Alltså, det går inte med ord att beskriva den sköna känsla som infinner sig när hemtentamen är klar. Två helger i rad har jag fördjupat mig i civilståndets betydelse för framförallt kvinnor genom historien samt huruvida genus och maktordningar påverkar den globala politiska ekonomin. Puh, ni hör ju själva.

När jag prokrastinerat så har jag ägnat mig åt min senaste guilty pleasure: läkarserier på Viaplay. Först plöjde jag New Amsterdam men de började sega med nya avsnitt så då blev det Chicago Med. De är lite olika men jag gillar bägge och trots allt blod och stress så ger de mig någon slags känsla av trygghet. Min freudianska egenanalys kopplar ihop det med att jag och mamma under många år kollade på Cityakuten tillsammans. Nu har jag knappt några avsnitt kvar men eftersom tentan är klar så kanske jag börjar läsa igen. Jag har månadens hyllvärmare kvar tillsammans med ett gäng recex och så måste jag såklart ta itu med litteraturen till den sista delkursen. Säg den frid som varar för evigt…