Välkommen till en liten miniserie i miniserien! Måndagsmikron skapades för de där böckerna jag läste för alltför länge sedan så att jag inte kan ge dem rättvisa recensioner. Nu tänkte jag viga formatet åt de kortare titlarna ur kurslitteraturen som jag inte har så mycket att skriva om alternativt knappt orkar skriva om då vi har pratat så mycket om dem! Det kommer främst röra sig om noveller eller dramatik.

Vad handlar den om?
Guden Indras dotter nedstiger till jorden för att uppleva hur människorna har det. Hon tycker att det är synd om människorna.

Vad tyckte jag?
Alltså nej. Jag vet inte om en tvåa är för generöst men å andra sidan fattar jag ju att det är JAG som inte alls förstår detta. Och visst, jag är öppen med att jag har svårt för gubbstrutten Strindberg men jag tycker mycket om både Hemsöborna och Fröken Julie. Men det här känns bara som en massa random repliker från olika karaktärer. Å andra sidan säger lille August själv så här i förordet:

Tid och rum existerar icke; på en obetydlig verklighetsbakgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster; en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. – Personerna klyvas, fördubblas, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag.

Och det är i princip min upplevelse av det hela så han lyckas ju! Som alltid när det gäller kurslitteratur måste jag lägga till en brasklapp: Jag har hets-/stressläst i princip allt vilket jag inser sänker min läsupplevelse och förståelse rätt rejält. Särskilt dramatik inbjuder till läshastighetstävlingar då du knappt behöver andas utan bara kan svepa (svajpa) dig igenom sidorna.

Bör jag läsa om den i framtiden i lugn och ro?

Förlag: Saga Egmont
Utläst: 24 november 2024
Mitt betyg: 2/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format