Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Tja, så sitter man ändå här den där allra sista semesterdagen som kändes så oändligt långt borta i mitten av juni. Men det är som det är det är och jag gillar mitt jobb och ser fram emot att träffa kollegorna igen så det kommer bli bra. Jag har dessutom haft en riktigt bra semester även om jag (som vanligt) inte hunnit hälften av allt jag tänkt mig. Och ännu en gång sitter jag här med släpande recensioner att skriva, hur är det möjligt när jag haft så mycket tiiiid på semestern? 🙂

Den här veckan känns det som jag varit segare än någonsin men jag har också haft en tung träningsvecka plus att jag passat på att göra en massa ärenden på stan som är bra att göra medan man är ledig. Jag hade sett framför mig hur jag bara skulle sitta hemma och läsa och blogga under veckan men istället känns det som jag knappt varit hemma. Och när jag varit det så har jag varit utslagen i soffan och knappt ens orkat läsa. ”Tur” att man ska börja jobba så man kanske blir lite mer effektiv!

I veckan har jag faktiskt redan träffat en kollega och en f.d. kollega med dennes lille bebis och en annan dag ytterligare en f.d. kollega. Jag var på Etnografiska muséet och tittade på ett band som heter Siri Karlsson (japp!) vilka spelade tillsammans med en kvinna som hette Yasmine El Baramawy. Det var en härlig kväll med vackert väder och en väldig trevlig scen bland de lummiga träden och det fanns ett sådant vindspel på muséet som pinglade och passade jättebra in mellan låtarna.

Igår såg jag Gustav Vasa med Tiffany Kronlöf på parkteatern i Vitabergsparken. Den var kul men lite ojämn! Jag brukar alltid hänga en del på parkteatern i Vitan i augusti då de kör mycket dans då. I fredags var det stand up som hade varit kul att se men jag var slut efter dagen och det var riktigt tråkigt väder så jag bangade tyvärr. Annars har jag faktiskt inte varit något på parkteatern i år. Det har inte varit så mycket jag velat se eller så har det sevärda spelats när jag varit bortrest.

I övrigt i veckan har jag funderat en del på hur jag ska lägga upp min träning under året och så har jag varit duktig och planerat närmsta veckan så där så som jag brukar göra (men ibland inte orkar) på söndagar. Jag gillar som sagt att ha lite struktur och koll på tillvaron.

Fallet är en bokcirkelbok och jag har läst ca hälften (den är superkort) och vet inte riktigt vad jag tycker än. Den är skriven som en monolog och jag känner mig inte superengagerad. En del av mig är lite trött på de här gamla hyllade författargubbarna och i Lydia Sandgrens förord läser jag vad som är intressant med boken och hur man kan tolka huvudpersonen och alla de djupa svåra saker som Camus tar upp i sin text. Jag vet inte, jag tänker sällan så djupt när jag läser (om någonsin? haha) utan läser mer ”what you see is what you get”. Det är ju bl.a. därför jag läser litteraturvetenskap nu, för att, förhoppningsvis, bli lite mer djup. 🙂

Jag kom från en hederlig men enkel familj (min far var officer), och ändå kände jag vissa morgnar att jag var en kungason eller brinnande buske, det erkänner jag ödmjukt. Här gällde det, observera det, något annat än min visshet att jag var intelligentare än alla andra. Den vissheten saknar för övrigt all betydelse eftersom det är så många idioter som delar den. Nej, genom att vara så lyckosam kände jag mig, jag tvekar att erkänna det, som en utvald.