En smakebit på søndag: En flickas memoarer

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Jag har haft höstlov/läslov den här veckan och det har varit superskönt. Så supermycket läsning har det inte blivit, jag har läst två böcker och lyssnat klart på en halv kort ljudbok och så har jag påbörjat två böcker. Förutom läsning har jag spatserat på Ströget, köpt nya vandringskängor, suttit i soffan i myskläder samt tränat två pass med PT vilken var så snäll så och sa att min teknik i alla baslyft var jättefin. Så jag har faktiskt haft ett skönt lov med mycket vila och väldigt få tråkiga hushållssysslor.

En av böckerna jag påbörjat är Ernauxs En flickas memoarer som ska bokcirkeldiskuteras om ca 10 dagar. Den handlar om hur en sommar när hon var 18 år har påverkat henne hela livet. En dryg fjärdedel in i boken tyckte jag att den emellanåt var lite omständligt skriven. Ibland skriver hon liksom om hur hon minns saker eller hur hon inte gör det och det blir så meta på något vis. Men nu har jag läst ca hälften och tycker det finns ett annat flyt.

Listan över all den sociala kompetens hon saknar skulle bli ändlös. Hon kan inte telefonera, har aldrig tagit sig vare sig dusch eller bad. Hon har ingen som helst vana vid andra samhällskretsar än sin egen, arbetarklass med bondsk, katolsk bakgrund. På det här tidsmässiga avståndet framstår hon för mig som tafatt och tillgjord, ja till och med ful i mun, och mycket osäker angående språkbruk och uppförande.

Hennes innerligaste liv finns i böckerna, som hon törstar efter alltsedan hon lärde sig läsa. Det är genom dem och damtidningarna som hon har upplevt världen.

Just nu i november 2022


Forna Kulturkollo har en efterlevande utmaning – Just nu – där man den första lördagen i månaden helt enkelt delar med sig av vad man läser, tittar och lyssnar på samt längtar efter just nu.

Just nu läser jag En flickas memoarer av Annie Ernaux vilket är en bokcirkelbok till nästa vecka men jag har inte kommit så långt ännu. På nattduksbordet ligger Maria Soxbos Ställ om som jag läser litegrann i då och då.

Just nu tittar jag inte på något och det är så skönt! Jag tittade ju klart på This is Us i veckan och det var som ett ok lyftes från mina axlar när jag var klar. Nu tänker jag inte börja med någon ny serie på länge. Hoppas jag. Det är när jag är supertrött eller sjuk som jag brukar hamna i serieträsket och sen måste jag alltid bingea…

Just nu lyssnar jagSvart historia som precis blivit en podd och så sörjer jag att podden Styrkelabbet har lagt ner, eller pausat. Även om jag håller med om att de redan sagt det mesta och jag förstår att de har annat att fokusera på nu. I musikväg så har jag mest lyssnat på Celeste som jag faktiskt hittade till via en tv-serie.

Just nu längtar jag inte efter något särskilt. Jag vill njuta av alla dagar och har så många intressen som jag vill försöka hinna med (nu när jag inte tv-kollar så mycket, haha).

De f.d. kulturkollare som fortfarande svarar på Just nu-enkäten är LindaAnnaHelena och Ulrica. Titta gärna in hos dem och alla andra som svarar på de här frågorna idag!

Läsplanering november 2022

Novembers planering är ännu mer hysterisk än vanligt, jag vet! Men jag måste sikta högt eftersom jag har 11 böcker kvar att läsa för att nå mitt mål av 33 lästa böcker ur bokhyllan innan året är slut. Jag bestämde mig igår i alla fall för at bara stryka Matrosen & stjärnan. Jag fick spunk på hur den var skriven och raderade boken. Eftersom det är jag som sätter reglerna så gills boken då det handlar om att läsa eller rensa ut böcker. Syftet är ju att minska antalet olästa böcker i hyllan. Dessvärre har jag redan köpt 27 böcker i år så totalen ser ut att bli ganska stabil.

Jag behöver inte läsa alla de sju hyllvärmarna jag skrivit upp här men helst fem. Det mesta av läslovet har redan gått åt och jag har bara hunnit med 2,5 bok så här långt och jullovet börjar sent i år så jag kan inte räkna med hur mycket fri lästid som helst i slutet av året. Två av böckerna är bokcirkelböcker och sen har jag nog bara en eller två bokcirkelböcker till kvar i år.

Men nu den närmsta tiden så är det utöver bokcirklarna tre konserter, en vandring, en brunch, en fest och ev. en feministisk marknad. Styrketräningen rullar på fint men löpningen har fått stå tillbaka på sistone så den ska upp på tapeten nu igen. Egentligen inte så supermycket på schemat så det borde gå att få loss lästid. Dessutom har jag äntligen tittat klart på This is Us. Alltså, så befriad jag kände mig när serien var slut! Missförstå mig rätt, jag tyckte mycket om den och ingen tvingade mig att se den men jag kunde liksom inte sluta. Igår hade jag därför ro att läsa hela Kyss mig först på en dag och så mysigt det var att ha en hel läsdag!

  • Kyss mig först av Lottie Moggach (hyllvärmare) – utläst!
  • Under det rosa täcket av Nina Björk (hyllvärmare)
  • Time Song av Julia Blackburn (hyllvärmare)
  • Änglarnas sorg av Jón Kalman Stefánsson (hyllvärmare/vidga vyerna)
  • Människohjärtat av Jón Kalman Stefánsson (hyllvärmare/vidga vyerna)
  • Yuko av Jenny Milewski (hyllvärmare)
  • Klimatkrisens Sverige av Erika Bjerström (hyllvärmare)
  • Rapport från ett slakteri av Lina Gustafsson (hyllvärmare)
  • Ställ om av Maria Soxbo (nyinkommet)
  • Körsbärslandet av Dörte Hansen (bokcirkelbok/vidga vyerna)
  • En flickas memoarer av Annie Ernaux (bokcirkelbok/vidga vyerna)
  • Ett gäng böcker till Barnboksprat

Månadssummering oktober 2022

Oktober har varit en seg läsmånad p.g.a. 1) det tog hundra år att komma igenom Familjelexikon 2) jag har kollat på flera säsonger av This is Us. Jag har bara sex avsnitt kvar av hela serien nu och det ska bli skönt när det är klart. Ja, jag har lite svårt att göra saker på en lagom nivå ibland…

En udda sak med oktober är att jag läst mestadels män. Jag som generellt läser väldigt få män överhuvudtaget har nu lyckats med konststycket att 5/6 böcker var skrivna av män. Tre av männen lyssnade jag till på bokmässan (även om jag lyssnat till Levin tidigare) och jag är glad att jag faktiskt kom mig för att läsa dem alla så snart inpå.

Flera av böckerna på min läsplanering hann jag dock inte fram till och jag har påbörjat Matrosen & stjärnan men tycker den är så konstigt skriven så jag har inte bestämt mig för om jag tänker läsa den eller bara rensa ut den. Men den ska få ett försök till. I övrigt har månaden innehållit mycket jobb och flera sociala tillställningar så som vandringar, övernattningar, konserter, bokcirklar och författarsamtal. En bra månad helt enkelt!

Månadens bästa: Blir du ledsen om jag dör?
Fantastisk, rå och utlämnande bok. På samma gång skrämmande och hoppingivande.

Månadens roligaste: Bögen är lös
Edvin har lärt mig saker jag inte ens visste att jag undrade över när det kommer till bögvärlden!

Månadens mest intressanta: Slumpens barn
Lärorikt kring Sveriges och Gambias långt tillbakagående koppling och väldigt personligt och fint berättat av Levin.

Lästa böcker oktober 2022:

  • Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba
  • Familjelexikon av Natalia Ginsburg
  • Slumpens barn av Amat Levin
  • Rösta på vargen av Davide Cali
  • Sankta Psyko av Johan Theorin
  • Bögen är lös av Edvin Törnblom

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 6
Svenska/engelska: 6 / 0
Fysisk bok/e-bok/ljudbok: 4 / 1 / 1

Barnböcker (0-12): 1
Ungdomsböcker (13+): 0
Fackböcker: 3
Skönlitteratur: 2

Ursprung

Hyllvärmare: 2
Bokhylleböcker: 0
Nyinkommet: 1
Omläsning: 0
Streamingböcker: 2
Biblioteksböcker: 0
Lånat: 0
Radioföljetong: 0
Rec.ex: 1

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 6
Kvinnor/män/icke-binär: 1 / 5 / 0

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel:

  • Afrika: 0
  • Asien: 0
  • Europa: 6
  • Nordamerika: 0
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 0

Antal böcker per land:

  • Frankrike: 1
  • Italien: 1
  • Sverige: 4

Ellens val: Förbjuden längtan

Sjätte delen i Ellens val-serien kretsar förutom Ellen mest kring Gabriella som slits mellan Anton/herrgårdsfrulivet och läkaryrket samt Elisabeth som stöter på sin ungdoms kärlek och inser att känslorna inte alls svalnat. Men tyvärr är han gift med familj numera. Dessutom lockas Gabriella av kärleken men det blir inte alls som hon tänkt sig. På det politiska planet jobbar kvinnorna med bl.a. soppkök och Ellen slits mellan allt hon vill göra men blir plötsligt så trött.

Det är lite mer erotik än romantik än i den här delen och förutom prästen så är männen väldigt goda och förstående, alltså väääldigt. Det är mycket fokus på just kärleksbestyr och lite mindre på politik men å andra sidan heter ju just den här delen Förbjuden längtan. Till nästa del önskar vi oss mer av kvinnokampen men jag tyckte ändå att den här var bra och underhållande att lyssna till. Jag ser alltid fram emot en ny Ellenbok!

Förlag: Lovereads
Utläst: 14 september 2022
Mitt betyg: 4/5

Eva ur spillrorna

Jag minns inte var jag fick upp ögonen för den här boken men böcker från Tranan är alltid intressanta och dessutom hade jag aldrig läst något från Mauritius. Jag minns inte heller om vi skulle läsa den i någon bokcirkel som jag sen inte var med på men det var först nu i sommar som jag läste hela boken. Och det gick snabbt. Jag hade precis jobbat mig igenom Wolf Hall och så klämde jag den här en förmiddag ute på balkongen.

Eva  lever i förorten Troumaron utanför Mauritius huvudstad. Hon är en fattig flicka som sedan länge tiggt till sig skolmaterial eller vad som helst och pojkarna har alltid gett henne det hon velat ha för att hon är så tunn och fattig. Tills de en dag vill ha något tillbaka.

Tills dagen kom, när jag som vanligt bad om något utan att det verkade så, och man bad om något i gengäld.

Jag trodde det var lätt och enkelt. Vad ville de ha i gengäld? Jag var klassens gråmus, en oansenlig liten sak. Alla visste att jag ingenting ägde, och så sa man mig att för en gångs skull att jag hade något. Min skolväska var tom som vår lägenhet – mindre och kalare än alla andras – och även våra skåp, ja till och med vår soptunna. Alt som fanns var min fars blick, blank av sprit, och min mors slutna läppar och ögonlock. Jag hade ingenting, absolut ingenting att ge.

Men jag misstog mig.

Vad de ville ha, var en bit av mig.

Förutom Eva möter vi hennes bästa och enda vän Savita samt pojkarna Sad och Clélio. Savita vill rädda Eva. Sad är förälskad i Eva, fastän alla hans vänner skrattar åt honom och säger att han är den enda som inte varit med henne. Clélio är en gängmedlem som blir häktad för ett brott han inte begått. Vi följer de här fyra karaktärerna lite om varandra i korta kapitel skrivna på ett enkelt men innehållsrikt och berörande språk.

Tillvaron i Troumaron är onekligen hård, tragisk och inte det minsta hoppfull. det är skitigt, fattigt och misär. Vi möter laglöshet, droger, stölder, våld och utnyttjande. Den nedlagda syfabriken där produktionen flyttats till ett billigare land genererar inte längre några jobb och arbetslösheten går hand i hand med spriten. När vi lämnar ungdomarna i boken så har kanske en viss rättvisa uppnåtts men jag känner inget direkt framtidshopp. Samtidigt är den så vackert skriven att hjärtat lyfter litegrann vilket lämnar mig med en märklig känsla. Jag hoppas verkligen att vardagen inte ser ut så här för de flesta ungdomar på Mauritius men blir inte förvånad om den gör det.

Förlag: Bokförlaget Tranan
Utläst: 13 augusti 2022
Mitt betyg: 4/5

Sanningen om ostrondykerskan

Tredje delen i Säfstrands serie Vid livets vägskäl handlar om Inez som en gång varit en hyllad författare men dragit sig undan och numera är folkskygg. Då hennes granne plötsligt dör bestämmer hon sig för att döstäda och hyr in en städerska till hjälp. Meja är den mest försiktiga och osäkra människan i världen och det är inte lätt för henne att handskas med den minst sagt speciella gamla damen. Tillsammans tar de sig dock framåt i livet och utvecklas var för sig men tack vare varandra.

Jag har läst de bägge två andra delarna i serien och de hör inte ihop mer än tematiskt. Min favorit är Skrivklubben för lyckliga slut och kanske på grund av att det var mitt första möte med Säfstrand eller så berörde den mig bara mest? Men jag tycker mycket om den här boken också trots att karaktärerna är knepiga. Inez är emellanåt rätt otrevlig och dryg och Meja är så tafatt att jag få spunk på henne. Men se där, det är ju precis så det ska vara när man läser en bok. Karaktärerna ska beröra och ännu en gång så lyckas Säfstrand väldigt bra med just detta. Miljöerna vid havet är väldigt lockande och Mejas nakenmarsvin (var tvungen att googla) verkar bedårande. Kanske läser jag mig bakåt i Säfstrands utgivning eller så väntar jag på nästa bok men hon har definitivt befäst sin plats på min måste läsas-lista!

Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 26 augusti 2022
Mitt betyg: 4/5

Wolf Hall

Wolf Hall ingår i min utmaning om att läsa nio hyllvärmare som stått sedan 2013. Jag köpte den till en bokcirkel då men cirkeln ställdes in och boken blev aldrig utläst. En dag i somras bestämde jag mig för att ta tag i den och sanningen att säga så var det ingen lättläst bok. Jag tror jag höll på med den i närmare två veckor och jag är en sådan som kan läsa en bok på en kväll. Ok, den var lång också men framförallt var den full av massor av människor, där de allra flesta hette Thomas, Mary eller Anne och en hel del politiska invecklingar som jag inte alltid begrep.

Men trots detta så tyckte jag väldigt mycket om den. Den Thomas Cromwell om Mantel skriver fram är onekligen fascinerande även om fiktionen kanske inte stämmer helt hundra överens med verkligheten. Vad jag förstår var han betydligt mer impopulär och otrevlig än han framställs här. Även fast mitt reella jag inte är jättepepp på kungligheter och dylikt så är det spännande att följa maktspelet (det som jag inte alltid förstår) och jag hejar på Cromwell när han kryper närmare och närmare inpå kungen och makten. Fastän jag kan googla mig fram till hur allt slutar så är det fängslande läsning och jag njuter av språket och känner mig verkligen förflyttad till 1500-talets England.

Det var tråkigt att höra att Mantel gick bort nu nyligen men jag ser fram emot att läsa resten av den här trilogin framöver. Problemet är att jag råkat köpa del två på svenska så jag vet inte nu om jag ska byta språk eller införskaffa den på engelska istället. Jag läser helst en serie på samma språk och det är något visst att läsa den med just de orden som en författare använde när hen skrev den. Samtidigt ser den svenska varianten betydligt mer lättläst ut när jag bläddrar i den. Jag får se hur jag gör.

Förlag: Fourth Estate
Utläst: 7 augusti 2022
Mitt betyg: 4/5

Skrivkramp

Förra året lyssnade jag till Utloggad och tyckte den var rätt underhållande så jag såg ändå fram emot nästa del i serien Skrivsystrar vilken är Skrivkramp. I den här boken följer vi Emma som ska skriva uppföljaren till hennes succédebut som utspelade sig i Indien. Problemet är att Emma inte alls vill skriva om Indien och hon får inte ur sig ett enda ord nästan. När en chans till miljöombyte dyker upp tar hon den och blir husmor på en internatflickskola där inte så mycket skrivro och en hel del besvärligheter väntar henne.

Jag hade inte läst alls vad den här boken skulle handla om och gillade inledningen där karaktären Lucy hjälper Emma att skriva första kapitlet till boken som hon har så svårt att få ur sig. Jag såg fram emot att få följa Lucys och Emmas relation när Emma istället helt plötsligt åker till den här internatskolan och historien utvecklas till något helt annat och tyvärr ganska ointressant. Jag lyssnar nog med ett halvt öra för jag blir galet förvånad när den skolflicka jag trott varit typ 15 hela boken visar sig vara nio eller något liknande.

Jag hade för mig att jag ändå gillade Utloggad rätt mycket men ser nu att jag gav också den en trea. Kanske är inte den här serien riktigt något för mig men jag gillar ändå att den handlar om skrivande människor. Ett plus också för att Emma *spoiler* inte kärar ner sig i någon man utan den viktigaste relationen är den mellan henne och den nioåriga flickan. Jag får dock se om jag lyssnar vidare.

Förlag: Historiska media
Utläst: 25 september 2022
Mitt betyg: 3/5

En smakebit på søndag: Familjelexikon

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Veckan har varit intensiv med optikerbesök, författarsamtal, två bokcirklar, tre gympass och tre löppass. Dessutom var det lite stressigt på jobbet i mitten av veckan men å andra sidan blev fredagen väldigt lugn och fin så det var skönt! Optikern ordinerade progressiva linser vilka jag testar just nu och därmed kan betrakta mig som tant på riktigt. Författarsamtalet var Therese Bohman och jag köpte med mig hennes Andromeda hem.

Den ena bokcirkeln avhandlade Girl, Woman, Other & Kris av Boye medan den andra handlade om Familjelexikon. Den senare bokcirkeln skulle också ha innehållit ett besök på Dramaten för att se Eld men endast tre timmar innan föreställningen fick jag ett mess om att den var inställd. Lite väl kort varsel kan tyckas och särskilt snöpligt då vi har en bokcirkeldeltagare som bor i Karlstad numera och som bara kommer hit ibland för att vara med. Som tur var hade vi supertrevligt ändå och käkade på en georgisk/armenisk vinbar där de andra drack rött, vitt och orange vin medan jag höll mig till kombucha.

De andra tre tyckte mycket om Familjelexikon medan jag faktiskt lagt den ifrån mig i veckan då jag inte fick grepp om den och det var så himla många namn som bara rapades upp hela tiden. Till saken hör att jag började kolla på This is Us igen för nån vecka sen fast jag vet att jag då har så svårt att sluta kolla. Så en knepig bok som konkurrerade med en enkel tv-serie…. Ja, ni hör ju själva vem vinnaren blev. Men jag har faktiskt läst halva boken så jag borde nog läsa klart den, men långsammare än mitt alltid så hetsiga stressläsande. Nu är det paus på bokcirkelböcker ett tag vilket är ett skönt och jag kan återgå till Lunabba som jag inte hunnit klart med.

Familjelexikon handlar om författarens uppväxt och alla människor som korsar hennes väg. ALLA människor. Typ. Smakbiten kommer från inledningen av boken där hon beskriver sin far vilken har rätt bestämda åsikter om det mesta i livet.

I mitt föräldrahem, när jag var barn, hände det att jag eller mina syskon välte omkull glaset på bordsduken eller tappade en kniv i golvet och då röt far: ”Bete er som folk!”

Om vi doppade brödet i såsen skrek han: ”Slicka inte på tallrikarna! Inget slabber! Inget söleri!”

Slabber och söleri var enligt far också allt modernt måleri, som han inte tålde.

Han sa: ”Ni har inget bordsskick! Er kan man ta inte med någonstans!”