Sydamerika – min bortglömda litterära världsdel

Jag har bloggat i åtta år och har alltså mer eller mindre minutiöst loggat min läsning under de åren. Jag har också en viss förkärlek för nördstatistik och har konstaterat att jag under dessa åtta år läst en enda bok från Sydamerika, närmare bestämt Torsdagsänkorna av argentiska Claudia Piñeiro. I januari i år gav jag mig därför i uppdrag att innan årets slut ha läst minst en bok från Sydamerika. Nu är vi snart framme i december och jag har ännu inte fullgjort mitt uppdrag.

Hur svårt kan det vara? Jag gick precis igenom mina olästa böcker vilka uppgår till 119 st. En enda av dem kvalar in, nämligen min i nuläget allra äldsta hyllvärmare: 2666 av chilenske Roberto Bolaño. Hur kommer det sig att jag så frekvent undviker Sydamerika? Vi talar ju ändå om 12 olika länder! Nu är det såklart så att jag inte läser kopiösa mängder från alla andra världsdelar heller utan Europa och Nordamerika är i topp. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag är en svensk medborgare under inverkan av främst europeiska och nordamerikanska kulturinströmningar.

Jag har inte gått tillbaka och räknat, vilket nu när jag säger det kan bli ett uppdrag för statistiken till nyår: 2010-talets läsning! Nu blev jag taggad och tappade tråden. 🙂 Ok, jag har inte gått tillbaka och räknat hur många böcker jag läst från Afrika, Asien eller Oceanien heller men det lär vara omkring en handfull från Oceanien, två händer fulla från Afrika och tre händer från Asien. Detta är såklart inga gigantiska antal men vad är det som gör att Sydamerika skiljer ut sig?

Jag har nog inget svar på det men beslutar att årets sydamerikanska bok måste bli just hyllvärmaren och tegelstenen 2666. Tur att jag har ett jullov att klämma den på.

Vilka är dina bästa sydamerikanska lästips? Vilken är din minst lästa världsdel?

4 reaktioner på ”Sydamerika – min bortglömda litterära världsdel

  1. Det är den magisk realismen! Jag föreslår att du läser Isabel Allende om du inte redan gjort det. Annars tyckte jag om stjärnans ögonblick av Clarice Lispecor, Salladsnätter av Vanessa Barbara (lite av en En man som heter Ove fast Brasilien) och Colombines kyss av Adriana Lisboa. Alla de tre från Brasilien. Bockfesten av Mario Vargas Llosa är också bra. Krönika om ett förebådat dödsfall av Garcia Marquez är också en bra bok! Det var väl några tips 🙂 Sydamerika läser jag också lite ifrån. Annars är Oceanien nästan bara Australien i mitt läsande.

    1. Jag har faktiskt inte läst Allende! 😳 Men jag gillar verkligen magisk realism som Murakami (minus alla bröst) eller urban fantasy vilket jag tycker blir samma sak. Salladsnätter var jag inne på bibblan och tittade på idag faktiskt! Det var typ den enda e-bok från Sydamerika jag hittade. Men det är inte så lätt att söka där alltid. Tack för alla tipsen, nu kanske jag kan inleda 2020-talet lite snyggare! Jag tror inte jag läst något annat än Australien heller…

  2. Jag läser generellt mer av svenska författare än utländska, något jag försöker ändra på. Jag har stora utforskade områden på min karta, kanske att Australien är mest oläst. Sydamerika har nog förekommit. En diktsamling av Don Helder Camara har följt mig sedan ungdomsåren. Jag vill gärna läsa mer av Gabriel García Márquez, när tillfälle ges.

    1. Jag läser också flest svenskar, det faller sig liksom naturligt. 🙂 Dikter har jag hittills inte riktigt hittat hem till, förutom Moder Justitia av Ida Eklöf. Men vad härligt att du haft en favorit sedan ungdomen! Márquez borde jag väl pröva antar jag. Tack för tips!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s