Den lilla blomsterhandeln vid havet (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag behövde något fluffigt att lyssna på. Blev nyfiken på tredje delen i den här serien men tänkte att jag skulle ta dem i ordning.

Vad handlar den om?
Poppy tillbringade ofta sina somrar hos mormor i St Felix i Cornwall tills en händelse gjorde att hon aldrig mer ville återvända. När mormor dör får hon dock ärva hennes blomsterhandel och motvilligt tar sig Poppy an uppgiften. Ett litet aber är att hon hatar blommor men som tur är får hon hjälp av  den excentriske floristen Amber och faktiskt mer eller mindre hela St Felix.

Vad tyckte jag?
Well, fluff de sa, fluff det var helt enkelt. Så jag fick precis vad jag önskade mig. En mysig miljö med ett trevligt persongalleri, romanser, lite spänning, lite mystik och några hundar. Och så lite svärta som ju behövs för att balansera upp den här typen av böcker. Men, jag tycker att Poppys relation med Ash känns konstig, jag förstår inte riktigt varför broderierna är så viktiga och den hade kunnat sluta lite tidigare.

Och titeln hörni? Jag har faktiskt inte ens vetat vad boken hette under tiden jag lyssnade på den, när någon frågade så visade jag bara omslaget och sa att det var fluff. Men varför måååste de heta ”den lilla whatsoever”. Den här borde ju ha hetat Daisy Chain såklart. hur som helst tyckte jag om den och kan tänka mig att lyssna vidare för att få hänga lite till i fiktiva St Felix.

Förlag: Lavender Lit
Utläst:
6 maj 2022
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

En smakebit på søndag: Knäböj

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Veckan har varit helt ok. Vi har haft det sista nationella provet med eleverna så nu är det sluträttning som gäller nästa vecka. Jag träffade några av medlemmarna i den feministiska bokcirkeln där vi diskuterade Irena Pozars Backlashen men också en hel del annat. Träningen har varit fullt acceptabel och jag har faktiskt läst litegrann.

Jag har verkligen kommit in i Knäböj vilken jag pausade ett tag. Inte pga att jag ogillade den utan det var hela tiden något annat som pockade på min lästid. Men jag älskar den verkligen! Sara skriver så bra och intressant om både träning, klass och feminism. Hon blandar filosofi, litteratur och vetenskap på ett högst läsvärt sätt.

Så som jag tränar när jag tränar tyngdlyftning använder jag nästan varenda muskel i kroppen i varje lyft. Där min rygg tidigare var en en tunn, vit yta där ingenting rörde sig finns nu kraftiga muskler, längs med sidorna, upp mot nacken. De finns där, inte för att jag tränar isolerande övningar (i alla fall inte något att tala om), utan för att jag dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år ställt mig vid skivstången och upprepat samma rörelser. Med tiden har min teknik blivit bättre så att jag har kunnat belasta mer. Och så enkelt är det att bli starkare. Det handlar verkligen bara om tålamod och tid.

Den vita tigern

Aprils bokcirkelbok med min gamla trotjänarcirkel Stäppvargarna var Den vita tigern. Jag började läsa den här på ett tåg och somnade hela tiden. Kanske för att det inledande kapitlet är lite speciellt skrivet och ger oss bakgrundsinformationen om huvudpersonen Balram. Eller, bara för att jag snart inte kan läsa med mina linser i längre då ögonen inte samarbetar utan jag läser bäst hemma med linserna vilandes i linsburken. Optikern och jag enades dock senast om att jag ännu inte behöver läsglasögon. 🙂

Balram är en ung indisk pojke som växer upp i byn Laxmangarh den delen av Indien som kallas Mörkret. D.v.s. den fattiga delen. Precis som så många andra pojkar tas han ur skolan väldigt tidigt för att istället arbeta och hjälpa till att försörja familjen. En dag lyckas han tjata till sig arbete som andrechaufför åt en rik jordägare i byn. Snart avancerar han, med hjälp av fula metoder, till förstechaufför och får följa med sin husbonde till Delhi där han möter rikedomar i överflöd parallellt med de fattigas undre värld.

Vid mitt andra försök att läsa den här boken kunde jag knappt lägga den ifrån mig. Läsningen bara flöt på och jag läste den i två sittningar med bara en natts sömn däremellan. Balram är berättaren och det är både roligt, lärorikt och fasansfullt att följa hans göranden och hans bild av Indien. Jag kan inte påstå att Adiga tecknar en särskilt vacker bild av sitt land. Det är familjer som skinnar andra familjer när de begär hemgifter, det är korruption och extrema klasskillnader. Det är också kackerlackor, fötter med oklippta naglar och tänder röda av paantuggande.

Ofta i en bok så finns det något vackert som motvikt till alla eländen. Även om Balram gläds åt yppande kvinnobröst och en och annan whisky så finns det liksom inget sådant vackert i berättelsen. Balrams liv blir, så långt fram som vi får följa honom, en framgångssaga när det gäller entreprenörsskap och klassresor. Men det är väldigt stora uppoffringar som görs för att han ska komma dit.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör boken bra men trots att mitt förnuftiga jag tycker att den är lite märkligt skriven så har den ett fantastisk flow. Balram är kanske ingen hedersknyffel men han väcker sympatier och det är underhållande, trots all tragik, att följa honom. Det var en bra bokcirkelbok också och diskussionerna räckte igenom hela middagen vilken såklart intogs på Holy Cow där vi frossade i naanbröd och kryddstarka grytor.

Förlag: Brombergs
Utläst: 23 april 2022
Mitt betyg: 4/5

Läsplanering maj 2022

Som jag redan skrivit så är det lite segt just nu. Bättre sent än aldrig med en läsplanering dock! Planeringen blir liksom förra månaden mer utav en tipslista till mig själv utöver bokcirkelböckerna. Jag har inte ens börjat med min hyllvärmarutmaning men stoppar in en av dem från utmaningslistan så får vi se hur det går med det. Jag har lite svårt att hitta läsron och -orken och den tid jag trott mig kunna ägna åt läsning på den dagliga jobbpendlingen går nu istället till att lyssna på ljudböcker (eftersom mina ögon inte orkar läsa) och det blir sällan de böcker som jag tycker att jag borde läsa. Eller alltså, det blir ju inga av de böckerna som står i min bokhylla helt enkelt.

Maj har redan innehållit en konsert och ett författarsamtal och det ska bli ytterligare en konsert, två bokcirklar och en Stockholms bokhelg innan det blir juni. Egentligen skulle det varit tre bokcirklar men jag fick en krock i schemat och hinner inte med en av träffarna. Och jag som hade sålt in Maryse Condés Célanire till den träffen för att beta av både hyllvärmare och världsläsning. Känner jag mig själv rätt kommer jag nu inte prioritera den på egen hand för tillfället.

När det gäller Stockholms bokhelg så muttrar jag en del över deras odugliga hemsida så just nu sitter jag och försöker rita upp ett eget program i excel med de punkter jag är nyfiken på. Några saker är definitivt spikade medan lusten och geografin kanske får styra andra val.

  • Backlashen av Irena Pozar (bokcirkelbok)
  • Ett eget rum av Virginia Woolf (bokhyllebok/bokcirkelbok)
  • Asfaltsänglar av Johanna Holmström (hyllvärmare/Vidga vyerna)
  • Den omättliga vägen av Ben Okri (påbörjad/Vidga vyerna)
  • Knäböj av Sara Martinsson (påbörjad/bokhyllebok)
  • Time Song av Julia Blackburn (påbörjad/bokhyllebok)
  • Svart historia av Amat Levin
  • några rec.ex. Barnboksprat

Månadssummering april 2022

Läsningen fortsätter att gå så trögt, så trögt. Nu har jag orkat börja träna i alla fall och då känner jag mig pigg men väl hemma sen så blir jag bara segare och segare. Den här helgen har jag varit maxseg och sovit dödslänge men kanske är det efterdyningarna från två späckade helger. Jag har åtminstone hittat en vilja att läsa och blogga men det gäller ju att få till det i praktiken också. Men ett litet steg framåt är det nog ändå.

April innehöll inte mindre än fyra konserter, två teaterföreställningar, två bokcirklar och ett påsklov så det var en bra månad på många andra plan. Och det bästa var att jag som sagt kom igång med gymmandet igen. Löpningen påbörjade jag lite tidigare men den sker i högst blygsam omfattning just nu och jag är sugen på att få till det lite bättre. Men jag tar det lugnt då kroppen verkar vilja det och jag är klok nog att lyssna på den.

Månadens bästa: Den vita tigern
En lite annorlunda berättelse som växer på dig och ger en mörk fast ändå underhållande bild av Indien.

Månadens mest efterlängtade : Hundparken
Jag har längtat så länge efter att läsa Oksanen men förstod redan på förhand att just den här inte var hennes starkaste. Den var bra men lite seg emellanåt.

Lästa böcker april 2022:

  • Hundparken av Sofi Oksanen
  • Brev till mannen av Bianca Kronlöf
  • Den vita tigern av Aravind Adiga
  • Hjalmar hjärnspöke av Ebba Dagsdotter

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 4
Svenska/engelska: 4 / 0
Fysisk bok/e-bok/ljudbok: 4 / 1 / 0

Barnböcker (0-12): 1
Ungdomsböcker (13+): 0
Fackböcker: 1
Skönlitteratur: 2

Ursprung

Hyllvärmare: 0
Bokhylleböcker: 1
Nyinkommet: 0
Omläsning: 0
Streamingböcker: 1
Biblioteksböcker: 1
Lånat: 0
Radioföljetong: 0
Rec.ex: 1

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 4
Kvinnor/män/icke-binär: 3 / 1 / 0

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel:

  • Afrika: 0
  • Asien: 1
  • Europa: 3
  • Nordamerika: 0
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 0

Antal böcker per land:

  • Finland: 1
  • Indien: 1
  • Sverige: 2

En smakebit på søndag: Backlashen

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Efter två intensiva helger har den här varit betydligt mer obokad. Jag sov nio timmar igår och det var nog evigheter sen. Min vana trogen drömde jag helt bisarra drömmar, jag drömmer ofta väldigt mycket och man undrar ju ibland vad hjärnan sysslar med. Å andra sidan vet jag ju att den har fullt upp på alla plan just nu så den har definitivt mycket att sortera.

Förutom att bara vara hemma och slöa så var jag och lyssnade på Irena Pozar i samtal med Ida Östensson igår. Boken hade jag redan köpt då vi ska bokcirkla om den i veckan. Jag har påbörjat den och den är väldigt lättläst även om ämnet inte är lättsamt. Irena skriver om hur hon efter att metoo-rörelsen briserat tror att nu är dagen kommer när den feministiska revolutionen äntligen är här och lika löner har kommit för att stanna, kvinnor och män är på riktigt lika mycket värda och våldtäkt är fel i allas ögon. Men, nej:

Framåt våren stod det ingenting om våldtäkter, trakasserier och sexism på löpsedlarna. Istället möttes jag av viktminskningstips, ”dolda sjukdomar” och lönelistor när jag gick förbi ICA. Det var nästan som att ingenting hade hänt. Det pratades fortfarande om metoo, men det hade återigen blivit upp till engagerande kvinnor att föra kampen. Intresset från medierna och männen hade svalnat.

Just nu i maj 2022


Forna Kulturkollo har en efterlevande utmaning – Just nu – där man den första lördagen i månaden helt enkelt delar med sig av vad man läser, tittar och lyssnar på samt längtar efter just nu.

Just nu läser jag Backlashen: Metoo och revolutionen som stoppades av Irena Pozar då vi ska bokcirkla om den i veckan. Jag har precis lyssnat klart på en lättsam feelgood i lurarna och har ännu inte bestämt vad jag ska lyssna på nu. Sen har jag en hög med böcker jag påbörjat eller vill läsa men emellanåt önskar jag att man bara kunde typ injicera en bok då jag uppenbarligen inte riktigt orkar läsa dem.

Just nu tittar jagChicago Fire + Med, Outlander och till min glädje kom nya avsnitt av Shetland igår. Jag älskar den skotska dialekten och de fina naturvyerna i den serien. Under en lång period har jag som sagt haft dålig läsork och ägnat den åt att bingekolla Chicago Fire men har äntligen nått fram till slutet så nu är det bara att vänta på de fåtal avsnitt som släpps under våren. Jag har sett att This is Us numera finns på en streamingkanal som jag faktiskt har och jag älskade serien för några år sedan men drar mig för att börja kolla nu då jag så lätt fastnar i bingekollandet. Jag vill ju göra annat också.

Just nu lyssnar jag mest på den musik min sambo spelar på vinylspelaren. Det är en blandad kompott men jag har under våren varit och sett Hurula, Bob hund, Avantgardet, Sarah Klang, Amason och Johan Johansson live och snart är det dags för Thåström så det är ingen direkt brist på musik i mitt liv. Poddlyssnandet har legat nere på sistone men eftersom jag äntligen kommit igång med gymmandet igen kan det nog bli ett par Styrkelabbslyssningar inom en snar framtid.

Just nu längtar jag efter ork. Det är så länge nu som sagt som jag bara degat framför tv-serier och även om jag gör några träningar per vecka så känner jag mig så energilös och trött. Det blir inte bättre av att det är galet mycket på jobbet och en hel del annat på g också. Jag har åtminstone haft lite energi till att försöka planera Stockholms bokhelg idag men deras hemsida är tyvärr värdelös vilket generar onödigt många klick och för mycket scrollande och bara hälften av de evenemang jag klickar i blir sparade så jag måste nog göra om jobbet med papper och penna.

De f.d. kulturkollare som fortfarande svarar på Just nu-enkäten är LindaAnnaHelena och Ulrica. Titta gärna in hos dem och alla andra som svarar på de här frågorna idag!

Män förklarar för saker för mig (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Den ingick i mitt förråd av feministiska böcker som för den delen bara växer och växer.

Vad handlar den om?
Som jag förstår det består den här boken av en rad essäer som Solnit publicerat 2008-2014 i olika tidskrifter, på hemsidor samt ett tal hon hållit. Män förklarar saker för mig inleder samlingen och det är den essä hon publicerade 2008 och där uttrycket mansplaining föddes.

De andra essäerna handlar bl.a. om mäns våld mot kvinnor, sociala orättvisor, äktenskapslagar, den kvinnliga icke-existensen genom historien,  nedtystandet/hysterikeskapandet av kvinnor som försöker uttala sig samt Virginia Woolf. Kontexten är relativt amerikaniserad men ändå hyfsat universell enligt min mening.

Vad tyckte jag?
Jag gillade den här. Den var lättillgänglig utan att vara ytlig och Solnit blandar skarpa analyser med både vrede och humor. Jag känner inte direkt till Solnit i övrigt men jag ser att hon är journalist och det verkar som att hon rör sig en del åt det filosofiska hållet när jag googlar hennes övriga titlar.

Den enda nackdelen med den här typen av böcker, eller snarare med min läsning av dem, är att de inte riktigt lever kvar i mig. Jag tenderar ofta att läsa all litteratur väldigt fort vilket ju går bra med skönlitteratur. men jag skulle kanske behöva skta ner, stryka under mer aktivt och anteckna under läsningen. En anledning till att jag läser dem är ju för att utbilda mig och vidga min förståelse för världen runtomkring.

Förlag: Daidalos
Utläst: 30 december 2021
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

En smakebit på søndag: Den vita tigern

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Igår fick jag lite ork att pyssla med bloggen en stund. Mitt bloggande har alltid gått i perioder och mina ambitioner har pendlat mellan högt och lågt. Som jag sagt förr så vill jag dock ha kvar bloggen även om det går lite (mycket) stiltje i den emellanåt. Jag prioriterar liksom olika saker i olika faser av livet och vardagen. Efter en fin påsklovsvecka kom en kort arbetsvecka med mycket sol. Det var härligt och jag har hittat både ut i löpspåret och även in på gymmet på sistone. Jag var i behov av ett nytt gym så under påsklovet tittade jag på tre olika gym i närheten men valde till sist ett fjärde. Det kändes riktigt bra där så jag hoppas den känslan håller i sig!

Läsningen har gått trögt det här året men jag låter den göra det då huvudet är lite trögt. Under lovet försökte jag börja på Den vita tigern men tyckte den var lite tråkig och somnade hela tiden. I fredags kväll bestämde jag mig för att försöka igen och nu sögs jag in i boken och avverkade halva där på kvällen och den andra halvan på lördag morgon. Jag tyckte väldigt mycket om den så jag tänkte bjuda på en smakbit ur den fastän den är utläst. Boken handlar om Balram, en fattig indisk pojke som får jobb som chaufför åt en rik man vilket förändrar hans eget liv på både det ena och det andra sättet. Du får också en rejäl inblick i det indiska samhället med klasskillnader, orättvisor och korruption. Jag trodde först att den utspelade sig på kanske 70-talet men insåg senare att den snarare tilldrar sig i början av 2000-talet.

 

Gå till vilken pub eller bar som helst i Bangalore och ni hör samma sak: kan inte få tillräckligt med call-center folk, kan inte få tillräckligt med dataingenjörer, kan inte få tillräckligt med försäljningschefer. Det finns tjugo, tjugofem sidor jobbannonser i tidningen varje vecka.

I Mörkret är det annorlunda. Där sitter det varje morgon tiotusentals unga män på teserveringar och läser tidningen, eller ligger på en säng och nynnar på någon melodi, eller sitter i sitt rum och pratar med ett fotografi av en filmstjärna. De har inget jobb att gå till idag. De vet att de inte kommer att få något jobb i dag. De har gett upp kampen.

Det är de smarta.

De dumma har samlats på ett fält mitt i stan. Då och då kommer det en lastbil förbi, och alla männen på fältet rusar fram till den med utsträckta händer och ropar: ”Ta mig! ta mig!”

Läsplanering april 2022

Jag hoppas att läslusten och läsorken är på väg tillbaka nu för det är så himla många böcker som jag faktiskt vill läsa. Jag har ett helt gäng påbörjade böcker som stör min sinnesfrid och jag hade gärna läst ut dem. Det blir inte bättre av att jag emellanåt känner mig hjärntrött och vissa dagar orkar jag helt enkelt bara glo på tv-serier. Men, men, april innehåller trots allt ett 10 dagars lov så jag hoppas att jag då kan vila upp mig ordentligt.

April är för övrigt en månad som för mig innehåller bokcirklar, konserter och teaterföreställningar och japp, allt i plural. Jag ser såklart fram emot allting men det blir också intensivt. Bl.a. ska jag se Den omättliga vägen på Dramaten vilket gör att jag såklart vill läsa boken innan, en bok som jag tänkt läsa i många många år för övrigt. I bokcirkelväg är det Hundparken och Den vita tigern som gäller men utöver det är det fritt val. Jag ska försöka att läsa ut några av de påbörjade men är också sugen på ex. Svart historia och dessutom borde jag ta tag i någon hyllvärmare för att inte tala om några rec.ex. till Barnboksprat. Månadens lista blir nog mer än en förslagslista än en definitiv det här ska jag läsa-lista.

  • Hundparken av Sofi Oksanen (bokcirkelbok/Vidga vyerna)
  • Den vita tigern av Aravind Adiga (bokcirkelbok/Vidga vyerna)
  • Den omättliga vägen av Ben Okri (Vidga vyerna)
  • Knäböj av Sara Martinsson (påbörjad/bokhyllebok)
  • Time Song av Julia Blackburn (påbörjad/bokhyllebok)
  • Brev till mannen av Bianca Kronlöf (påbörjad/bokhyllebok)
  • Eva ur spillrorna av Ananda Devi (påbörjad/vidga vyerna)
  • Svart historia av Amat Levin
  • några rec.ex. Barnboksprat