Me and White Supremacy: första träffen

Ikväll hade vi första ”träffen”, vi tre som ska läsa Me and White Supremacy tillsammans. Jag ville så gärna läsa den här boken tillsammans med andra så jag efterlyste intresserade människor i Facebook-gruppen Litteraturgäris och fick två napp. Jag erkänner att det här på sätt och vis betyder att jag nu har en fjärde bokcirkel men den gäller ju bara en bok så jag tänkte att det nog ska gå bra.

Förutom inledningen så är boken uppdelade i 28 dagars arbete och vi har bestämt oss för att läsa en halv vecka i taget. Jag säger arbete för till varje dag ingår ett par reflekterande frågor att grunna kring. Det var massor av människor som gjorde det här arbetet tillsammans på Layla F Saads instagram för något år sedan men jag upptäckte boken först nu nyligen.

Varje vecka har ett tema och första veckan är The Basics och de tre första dagarna handlar om white privilege, white fragility och tone policing. White privilege handlar om alla de privilegier du som vit har, tar för givna och som vi ofta kanske inte ens tänker på. Boken refererar till en slags checklista av Peggy McIntosh som du kan kolla in här. Det handlar om saker som:

1. I can if I wish arrange to be in the company of people of my race most of the time.

5. I can go shopping alone most of the time, pretty well assured that I will not be followed or harassed.

6. I can turn on the television or open to the front page of the paper and see people of my race widely represented.

8. I can be sure that my children will be given curricular materials that testify to the existence of their race.

10. I can be pretty sure of having my voice heard in a group in which I am the only member of my race.

White fragility handlar om att vita människor blir defensiva, arga, stressade eller tysta när rasismfrågan kommer upp på bordet. Att vi inte vill kännas vid vår roll i rasismen och inte vill prata om det. Tone policing handlar om att den som är vit använder sig av olika makttekniker för att tysta den som inte är vit. Vi kanske klagar på hur arga de svarta låter i tv eller tänker att om de bara taggade ner lite så skulle vi lyssna på dem.

Vi tror at vi lever i ett icke rasistiskt samhälle eftersom vi inte längre har slaveri (jo, det förekommer visst fortfarande) etc. men Saad visar att rasismen visst i allra högsta grad är levande idag och att våra normer och vårt samhälle är uppbyggt utifrån vithetsnormen.

White supremacy is a racist ideology that is based upon the belief that white people are superior in many ways to people of other races and that therefore, white people should be dominant over other races.

”Nä men så tycker ju inte jag heller” tänker kanske du nu och nej, de allra flesta av oss går inte runt och aktivt tänker att vita människor är en överlägsen ras men sanningen är att många normer, regler och ibland t.o.m. lagar fortfarande upprätthåller det här tänket runt om i världen.

Boken är väldigt intressant och tankeväckande och jag hoppas att den ska leda till att jag blir en ännu bättre antirasist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s