På årets bokmässa testade jag något nytt: att gå upp i ottan och komma ner på fredag morgon. Mitt jobb som lärare kräver att jag tar tjänstledigt vilket ju är förlorad arbetsinkomst men genom att komma ner tillGöteborg på morgonen blev det ingen extra hotellnatt och tack vare presspasset blev det ytterligare lite billigare då fredagens seminariekort är rätt dyrt.
Jag hade också lyxen att bo på Gothia i år igen då de hade ett väldigt förmånligt erbjudande förra året och det blev typ samma pris som att på Scandic. När jag kom strax före 9 på morgonen kunde jag checka in direkt så det var oerhört lyxigt! Jag lämnade mina grejer, packade tygkassen, hämtade presspasset och gav mig sen iväg mot dagens första punkt!
Läslust
- Medverkande: Jesper Lundqvist, Sanna Larén

Sanna Larén och Jesper Lundqvist pratade om sina senaste böcker Vivianns bok respektive Doktor Fruktansvärd och det farliga frukt-anfallet. Eftersom jag är lågstadielärare håller jag alltid lite utkik efter böcker för6-9-åringar och jag hade precis läst Lundqvists bok innan mässan.
De använder bägge mycket humor och Lundqvist vill att det ska hända mycket och vara lagom skruvat. De hoppas kunna väcka läslust genom att skriva riktigt bra, fartfyllt och där varje kapitel ska ge en lust att läsa vidare. Vidare tipsade de om att utnyttja biblioteken, att vi vuxna också ska läsa barnböcker och att man ska läsa högt för eller jämte barnen hemma.
Efteråt bytte jag några ord med Sanna då jag alltid läser hennes debut Östen: hundar och halstabletter för mina klasser vid påsk och hon blev glad för det. Har du inte läst den så gör’t!
Hur förhåller vi oss till klassikerna?
- Medverkande: Kristina Sigunsdotter, Malin Nauwerck, Katarina Kuick, Anna Höglund

Ärligt talat skulle jag egentligen gå på ett annat seminarium men jag blandade ihop J1 och J2 och hamnade här istället och det gick bra det med!
Jag har inte hängt med så mycket i diskussionen kring det här med att skriva om/skriva inspirerat av klassikerna men jag förstod att vissa blir väldigt upprörda. Sigunsdotter menar att det enda de vill är att skriva sagor eftersom det finns en sådan enorm kraft i dem. Vidare sa hon att en saga måste berättas på nya sätt för att överleva, språket måste utvecklas och det finns mycket våld i ex Beskows sagor som inte fungerar i dag.
Sigunsdotter uttryckte också att barn ÄR i berättelserna på ett annat sätt och folk har gjort sagorna till sina när de var barn. När man då gör om en saga så är det lite som att kliva in i deras sovrum.
Det diskuterades om det här med att göra om där ex Höglund tycker att varför ska vi ersätta Ingrid Vang Nymans bilder när de är perfekta? Medan Kuick höll med Sigunsdotter om att språket måste förnyas och våldet måste bort. Sigunsdotter tycker det är bra att man t.ex. kan ändra hudfärg på barnen så att alla får någon att känna igen sig i.
Jag blev faktiskt sugen både på att läsa Elsa Beskow, vilket jag inte direkt gjort, och att läsa deras nyare versioner.
Litteraturen och folkbildningen
- Medverkande: Abdulrazak Gurnah, Georgi Gospodinov, Ingrid Elam, Gabriela Cabezón Cámara

De pratade bl.a. om varför de skriver historiskt, fast Gurnah påpekade att han också skriver samtida men sa sedan: att skriva historiskt är hur vi förstår nutiden och oss själva. Cabezón Càmara menade att skriva historiskt är att skriva om idag eftersom kolonialismen fortfarande pågår. Gospodinov tyckte att allas historier är viktiga och att personliga berättelser inte passar i ideologiers kollektiva historia och Cabezón Càmara uttryckte att litteraturen är ett motståndsmedel eftersom att så många berättelser i Latinamerika är europeiska i och med att de tillhör kolonisatörerna.
De pratade också om minnet – ett ämne som intresserar mig mycket och Gurnah uttryckte att memories kommer och går medan the act of remembering är en aktiv handling där vi plockar fram minnen. Det får mig att tänka på de diskussioner vi hade när vi läste Beloved på litteraturvetenskapen och i romanen är det viktigt hur minnen återberättas och omformas och berättas på ett nytt sätt vilket kallas rememory. Vi behöver helt klart svenska ord för olika typer av minnen!
Jag har redan läst Cabezón Cámara, men blev sugen på både Gurnah och Gospodinov.
KULT Magasin & Aftonbladet: Spel, sex och skam – vad vi ser när vi ser en gamer
- Medverkande: Tone Schunnesson, Daria Spitza, Moa Romanova

Både Tone och Moa ser sig själva som gamers i någon grad. Moa gillar dem eftersom de alltid låter henne vara, dvs ger henne mycket egentid. Tone tycker Playstation är sexigt men PC osexigt. De lyfter att det finns en rädsla ör att man som gamer blir osocial och sunkig och säger att det förvisso är lätt att överdosera gaming men att många har ett rikt socialt liv online. Bägge lyfter TikTok som betydligt mer hjärndödande, när du spelar är du ändå aktiv. Tone tycker att en fördel kring gaming är att ingen kvantifierar dem och skryter med att men läst 109 spel i år. Vilket är otroligt vanligt i bokvärlden. Ett härligt och uppfriskande samtal och jag borde verkligen läsa Moa Romanova. Schunnessons senaste har jag lånat av en kollega såå den väntar i hyllan här hemma!
Latinamerikas koloniala historia i ny tappning
- Medverkande: Hanna Nordenhök, Álvaro Enrigue, Gabriela Cabezón Cámara

Gabriela Cabezón Cámara lyfte igen att koloniseringen fortfarande pågår. Álvaro Enrigue pratade om hur alla i Mexiko är Cortés eller Montezuma vilket får mig att inse att jag kan för lite om historien här men han beskriver det som en pingismatch mellan lägren och där han försökt vara rättvis mot bägge sidor.
Därefter pratar de om sina romaner och Cabezón Cámara berättar att karaktären Antonios utvecklande av sitt medvetande är större än själva transutvecklingen i boken. Enrigue kan inte skriva linjärt utan placerar små händelser i sina romaner vilket han gör för att världen förändras hela tiden.
Enrigue har jag i hyllan tack vare Tranans bokprenumeration men den är ännu inte läst.
Klass, kön och längtan vid förra sekelskiftet
- Medverkande: Ellinor Skagegård, Ruth Kvarnström-Jones, Ebba Kleberg von Sydow, Malin Haawind, Karin Alfredsson

Först får vi veta lite om idén bakom deras romaner där bl.a. Haawind stötte på sina karaktärer Gurli och Anna när hon researchade kring Ellen Key medan Kvarnström-Jones funderade på vilken byggnad hon borde ta nu och då såg Sophiahemmet. Alla blandar fiktion med verklighet, de tycker att sanningen går först men fördelen med påhittade personer är att de kan göra som de vill.
De varnar lite för att det är vanligt i historiska romaner att karaktärerna blir för moderna och att det är viktigt att tänka på vad de fick och kunde göra på sin tid. Det finns en vilja hos folk att tillrättalägga historien istället för att skildra det somdet faktiskt var.
Till sist får de frågan om vad som var bättre förr och Alfredson tycker att ingenting var bättre förr medan Haawind anser att det fanns ett utrymme för ideologier och idealism, det fanns folk som hade en framtidstro och ville förändra världen.
På väg hem från mässan läste jag ut Skagegård, Haawind har jag försäkt läsa förut och DNF.at men kanske borde jag ge henne en y chans? Kvarnström-JOnes har jag tänkt att jag ska läsa men det har inte blivit av ännu. Alfredson är den jag har minst koll på.
Cho Nam-joo
- Medverkande: Kef Holm, Cho Nam-joo, Patrik Lundberg

Cho Nam-joo pratar om sin roman Kim Jiyoung, född 1982 som handlar om en ganska typisk kvinna i 30årsåldern. Nam-joo pratar mycket om feminism och berättar hur hon såg att hennes mamma spelade många roller. Det finns en skillnad mellan synen på pojkar och flickor i Sydkorea där sönerna är de som ska föra arvet vidare och när han föds får han ofta fördelar som ett eget rum, mer mat etc. Det har blivit mer jämställt under senare år men fortfarande på 2000-talet kunde kvinnor vid anställningsintervjuer få frågan kring hur deras familjeplaner såg ut.
Romanen kom ut 2016 och många män hyllad eden och ansåg att andra män borde läsa den. Det blev en feministisk reboot men också ett motstånd där romanens läsare likställdes med manshatare. Slutligen lyfter hon att även om landet förändrats i en mer progressiv riktning så är många människor fortfarande konservativa. Många fördelar i samhället är också skapade för familjer och hon hade gärna sett att andra familjekonstellationer än kärnfamiljen fick ta plats.
Efter seminariet köpte jag romanen och fick den signerad!
Livsavgörande insikter
- Medverkande: Karin Hermansson, Gabrielle Boulianne-Tremblay, Saga Becker

Kakan inleder med att fråga ”How is the trans community?”och får svaren ”eager for love” och ”different childhoods” vilket rimmar väldigt väl med Boulianne-Tremblays roman. Hon ville berätta en berättelse medan Becker behövde skriva sin och det var både healing och hurting att göra det. Boulianne-Tremblay blev glad när hon hittade autofiktion-genren och insåg att det var precis vad hon ville skriva. Båda nämner att det är som en trans-backlash nu där det finns otroligt mycket hat mot transpersoner. Nu minns jag inte vem som sa det men: ”I don’t deal with hatred, I deal with love”
Boulianne-Tremblays bok läste jag innan mässan och den var otroligt stark. Beckers borde jag också läsa.
Sameproblemet
- Medverkande: Maria Bergius, Kathrine Nedrejord

Dagens sista samtal blev detta. De pratade om hur minnen förändras genom livet och att hur vi minns säger mycket om vem vi är. Marie i romanen har många negativa minnen. Hon funderar mycket på när man blir same men i romanen ”blir” de samer gång på gång, man blir till i mötet med den andre.
Det nedärvda traumat är ett ämne som aldrig tar slut i Nedrefjords egen familj – vad innebär det att vara same? Det finns en minoritetsstress och de måste fortfarande funder på huruvida de i olika sammanhang ska berätta om de är samer eller inte. Nedrefjord påpekar att man [som same] inte vill vara en guidebok för andra men att detta ändå just är precis det?
Den här romanen läste jag i somras och den var ruskigt bra och kan verkligen rekommenderas!
Efter nästan 10 timmar på mässan med minimalt med matintag gick jag och handlade lite thaimat och snacks till nästa dag och la mig sen på rummet och slappade innan jag tidigt släckte och somnade.
Klassiker… Jag har inte läst mina barnböcker så mycket för mina barn, världen och böckerna förändras. Tycker att de nya ofta bättre.