en hel del humor som faktiskt får mig att dra på smilbanden. Samtidigt får vi en rejäl dos romantik och inte minst ett snöigt Skottland och all-in på julfeelingen. Säg någon som inte skulle vilja fira jul på ett smärre slott i Skottland?

Jag tycker bäst om Sam men Ellas lite mer neurotiska och känslomässiga personlighet är en bra balans till Sams mer yrkesmässiga och logiska personlighet. Jag lyssnade på boken och även om jag tyckte mycket om Ella Schartner i Ellen-böckerna så blir det väldigt sockersött när hon gestaltar fyraåriga Tab som är Ellas dotter men eftersom det är en julroman så är det helt ok. Det här blev årets sista julbok för mig och tre stycken var en helt lagom dos.

Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 22 december 2021
Mitt betyg: 4/5

Allt jag önskar mig till jul

Bolouris debutroman var min inkörsport till julromaner. Jag läste den på engelska för ca fem år sedan och tyckte mycket om den. Därför var mina förväntningar ganska stora när jag valde denna roman som årets första julroman, även om jag sedan november 2016 läst ett gäng julromaner.

Nick är en nyligen avskedad och arbetslös, numera fattig jurist som får ett tillfälligt jobb som jultomte i ett köpcentrum. En dag kommer en liten kille och önskar sig att hans mamma, änkan Sarah, ska bli lycklig till jul. Nick drunknar i Sarahs bruna ögon men känner samtidigt att en fattig extraknäcks-jultomte inte är vad hon förtjänar. Istället tussar han ihop henne med sin bästa kompis och rumskompis Matt men ju längre de dejtar desto mer inser Nick att han är totalt nerkärad i Sarah. Inte så bra.

Den här boken är skriven med den typ av rappa humoristiska språk som jag troligtvis älskade när jag läste hennes debut men som jag sedan dess kommit att bli betydligt mindre förtjust i. Jag avbröt t.o.m. en dylik julroman förra året men eftersom det här var Bolouri ville jag ge den en chans. Jag vänjer mig ju längre in i boken jag kommer och det är trivsamt att läsa om Nick och Sarah men den dramaturgiska kurvan blir lite trist hela den långa vägen fram till målet. Det blir också lite för sliskigt med den lille pojken, Nicks slutgiltiga jobb och den trebente jycken.

Jag har kommit att föredra feelgood med svärta och även om Sarah på pappret är en änka så berörs jag inte av hennes situation trots några fällda tårar från de inblandade karaktärerna under bokens gång. Allting är lite för platt och jag är ganska ointresserad att läsa om Londons it-människor och flådiga bröllop. Min största behållning av boken blir nog inblicken i de vedervärdiga arbetsförhållande som verkar råda för brittiska jurister rent generellt.

Förlag: Printz publishing
Utläst: 3 december 2021
Mitt betyg: 3/5

Ellens val: Friheten

Det är tur att böckerna om Ellen kommer ut i par så att du hinner få lite mer innan det är dags att vänta igen. Den här boken läste jag såklart i direkt anslutning till tredje delen om Ellen. Eftersom det här är en serie finns det risk för spoilers i den här recensionen.

I den här delen får Ellen och Isa äntligen träffas. Gabriella och Oskars äktenskap blir mer och mer okonventionellt på ett sätt som det säkert sett ut för mängder av människor genom åren. Ingeborg får ta mer plats i berättelsen och hon förälskar sig i Anton men hennes önskemål och hans familjs förväntningar går inte riktigt hand i hand.

Det är fantastiskt att fjärde boken är lika underhållande som den första! Det finns ju liksom inte brist på stoff att skriva om direkt och nya personer får träda fram medan andra mer eller mindre burdust elimineras. Förutom genus så är klass en viktig aspekt som lyfts fram i alla böckerna och alla samhällsklasser har sina egna problem. I den här delen är såklart frihet en viktig fråga. Friheten att älska (med) vem man vill, friheten att få arbeta med vad man vill och framförallt Isas frihet från den genuint elake Motander och hospitalet. Nu längtar vi till februari och nästa del som dock just nu ser att komma ensam istället för i par som hittills.

Förlag: Lovereads
Utläst: 27 augusti 2021
Mitt betyg: 4/5

Ellens val: Lockelsen

Tredje delen av Ellens val kom ju ut i augusti och jag sträckläste den då men sen kom livet emellan innan jag hann skriva om den. Det jag vet är dock att jag älskade den precis som de tidigare delarna. Eftersom det här är en serie finns det risk för spoilers i den här recensionen.

Ellen fortsätter sitt studenteskeliv i Ljungsala. Hon är vansinnigt kär i Carl och längtar efter att få vara med honom. Samtidigt sitter Gabriella nygift men allt olyckligare för var dag som går men hon och Oskar finner en del vägar runtomkring problemen. Alva i sin tur är olyckligt kär men tar äntligen tjuren vid hornen när det gäller hennes dröm om att studera.

Jag lyssnade på de två första delarna men var för otålig för det nu eftersom jag vet att jag läser fortare än uppläsaren. De här böckerna är ju som gjorda för att slukläsas och man vill liksom bara läsa vidare hela tiden. De fortsätter att kämpa för kvinnors rättigheter på alla nivåer och trots att allt är så lätt skrivet så avhandlas den ena tunga frågan efter den andra. Hur mycket jag än läser och lär mig om vår historia så förundras jag hela tiden över hur inskränkta liven för kvinnor har varit, och för många fortfarande är än idag. Att Moa Eriksson Sandberg tagit över stafettpinnen är inget jag tänker på utan allt känns bara precis som vanligt när jag träder in i Ellens värld igen.

Förlag: Lovereads
Utläst: 23 augusti 2021
Mitt betyg: 4/5

Ellens val: Det nya livet

Jag lyssnar på en bok i veckan fram och tillbaka till jobbet men de senaste tre veckorna har jag i ärlighetens namn inte kunnat hålla mig på helgen från att sträcklyssna klart, annars hade en bok nog räckt längre än en vecka. Dessutom blir det lite extra mysigt att starta måndagen med en färsk bok. Den här veckans bok var Det nya livet, första delen om Ellen där Helena Dahlgren skrivit de två första delarna. Helena har tidigare skrivit en hel del noveller samt böcker för barn och unga men det här är väl kanske hennes andra bok för vuxna lite beroende på hur man ser det. Bokserien är framtagen i ett s.k. writers’ room där förlaget varit med och skapat serien. Du som vill läsa mer om det kan göra det här.

Det nya livet utspelar sig 1915 och handlar om Ellen som är 18 år och som beger sig till universitetsstaden Ljungsala för att söka efter sin syster Isa. Isa gifte sig för några år sedan och flyttade hit med sin man men nu har breven från henne upphört att komma och Ellen och familjen är oroliga. Ellen hittar Isas hus men det ser övergivet ut och förtvivlad av sorg och villrådighet blir hon räddad av den ett år yngre Gerda som tar Ellen under sina vingar och hon får flytta in på det pensionat som Gerdas mamma och mormor driver. Ellen letar vidare efter Isa samtidigt som hon utforskar staden och sitt eget vuxenblivande. Hon fortsätter med det hon gillar allra bäst – att läsa – och hon drömmer om universitetsstudier, hittar kärleken och dras in i kvinnogemenskaper.

Som du hör händer det väldigt mycket i den här lilla nätta boken och den slutar ganska mitt i berättelsen även om vissa delar får ett avslut. Tanken är såklart att du ska vilja läsa vidare i serien men gör inte som jag och råka klicka in dig redan på del tre och fyra för det blev en onödigt tråkig spoiler när jag gjorde det. Men självfallet tänker jag lyssna vidare på del två redan idag!

Det nya livet är en ganska lättsamt förpackad historia trots att den innehåller både hemska kvinnoöden och en hel del härlig kvinnohistoria. Jag hade gärna kunnat bli Ellen för ett tag för att få vara en del av allt det som hon får uppleva med hemliga läsesällskap och kvinnopolitiska frågor. Ellen bär på ett eget mörker men det kommer inte fram så jättemycket så här i första delen utan hon framstår främst som väldigt godtrogen, rättskaffens och förnuftig. Jag får lite Astrid Lindgren-vibbar av henne och med all rätt, för precis som Pippi, Madicken, Lotta, Ronja och de andra så bryter Ellen mot en del av dåtidens tabun och normer på ett härligt uppfriskande sätt som kontrasterar mot hennes näpenhet.

Jag känner inte Helena personligen, vi har bara råkats någon gång, men jag kan inte låta bli att undra hur mycket av henne själv som ligger i Ellen och hennes kärlek till litteraturen och skrivandet. Det ska bli spännande att se om Ellen ändrar lite karaktär när Moa Eriksson Sandberg tar vid i höstens böcker om Ellen. Men först ska jag som sagt sluka del två i denna härliga serie.

Förlag: Lovereads
Utläst: 20 februari 2021
Mitt betyg: 4/5

Utloggad

Jag insåg häromveckan att min hjärna just nu inte klarar att lyssna på facklitteratur utan jag får hålla mig till feelgood. Kanske en mysdeckare kan funka också? Men de ”riktiga” romanerna vill jag helst läsa själv.

Utloggad är första delen i en planerad kvartett gissar jag då den handlar om Katie som är en av fyra ”Skrivsystrar”. De är några tjejer som hållit ihop sedan universitetstiden och som lovat att stötta varandra i vått och torrt. Alla skriver och de andra tre har blivit utgivna författare och det är bara Katie kvar som väntar på kontrakt. De minglar runt på releasefester i London och allt handlar om att synas på sociala medier. Katie kämpar dock med att stötta de andras framgång samtidigt som hon själv aldrig slår igenom. En dag råkar hon skicka ett känsligt mejl till fel person och katastrofen är ett faktum. Hon dumpar sin mobil i Themsen och sticker till en släkting i Keswick och gömmer sig.

Utloggad är en humoristisk och lättsam feelgood som också gömmer en del djupare ämnen. Jag blir absolut road av boken och jag gillar Katie och den bild vi får av henne. De andra skrivsystrarna porträtteras ganska översiktligt och jag får generellt en del vibbar typ Sex and the City av boken eller vad jag ska säga. Karaktärerna i boken känns liksom inte riktigt genuina och lite stereotypa, förutom Katie. Men förmodligen lär vi känna de andra tre mycket bättre i deras böcker.

Boken gör mig kluven till författarvärlden då jag dels får ett enormt skrivsug och återigen önskar att jag hade en berättelse, likt Katie, som pockar inuti mig. Jag är liksom galet intresserad av att skriva men har inget att säga. Å andra sidan så avskräcker boken mig totalt från författarlivet då allt handlar om att synas och göra rätt marknadsföring etc. Jag är alldeles för blyg för något sådant och orkar inte hänga med i sociala medier i Katies tempo. Såklart förstår jag att bilden är lite överdriven men jag tror att det ligger en del sanning i den också.

Jag gillar när Katie är i Keswick och jag googlar på The Lake District och dreglar över vackra naturvyer. Hennes relation till och tankar kring sin bortgångna mamma är också fina. Boken är på det stora hela underhållande och jag kan mycket väl tänka mig att ta reda på hur det går för Jade, Emma och Amanda också i kommande böcker.

Förlag: Historiska Media
Utläst: 13 februari 2021
Mitt betyg: 3/5

Klubben för lyckliga slut

Jag blev glad när jag hittade nyutkomna Klubben för lyckliga slut i min ljudbokstjänst och den visade sig vara den perfekta promenadboken för mig.

Sam ordnar en skrivklubb dit tre olika kvinnor kommer av olika anledningar. Ingen av dem är riktigt tillfreds med livet just nu vare sig det beror på en för tidig änkestatus, ett trist grått liv eller alltför mycket oro i livet. Hos Sam utforskar de mer eller mindre motvilligt sitt inre och små steg tas mot det som kanske kan bli deras egna lyckliga slut.

Åh som jag älskade den här boken! Ibland var jag tvungen att stanna på skolgården för att lyssna klart på kapitlet innan jag tog av mig lurarna och klev in i byggnaden. Jag tycker att alla karaktärer var så himla fint beskrivna och de kändes så verkliga. Cecilia med sitt perfekta yttre och kraschade inre, Lisbeth med sin gråa framtoning med en gömd färgglad kulturböna där innanför och så Ivy (som jag trodde hette Ajvi) med sin nervösa framtoning och djupa själsliga sår. Det var stundtals jobbigt att känna deras smärta, saknad och längtan men eftersom det är en feelgood så vet man ju att det blir bättre och där fanns också många glada stunder som lät mig dra på smilbanden.

Jag har aldrig varit i Råå och extremt sällan i Helsingborg men jag tyckte mycket om miljöbeskrivningarna och kunde ändå se allt framför mig. Hela historien kändes genomarbetad och alla trådar föll bra på plats men möjligtvis att jag hade tyckt att boken kunde sluta lite tidigare, utan den sista svängomen. Självfallet har jag också googlat på Mimosa, både växten och rutten i Frankrike, jag blev nyfiken på skrivterapi och herregud, ge mig ett eget orangeri!

Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 29 januari 2021
Mitt betyg: 5/5

Bokhandeln på Riverside Drive (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Den här boken vet jag exakt varför jag läste. Vi hade fått gratisnätter på hotell men är inte riktigt restyperna så vi använde dem på ett hotell i Globen när jag fyllde år. Och då bor jag på promenadavstånd från Globen… 😀 Men, men hotellfrukost är ju aldrig fel! Det enda som var fel, eller i alla fall väldigt udda, var att de hade glasvägg in till toaletten. Eh, så romantiskt.

Hur som helst så åt vi på kvällen buffé på den vegetariska restaurangen Hermans och jag blev så proppmätt efteråt att jag på riktigt höll på dö. Jag knäppte upp byxorna under promenaden hem till hotellet och väl där lade jag mig på sängen och orkade inte lyfta ett finger på några timmar. Då passade jag på att ladda ner den här boken från Stadsbiblioteket och det var en riktig fullträff! Dagen därpå och väl hemma igen, utan glasväggar, läste jag ut den. 

Vad handlar den om?
Om Charlotte som ärver ett hus med en bokhandel i London av sin moster. Spirande kärlek, mystiska hemligheter, udda karaktärer och spännande intriger – allt inramat av en charmig bokhandel.

Vad tyckte jag?
Som jag redan avslöjat så tyckte jag väldigt mycket om den. Feelgood, ja. Lättläst, ja. Men ändå välskriven, intressant, rolig och fängslande! Frida blev direkt en sådan där favorit som jag får världens lässug av när en ny bok kommer ut. Redan efter en bok alltså!

Utläst: 4 november 2018
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format