Välkommen till en liten miniserie i miniserien! Måndagsmikron skapades för de där böckerna jag läste för alltför länge sedan så att jag inte kan ge dem rättvisa recensioner. Nu tänkte jag viga formatet åt de kortare titlarna ur kurslitteraturen som jag inte har så mycket att skriva om alternativt knappt orkar skriva om då vi har pratat så mycket om dem! Det kommer främst röra sig om noveller eller dramatik.

Vad handlar den om?
Som du säkert redan vet så handlar pjäsen om Vladimir och Estragon vilka sitter och väntar på Godot. Beckett var influerad av stumfilm så som Helan & Halvan, Charlie Chaplin etc. De är mitt ute i ingenstans och vi vet inte varför de är där eller vad de väntar på, mer än ”Godot”. 

Vad tyckte jag?
Jag tror att jag läst den här tidigare men minns inte säkert. Den var en av de mest lättlästa pjäserna och helt ok att läsa även om jag inte är superförtjust i absurdism och humor. Pjäsen är i sig händelselös och meningslös men det betyder inte att den är dålig utan bara att det är så den är uppbyggd.

Vem Godot är beror på läsarens bakgrund och horisont och man får själva skapa sin egen bild av vem Godot är även om många tippar på Gud. Det kanske bara är väntan på något som ger livet mening, vilket stämmer överens med existentialismen: människan skapar sig själv och skapar därmed meningen med livet. Människan behöver en uppgift och väntan verkar vara uppgiften för dessa herrar. 

Förlag: Modernista
Utläst: 2 december 2024
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format