En smakebit på søndag: I går

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Mitt sportlov är till ända och det är ju hopplöst det där att man aldrig hinner allt man önskat men jag har ändå tränat en hel del, läst eller läst ut sammanlagt sju böcker, köpt ny tvättmaskin och vilat. Tänk jag tycker inte att jag läst någonting under det här lovet men tydligen hade jag det.

Edit: Jag kollade fel i kalendern först och räknade fel så det var inte nio böcker utan sju. Med läst eller läst ut menar jag att några böcker var påbörjade och avslutades under lovet medan övriga lästes från början till slut.

I går läste jag I går (haha) men jag tänkte att jag ändå skulle dela en smakbit ifrån den. Det är det första jag läser av Kristóf och jag har alltså inte läst den hyllade Den stora skrivboken-trilogin. Hennes böcker är tydligen alltid korta och den här var ca 100 sidor. Hon skrev dem på franska trots att hennes modersmål var ungerska och att hon inte fullt ut behärskade franskan men det är inget jag reflekterar över i den översättning jag läser.

Boken handlar om Sandor som lämnat sin uppväxtby för ett annat land, inte mår helt psykiskt bra, jobbar på klockfabriken och drömmer om Line – hans ungdomsförälskelse. Smakbiten kommer från ganska långt in i boken men den spoilar inget så länge jag inte berättar vilka som pratar.

– Antingen åker du hem och tar tillbaka din fru. Eller så stannar du här och tänker inte mer på saken.
– Men jag älskar ju min fru! Jag älskar mina barn!
– I så fall får du fortsätta att skicka pengar till dem.
– När jag vet att den andre kommer att använda dem? Vad skulle du gjort i mitt ställe?
– Jag har ingen aning. Jag vet inte ens vad jag ska göra i mitt eget ställe.
– Och ändå är du en intelligent person. Finns det någon jag kan be om råd?
– Kanske en präst?
– Jag har redan försökt. De kan inget om livet. De säger åt oss att foga oss. Be och ha tillit. Har du något ätbart?

Just nu i mars


Forna Kulturkollo har en efterlevande utmaning – Just nu – där man den första lördagen i månaden helt enkelt delar med sig av vad man läser, tittar och lyssnar på samt längtar efter just nu.

Just nu läser jag Señor Peregrino av Cecilia Samartin men jag har ärligt talat knappt påbörjat boken men jag ska. Annars fortsätter jag läsa Me and White Supremacy med min lilla minibokcirkel och vi tar oss metodiskt framåt.

Just nu tittar jag inte på något. Jag har markerat några filmer och serier som jag kan tänka mig att kolla på vid tillfälle men det där tillfället kommer aldrig. Det blir väl när jag blir sjuk nästa gång och nu har jag *peppar, peppar* hållit mig frisk sedan i december.

Just nu lyssnar jag inte heller på något men det beror mest på att jag har sportlov och att jag bara lyssnar på ljudbok när jag jobbar. Jag fortsätter nog dock med mitt lättsmälta lyssnande och ska nog lyssna på Klimatsmart och fullkomligt förvirrad nästa vecka.

Just nu längtar jag efter mer ledighet. Det låter kanske irriterande i dina öron men jag har varit väldigt trött den här veckan och inte hunnit med hälften av det jag tänkt mig. Annars ser jag fram emot våren och att min kurs Postkoloniala litteraturstudier ska dra igång!

De f.d. kulturkollare som fortfarande svarar på Just nu-enkäten är LindaAnnaHelena och Ulrica. Titta gärna in hos dem och alla andra som svarar på de här frågorna idag!

Fördomsfull läsning

Jag har som ett av mina mål att hela tiden försöka läsa böcker från fler länder. En av anledningar till detta utgår ifrån Chimamanda Ngozi Adichies tal The Danger of the Single Story där hon bl.a. säger:

The single story creates stereotypes, and the problem with stereotypes is not that they are untrue, but that they are incomplete. They make one story become the only story.

Häromdagen läste jag ut Oyinkan Braithwaites My sister, the Serial Killer. Det finns en läsvärd intervju med Braithwaite i slutet av boken där hon säger att det finns en förväntan på afrikanska författare att liksom tala för hela världsdelen men att det håller på att förändras. Hon är själv uppvuxen både i Storbritannien och Nigeria och menar att hon inte kan ge den kulturella bilden som Chimamanda Ngozi Adichie ger i sina romaner eftersom hon själv inte har det arvet och den kunskapen från sin uppväxt. Men hon understryker också att det, såklart, finns så många olika nigerianska erfarenheter eftersom att det finns så otroligt många människor som lever här.

Jag håller just nu på att läsa Me and White Supremacy av Layla F Saad och funderar rätt mycket kring min egen rasism. Med det menar jag inte att jag är ute på gatorna och skanderar rasistiska slagord utan mer att jag är uppväxt med en vithetsnorm som är så djupt rotad att man verkligen måste gräva i det för att få syn på allt. När jag läste Dolda i det fullt synliga av somaliske Nuruddin Farah så blev jag nästan lite besviken över att det kändes som att boken kunnat utspela sig i vilket land som helst. Den var inte fylld av de stereotyper och miljöer jag tydligen förväntar mig från en afrikansk författare.

Så fastän att jag försöker att aktivt och medvetet vidga mina vyer är jag ändå fortfarande fylld av fördomar. Det är inte med stolthet jag skriver detta men ett första steg är att bli medveten om sina egna brister för att sen kunna bli bättre. Ju fler böcker jag läser, desto fler världar öppnar sig och desto fler olika berättelser och människoskildringar får jag ta del av. Har du kommit på dig själv med att vara fördomsfull mot din egen vilja?

Photo by Kyle Glenn on Unsplash

 

My Sister, the Serial Killer

I höstas gick jag förbi The English Bookshop här i stan och ville stödshoppa lite. Eftersom jag sällan impulsköper böcker så tar det alltid ett tag för mig att välja något vid sådana här tillfällen men till slut plockade jag på mig denna som jag hört gott om.

Korede jobbar som sjuksköterska och lugnar sina nerver genom att städa. Hennes lillasyster Ayoola är hejdlöst vacker men har en liten egenhet, hon råkar mörda sina pojkvänner. När hon ringer Korede för hjälp med städningen efter att ha mördat Femi vet Korede att han var nr 3 i raden och när hon googlar på det inser hon att systern nu klassificeras som seriemördare. På Koredes sjukhus jobbar den läckre och trevlige doktorn Tade som hon är förtjust i. Ponera då hur obekvämt det blir när han plötsligt får upp ögonen för Ayoola. Hur ska Korede kunna rädda honom från den knivglada lillasystern?

Det är onekligen en aningen skruvad handling i den här boken och det är verkligen inte en thriller. Nej, det här är en humoristisk och lätt osannolik berättelse som ändå skildrar systerskap, könsroller, känslor och där finns en mörk skugga i form av systrarnas far i bakgrunden. Boken är rappt skriven med korta kapitel och innehåller bra mycket mer än det jag skrivit här men jag vill inte spoila utan tycker bara att du ska läsa den själv helt enkelt.

Förlag: Atlantic Books
Utläst: 28 februari 2021
Mitt betyg: 4/5

Hett i hyllan: Ett nytt Atlantis

hettihyllanBokdivisionen fortsätter att haka på Monikas inläggsserie Hett i hyllan där man bekänner sina heta synder i form av hyllvärmare!

I januari 2020 träffade jag en av mina bokcirklar och en av tjejerna hade haft en Novellix-kalender och ville nu skicka vidare böckerna. Det var väldigt frikostigt av henne men eftersom jag ju försöker hålla nere inflödet så valde jag ut tre stycken noveller som fick följa med mig hem. Den första av dessa tre är Ett nytt Atlantis av Ursula Le Guin. Science fiction är en genre jag läst extremt lite av, knappt något, Amatka av Karin Tidbeck kanske gills som science fiction? Jag ser hos Bokus att det tycker att både Hungerspelen och 1984 är science fiction och de har jag ju läst. Vad är då skillnaden mellan en dystopi och science fiction?

Hur som helst så är ju Le Guin ett stort namn i genren så jag tyckte det var lämpligt att en av novellerna blev den här. Den handlar om ett USA som delvis sjunkit ner i vattnet samt blivit en totalitär stat efter kapitalismens härjningar. Hoppet närs om att en fri och ny kontinent ska stiga upp ur vattnet.

 

Veckans kulturfråga v. 9

Veckans kulturfråga från enligt O lyder:

Vilken bok skriven för vuxna med barn eller unga i huvudrollen vill du lyfta fram?

Jag har precis läst ut Gun Love av Jennifer Clement som handlar om 14-åriga Pearl som växer upp i en bil utanför en trailer park med sin drömmande mamma. Samma författare har också skrivit En bön för de stulna om Ladydi som växer upp på den mexikanska landsbygden där flickor ”görs fula” så att de inte ska bli stulna av drogkartellernas män. Bägge böckerna är väl läsvärda och skildrar annorlunda och svåra uppväxter men jag håller En bön för de stulna lite högre.

Tisdagstips: Tre bra och snygga böcker

Jag hade inte något särskilt tips på lut den här gången men skulle fotografera en hög till Instagram-utmaningen #stavamånadenmedböcker eller #spellthemonthsinbooks och insåg då hur snyggt mitt Mrs Dalloway-omslag är så jag plockade helt enkelt fram några favoriter med snygga omslag.

  • Mrs Dalloway av Virginia Woolf
    Det lustiga är att jag så sent som i förrgår eller så blev påmind om den här boken och kände att jag skulle vilja läsa om den samtidigt som jag faktiskt inte har läst något mer av Woolf.
  • Kvinnan i sanden av Kōbō Abe
    Den här boken föll jag för på en bokrea och sen när jag läste den så föll jag för innehållet också. Japansk magisk realism så där när den är som bäst!
  • Utvandrarna av Vilhelm Moberg
    Jag köpte hela serien både för att den var så snygg och för att jag ville läsa om den. Eller, jag hade nog bara läst just Utvandrarna innan men sen läste jag, och älskade, alla.

Den dagen jag får en lite större bokhylla ska jag passa på att fronta de här favoriterna, det är ju för synd att de ska gömmas med bara ryggarna utåt även om många bokryggar också kan vara vackra.

Läsplanering mars 2021

Mars är här och våren likaså även om det såklart alltid blir några bakslag. För min del inleds månaden i år med ett sportlov och när den är slut är vi framme vid påsklovet. Efter det brukar det bara säga swosch innan det är sommarlov. Jag ska fortsätta försöka få ordning på träningen igen och ska faktiskt göra ett fystest i veckan. Jag beställde det i julas för förra årets friskvårdspengar och hade väl tänkt att hinna bli i lite bättre form tills nu än vad jag är men å andra sidan så får det väl bara visa var jag befinner mig just nu helt enkelt.

Jag har varit trött under veckorna så här långt in på året och inte orkat läsa så mycket mer än den ljudbok jag lyssnar på fram och tillbaka från jobbet. Får se om jag blir mer energisk i takt med vårsolen eller ej. Min planering kan se gedigen ut men de tre bokcirkelböckerna är tillsammans bara ca 400 sidor och i Me and White Supremacy läser vi 20-25 sidor i veckan bara. Sen är där tre barnböcker så det är väl främst mina tre hyllvärmare som blir något att bita i. Jag kommer också att lyssna på några ljudböcker men dem väljer jag mer impulsivt.

Jag har också nyligen påbörjat en kurs för att bli handledare till lärarstudenter och i den kursen ska jag läsa en bok under månaden. Sen börjar min andra kurs, Postkoloniala litteraturstudier, i slutet av månaden och där vet jag ännu inte vad jag behöver läsa inför första träffen. Sen kommer det dock bli en hel del läsning i den kursen under april-maj och därför har jag också taggat ner lite på mina egna utmaningar under de månaderna.

Jag har funderat lite kring det här med mina lästa länder och tror att jag kanske ska uppgradera några författare jag tidigare ansett som amerikanska, t.ex. Jamaica Kincaid. Jag har varit rätt strikt i mina bedömningar av nationalitet men det beror ju på så himla många anledningar hur man ska tänka kring det där.

  • Gun Love av Jennifer Clement (bokcirkelbok)
  • I går av Ágota Kristóf (bokcirkelbok)
  • Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh (bokcirkelbok/bokhyllebok)
  • Me and White Supremacy av Layla F. Saad (bokcirkelbok/bokhyllebok)
  • Señor Peregino av Cecilia Samartin (hyllvärmare + Vidga vyerna)
  • Lacrimosa av Eva-Marie Liffner (hyllvärmare)
  • Lilla himlafågel av Joyce Carol Oates (hyllvärmare)
  • Den lilla häxan av Fabian Göranson (rec.ex. Barnboksprat)
  • Monstret på vinden av Lindsay J. Sedgwick (rec.ex. Barnboksprat)
  • Vem kan rädda Artemis? av Lena Furberg (rec.ex. Barnboksprat)
  • + kurslitteratur

Månadssummering februari 2021

Februari är till ända och det blev en fin läsmånad. Jag har lyssnat på typ en ljudbok i veckan, läst en hel hög med barnböcker till Barnboksprat samt fått läst en bokcirkelbok, en hyllvärmare och en bokhyllebok. Jag hade väl tänkt i början av februari att eftersom jag bara hade en bokcirkelbok så skulle jag hinna med flera egna böcker men så blev det inte riktigt. Jag är inte riktigt i fas med min hyllvärmarutmaning men har lagt upp en mer detaljerad planering för den nu när jag vet hur vårens studier ser ut och hoppas att det ska ordna upp sig förr eller senare.

Vi har haft mycket snö här i Stockholm och det har varit härligt men mot slutet ledsnade jag lite på kylan så det var skönt när våren slog till. Träningen har gått si så där men bättre än i januari och eftersom jag ägnat delar av helgerna åt att lyssna klart på veckans ljudbok har jag fått lite broderande gjort. Bara typ 11 500 stygn kvar nu av 13 000. 🙂

Februari bjöd på många fina läsupplevelser och det är inte helt enkelt att avgöra vilken som egentligen var bäst.

Månadens bästa: Ellens val: Kärleken
Jag tyckte ännu mer om den här än första delen. Jag älskar att läsa om kvinnokamp och alla de fantastiska kvinnorna i Ellens universum.

Månadens mest upplysande och fascinerande: Modersmjölken
En fantastisk insyn i Sovjettidens Lettland och jag blev sugen på att läsa mer öststatslitteratur.

Månadens viktigaste: Queera tider
Oj, så bra den var och vad jag hoppas att alla skolor genast köper in den här! Recension kommer på Barnboksprat inom kort.

Månadens mest överraskande: Skuggland
Jag fattar inte så många bra böcker jag har stående i min bokhylla och som väntar på att bli lästa. Ännu en i raden av dammiga gamla ex som imponerat stort på mig!

Månadens mest skruvade: My Sister, the Serial Killer
Lättläst, humoristisk och lätt galen och härlig bok om Korede och hennes seriemördande syster Ayoola.

Lästa böcker februari 2021:

  • Modersmjölken av Nora Ikstena
  • Getmannen av Tobias Gard
  • Spöken på skatt-ön av Michael Anthony Steele
  • Lätta fakta om virus av Daniel Waluszewski
  • Kattvännen av Malin Eriksson Sjögärd
  • Utloggad av Lilly Emme
  • Ellens val: Det nya livet av Helena Dahlgren
  • Skuggland av Jonas Brun
  • My Sister, the Serial Killer av Oyinkan Braithwaite
  • Queera tider av Edward Summanen
  • Ellens val: Kärleken av Helena Dahlgren

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 11
Svenska/engelska: 10 / 1
Fysisk bok/e-bok/ljudbok: 7 / 1 / 3

Skönlitteratur: 6
Barnböcker (0-12): 4
Ungdomsböcker (13+): 1
Fackböcker: 0

Ursprung

Hyllvärmare: 1
Bokhylleböcker: 1
Nyinkommet: 0
Rec.ex: 5
Biblioteksböcker: 0
Streamingböcker: 4
Radioföljetong: 0
Lånat: 0

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 10
Kvinnor/män/ickebinär: 5 / 5 / 0
Antal författare jag läste för första gången: 8

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel:

  • Afrika: 1
  • Asien: 0
  • Europa: 9
  • Nordamerika: 1
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 0

Antal böcker per land:

  • Lettland: 1
  • Nigeria: 1
  • Sverige: 8
  • USA: 1

En smakebit på søndag: My Sister, the Serial Killer

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Äntligen har jag kommit fram till sportlovet och jag hade tänkt att ägna helgen åt att läsa ut en massa böcker men hittills har det gått sådär så nu står hoppet till denna dag. Jag har ju förvisso hela lovet på mig at läsa men jag gillar det där med kliniska avslut och idag är ju februaris sista dag så… Det kommer en rapport ikväll om månadens läsning så får vi se hur det gick.

Veckan har varit bra med fina dagar på jobbet och en hel del kvällsjobb då jag ville jobba undan en massa saker innan lovet. I onsdags påbörjade jag också vårens första kurs, jag ska bli handledare åt lärarstudenter, så två kvällar vigdes åt att först läsa och sen deltaga i seminariet. Kursen fortsätter fram till december så den kommer gå i ganska maklig takt som tur är.

Annars har ju våren totalt överrumplat oss och jag började bli lite less på att böka på mig överdragsbyxor och hela haparajset varje morgon så det var perfekt tajming om du frågar mig. Träningen gick sådär denna vecka, två halvdana löpturer och kanske något yogapass – jag minns faktiskt inte. En pajad tvättmaskin har vi förmodligen också så det är något som måste redas ut under lovet.

En av de böcker som jag läser just nu är My Sister, the Serial Killer och jag tycker mycket om den och den har en skön humor men också ett allvar i botten. Den handlar om Korede (med ett mediokert utseende) vars vansinnigt vackra syster Ayoola just mördar, eller råkar mörda, sina pojkvänner en efter en. Korede hjälper henne att göra sig av med liken och att städa efteråt. Nu har dock Ayoola börjat dejta Tade, den läkare och kollega som Korede själv (hon är sjuksköterska) är intresserad av och det känns såklart extra jobbig och oroväckande med tanke på Ayoolas vanor.

A bouquet of violently bright orchids is delivered to our house. For Ayoola. She leans forward and picks out the card that is tucked between the stems. She smiles.
”It is from Tade.”
Is this how he sees her? As an exotic beauty? I console myself with the knowledge that even the most beautiful flowers wither and die.