Hett i hyllan: 1873

hettihyllanBokdivisionen fortsätter att haka på Monikas inläggsserie Hett i hyllan där man bekänner sina heta synder i form av hyllvärmare!

I maj förra året vann jag som jag tidigare berättat en tävling i fb-gruppen Bårhuset där priset var bägge E.P. Ugglas böcker i serien Första hösten. Min sambo hade dock redan den ena så jag bad Jonny på förlaget att stoppa ner något annat istället och han överraskade mig med 1873. Boken är en novellsamling med ”skräckgotiska steampunk”-noveller av olika författare. Den kan säkerligen vara underhållande även om just steampunk inte ligger högst på min intresselista.

Veckans kulturfråga v. 24

Veckans kulturfråga från enligt O lyder:

Vilken bok, film och/eller tv-serie om bröllop tycker du extra mycket om?

Så lustigt, jag läste ju precis Som daggen stilla kysst av Marianne Cedervall och det var lite fascinerande att läsa om hur ett traditionellt gotländskt bröllop gick till.  I efterordet berättade Cedervall att hon läst en hel bok i ämnet! Jag gillar när det blir så där nernördat i ämnen och jag får lära mig saker som jag egentligen inte alls är intresserad av så även om jag tycker att det är den kanske svagaste boken i serien så rekommenderar jag den just för bröllopsdetaljerna!

Tisdagstips: Murakami

Men är det sant? Jag sätter mig här på kvällskvisten för att slänga ihop ett inlägg och den gamla redigeraren är tillbaka! Halleluja! Hoppas att det inte är en bugg för även om jag börjar vänja mig vid den nya så är den mycket mer svårjobbad.

Jag ”upptäckte” Murakami i bloggens begynnelse via ett tips om Norwegian Wood från bloggen En bokcirkel för alla. Det var den första av hans böcker jag läste och sen var jag fast. Ja, han har en lite dassig fixering vid kvinnobröst men utöver det så älskar jag den magiska realismen, hans levande karaktärer och stämningen i hans böcker. Så här skrev jag en gång: ”Hans böcker får mig att känna, fundera, uppleva och beröras.” Jag läste ganska många där i början men sen blev jag lite mätt och nu har jag inte läst någon av hans böcker på flera år men jag har ett par olästa i hyllan och kan tänka mig att läsa om några av favoriterna. Så vilka är de då?

  • Norwegian Wood
    Det var som sagt min första och jag tyckte oerhört mycket om den och jag fäste mig vid karaktärerna. Så här i efterhand när jag läst fler så brukar jag rekommendera den här som en inkörsport för den är faktiskt väldigt normal och omagisk för att vara en Murakami.
  • Fågeln som vrider upp världen
    Min absoluta favorit. Det var någonting med den där brunnen som fortfarande än idag (10 år senare) kan leva kvar i mig. Jag tyckte också oväntat mycket om krigsskildringarna i boken. Om jag läser om någon bok så kommer den här vara först ut.
  • Kafka på stranden
    Här blir det verkligen Murakami-konstigt men på ett bra sätt och en väldigt spännande värld. Det regnar fiskar från himlen och en elaking vill samla kattsjälar. Den lilla stugan som Kafka spenderar tid i och alla böckerna där tycker jag om.
  • 1Q84-trilogin
    En trilogi som fick mig att snegla upp på himlen för att kontrollera antalet månar samt fundera över om det verkligen går att mörda män på det sätt som Aomame gör. Riktigt härligt med en trilogi så att jag fick stanna i världen extra länge.
  • Vad jag pratar om när jag pratar om löpning
    Murakami springer (eller sprang då i alla fall) en mil om dagen och gillar jazz. Det är två saker jag lärde mig av den här boken. Det är ingen regelrätt så här blir du en bättre löpare-bok men däremot en underhållande och inspirerande bok om löpning.

Ska jag vara ärlig så är det här fem av de sex Murakami jag läst men den sjätte (Sputnikälskling) gillade jag inte lika mycket. Men jag har som sagt fortfarande ett par olästa i hyllan och den relativt nya Mordet på kommendören som jag tror mycket på. Oj, vad Murakami-sugen jag blev nu!

Som daggen stilla kysst (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
När jag var klar med min tenta var jag helt urlakad men hade svårt att sova. Då passar det fint med något bekant och lättläst och jag letade upp del 3 om Anki och Tryggve!

Vad handlar den om?
Det är dags för bröllop i Mullvalds men inte vilket bröllop som helst utan ett rejält ett med allsköns olika titlar till folk med olika uppgifter. Anki och Tryggve hjälper till under bröllopet när plötsligt den äkta maken är försvunnen och det finns blodspår i källaren.

Vad tyckte jag?
Det var kul att läsa om det traditionella gotländska bröllopet och hur alla människor hjälpte till i olika roller. En fin idé att ha ett värdpar så att brudparets föräldrar kan njuta av bröllopet i lugn och ro. Fast det kanske man alltid har? Jag har aldrig gift mig. 🙂 Som vanligt så tycker jag mycket om att läsa om den vardagliga lunken för Anki med hennes hästar och Tryggves promenader med Putte. Gotland är så fint beskrivet och det är så roligt att de rör sig i precis de trakterna som jag brukar vara i när jag besöker Gotland. Det som drar ner betyget lite den här gången är att jag inte tycker att själva fallet med försvinnandet blir lika intressant som det brukar vara. Men underhållen blev jag likväl!

Förlag: Lind & Co
Utläst:
1 juni 2021
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Läsplanering juni 2021

En läsplanering för juni… i mitten av juni? Tja, det blev så. Jag tror att jag tog semester från typ allt när min tenta blev klar. Jag har varken läst, bloggat eller knappt tränat de senaste två veckorna och jag har lagat den allra enklaste maten. Ska jag vara helt ärlig så vet jag inte alls vad jag gjort? Alltså, jag har ju jobbat, jag har firat mitt ena barns student, jag har sett 10 avsnitt av en brittisk thriller och nu i helgen såg jag hela Sagan om ringen-trilogin (igen) men annars vet jag inte riktigt. Men jag behövde vila och kommer fortsätta lite till och nu i veckan inleds faktiskt min semester så det ska bli fint.

Så bättre sent än aldrig kan ju i alla fall berätta vad jag hade tänkt att läsa i juni. Eller vänta, jag har läst! Jag läste ju de två sista böckerna om Anki och Tryggve. Det hade jag glömt. 🙂 Sådan där perfekt läsning när man är för trött och bara vill ha något enkelt och bekant. Exakt samma anledning som låg bakom mitt val att se om Sagan om ringen i helgen. Ärligt talat blev jag lite sugen på att läsa om böckerna också men har så mycket annat jag tycker jag bör läsa så jag kanske väntar med det. Till att börja med skulle jag vilja läsa ut de fyra böcker jag redan påbörjat sedan en tid tillbaka och så har jag faktiskt ett rec.ex. Jag skulle också vilja läsa massor av hyllvärmare vilka jag skjutit framför mig i och med att jag hoppade på universitetskursen. Sen får vi se.

  • Som daggen stilla kysst av Marianne Cedervall (utläst)
  • När sista strofen klingat ut av Marianne Cedervall (utläst)
  • Om icke vetekornet av Ngũgĩ wa Thiong’o (påbörjad, Vidga vyerna)
  • Vår bästa tid av Kiley Reid (påbörjad)
  • Glaskupan av Sylvia Plath (påbörjad, bokcirkelbok)
  • Love in a fallen City av Eileen Chang (påbörjad, Vidga vyerna)
  • Brännässlornas drottning av Jeanette Bäfverfeldt (rec.ex.)
  • Lacrimosa av Eva-Marie Liffner (hyllvärmare)
  • Lilla himlafågel av Joyce Carol Oates (hyllvärmare)
  • Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh (hyllvärmare)
  • Girl in Translation av Jean Kwok (hyllvärmare)
  • Två böcker till Barnboksprat

Månadssummering maj 2021

Maj blev inte så gedigen när det gäller antal titlar då jag ägnade mycket tid åt att plugga samt att slutföra min kurs med tenta. Å andra sidan har jag, som jag skrivit tidigare, hittat hem till den långsamma läsningen, eller kanske lyssnandet och jag försöker att inte stressa med läsningen. Jag gillar fortfarande att hetsläsa många böcker men jag tycker det är fint att inta en berättelse i lite lugnare tempo och dessutom finns det en sådan ”antal lästa titlar-hysteri” inom bokbloggs-/bookstagramvärlden så jag blir motvalls. Jag förstår att vissa läser snabbt och jag är själv en snabbläsare men det är ju ingen tävling.

I övrigt har jag nog inte gjort så mycket mer den här månaden, tränat ganska bra och jobbat helt enkelt. Tittat klart på The Crown har jag gjort också. Nu när plugget är slut så känner jag hur trött jag är och minsta lilla motstånd, som i morse när vårt nya internet inte ville infinna sig, gör mig helt slut.

Månadens bästa: Przewalskis häst
Mycket bra om przewalskihästen i dåtid, nutid (90-tal) och framtid.

Månadens roligaste: Underbarn
Inte en så kul berättelse egentligen men en bok fylld av många små putslustiga händelser.

Lästa böcker maj 2021:

  • Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik av Gunnel Colnerud
  • Vem kan rädda Artemis? av Lena Furberg
  • Przewalskis häst av Maja Lunde
  • Utvandringens tid av Tayeb Salih
  • Señor Peregrino av Cecilia Samartin
  • Underbarn av Roy Jacobsen

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 6
Svenska/engelska: 6 / 0
Fysisk bok/e-bok/ljudbok: 3 / 1 / 2

Skönlitteratur: 4
Barnböcker (0-12): 1
Ungdomsböcker (13+): 0
Fackböcker: 1

Ursprung

Hyllvärmare: 1
Bokhylleböcker: 0
Nyinkommet: 0
Rec.ex: 1
Biblioteksböcker: 0
Streamingböcker: 3
Radioföljetong: 0
Lånat: 1

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 6
Kvinnor/män/icke-binär: 4 / 2 / 0
Antal författare jag läste för första gången: 3

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel:

  • Afrika: 1
  • Asien: 0
  • Europa: 4
  • Nordamerika: 1
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 0

Antal böcker per land:

  • Norge: 2
  • Sudan: 1
  • Sverige: 2
  • USA: 1

En smakebit på søndag: Underbarn

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Som jag skrev igår så blev jag äntligen klar med min tenta igår kväll. Jag påbörjade den förra helgen och avslutade igår. Jag har inte skrivit på den i veckan utan ägnat min lediga tid åt att kolla klart på säsong tre och fyra av The Crown. Jag har knappt orkat läsa utan bara laddat för att orka skriva klart tentan och nu är det alltså gjort! Egentligen behöver jag ju inte skriva tentan då det är en kurs ag bara läst för min egen bildnings skull men det bor en liten duktig flicka i mig som gillar att samla högskolepoäng så då behöver man tentan. Jag har lite mer än 400 hp just nu och några fler poäng på väg in både nu och i höst hoppas jag. 🙂

Lyssnat på bok har jag dock orkat göra och igår morse lyssnade jag klart på Underbarn av Roy Jacobsen. Jag tyckte väldigt mycket om hans De osynliga och den här var också läsvärd men kanske inte fullt lika bra. Jag vill dock gärna läsa vidare i trilogin som De osynliga inleder längre fram. Underbarn handlar om en pojke och hans ensamstående mamma i en förort till Oslo på 60-talet. I början av boken håller de på att måla om i vardagsrummet när grannfrun kommer in och föreslår att de ska köpa tapeter.

underbarn

På vardagsrumsväggarna hos familjen Syversen såg vi alltså för första gången den storblommiga tapet som under sextiotalet skulle göra om norska arbetarhem till små tropiska djungler, med spinkiga bokhyllor av teak och eleganta mässingsbyglar, och en brun-, beige- och vitrandig hörnsoffa belyst av av små osynliga lampor som satt monterade likt blinkande himlakroppar under hyllorna.

Jag noterade den lite svala distansen i morsans blick, först en flickaktig förtjusning som kunde vara i tre fyra sekunder, visste jag, innan den övergick i en naturlig försagdhet, som i sin tur skulle utmynna i en realistisk grundinställning: Nej, det där har inte vi råd med. Det där kan inte vi göra. Eller: Det där är ingenting för oss och så vidare.

Hurra, tentan är klar! (och långsam läsning)

Inte så mycket att blogga om kanske men jag är glad att jag redan ikväll fått ihop vad jag tycker får duga som tentasvar och att jag därmed träder in i en lite lugnare period. Förutom att de sista veckorna på jobbet är rätt hektiska så klart. Det har varit både kul och jobbigt men framförallt lärorikt och ögonöppnande att läsa Postkoloniala litteraturstudier och jag har nu några böcker från kursen att avsluta där vi endast skulle läsa utdrag inför seminarierna. Jag älskar att plugga och att lära mig nya saker men tycker samtidigt att det är lite stressigt. Just den här kursen ångrar jag inte en sekund och inte heller Genusvetenskapen jag läste för några år sedan. Det är så fantastiskt att vi i Sverige, helt gratis, kan läsa universitetskurser bara för att det är roligt!

Nu ser jag dock fram emot att få läsa lite mer vad jag vill och i den takt jag vill. Precis som jag skrev förra söndagen så har jag ju upptäckt charmen med att läsa långsamt, eller kanske snarare att lyssna långsamt. Berättelsen fäster i en och landar på ett annat sätt när man intar den små bitar i taget. Med ögonen läser jag dock fortfarande rätt snabbt men jag ska försöka att inte hetsa så mycket igenom böcker som jag brukar. Jag har dessutom just avslutat min sista bokcirkelbok inför sommaren så nu är det fritt fram för mer fritt läsande. Förutom de 27 hyllvärmare jag tänkt mig att läsa då’ra… 😀

Nu är bara frågan vad jag ska göra med allt överblivet tentagodis?

Tisdagstips: Nigeria

I min strävan att läsa böcker från fler länder runt om i världen så har det blivit många böcker från Nigeria när jag letar afrikansk litteratur. Under min kurs Postkoloniala litteraturstudier har jag lärt mig att Achebe både har uppfunnit det litterära språket och formen för ”den arketypiska afrikanska romanen” och att han har påverkat produktionen, utgivningen och mottagandet av engelskspråkig litteratur samt inspirerat en hel generation afrikanska författare. Så kanske är det inte så märkligt att mycket nigeriansk litteratur har hittat sin väg fram till mig.

  • Chimamanda Ngozi Adichie
    Min absoluta favorit som skriver om både dåtiden och nutidens feminism och rasism. Jag har läst alla hennes böcker utom The Thing Around Your Neck vilken av någon outgrundlig anledning står bland mina hyllvärmare samt Brev till en nybliven förälder vilken inte känns så aktuell för mig som tonårsmorsa.
  • Chinua Achebe
    Jag har tänkt läsa Achebe hur länge som helst och när han ingick i kurslitteraturen kom jag äntligen till skott. Vi skulle bara läsa en bok i sin helhet men jag läste både Allt går sönder och Inte längre hemma vilket jag inte ångrar en sekund av. Nu vill jag också läsa den avslutande Guds pil.
  • Chigozie Obioma
    Jag hade hört talas om Fiskarmännen när jag hittade den på en bokrea för några år sedan. Jag slog till, föreslog den som bokcirkelbok och gillade den men har ännu inte läst Minoritetsorkestern.
  • Ayòbámi Adébayò
    Stanna hos mig är ännu en bok jag hört talas om och föreslagit som bokcirkelbok. Även denna tyckte jag mycket om och jag ser fram emot fler böcker från Adébayò.
  • Oyinkan Braithwaite
    Hon är uppväxt i både Lagos och London men hennes härliga bok My Sister, the Serial Killer utspelar sig i Nigeria och är en lättsmält men skruvad historia.

Jag har också Teju Cole, Abi Daré, Akwaeke Emezi och Ben Okri på min tbr-lista och kanske borde jag även läsa nobelprisvinnaren Wole Soyinka?

Vilka nigerianska författare tycker du jag borde läsa?

En smakebit på søndag: Glaskupan

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Min universitetskurs lider mot sitt slut vilket betyder att jag ägnat det mesta av helgen åt att skriva tenta. Det är två frågor och jag bestämde på förhand att jag tar en denna helg och en nästa för att inte slita ut mig. Det är ju en kurs som jag läser bara för min egen skull men ändå sitter det långt inne att vilja prestera väl och få fina betyg. Men när jag inte kunde pressa fram fler vettiga ord om Sargassohavet gav jag upp för denna helg.

Förutom att läsa om kolonialism och postkolonialism och där förfasas av det vedervärdiga i att människor en gång har klampat in hemma hos andra och tagit deras länder, tillgångar och liv har jag lite motsägelsefullt äntligen tittat klart på tredje säsongen av The Crown och där fascinerats av just den kolonialmakt som en gång gjorde allt detta. Det känns lite märkligt och tveeggat må jag säga. Jag är fortfarande ingen rojalist men jag tycker dels det är intressant med det historiska och sen ser jag människorna bakom de stela figurerna i kungahusen (så som de porträtteras i serien d.v.s.). Precis som i tidigare säsonger så tycker jag så himla synd om Margaret och hur vidrigt hon behandlades (jaja, hon fick såklart leva i materiell lyx och överflöd).

Nu i veckan har vi bokcirkelträff om Glaskupan och det var jag som föreslog den då jag ville läsa om den. Nu har jag bara hunnit ca 50 sidor och jag tänker inte stressa för en av anledningarna till att jag ville läsa om den var att jag inte uppskattade den så mycket sist och jag vill därför ta god tid på mig vid den här läsningen. Jag måste säga att ljudböckerna äntligen har fått mig att uppskatta långsamt läsande, jag är av naturen en hetsläsare och slukar helst böcker i ett fåtal sittningar men historien fäster i dig på ett helt annat sätt när du intar den en bit i taget. Jag delar helt enkelt med mig av inledningen till denna klassiker.

glaskupan

Det var en besynnerlig, kvav sommar, den sommaren de skickade makarna Rosenberg till elektriska stolen, och jag visste inte vad jag gjorde i New York. Jag är fånig med avrättningar. Tanken på att avrättas i elektriska stolen ger mig kväljningar, och det var det enda tidningarna skrev om – feta rubriker stirrade upp mot mig i varje gathörn och vid varenda unken jordnötsosande tunnelbanehåla. Det hade ingenting med mig att göra, men jag kunde inte låta bli att undra över hur det kunde kännas att brännas levande längs med nerverna.