Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!

Helgen har varit läs-seg. På schemat stod Rousseau och Montaigne och Rousseau var ändå ganska lättläst, lite rolig ibland men med med en märklig kvinnosyn. Montaigne var i huvudsak märklig och jag har läst alldeles för lite under helgen mot vad jag borde. Ni vet, läst två sidor, surfat lite, läst två sidor, kollat upp något och fastnat i mobilen, läst två sidor… Jag har åtminstone gymmat och sprungit i helgen också så det var bra, och nu börjar klockan bli så mycket att jag ”måste” blogga och preppa inför veckan.

Jag har sovit typ 20 timmar i helgen också vilket var SÅ skönt! I torsdags blev det bara fem timmar då vi var på sen konsert (Mattias Alkberg) så jag låg lite back. I fredags var det också konsert (Pelle Ossler) men på Kulturhuset och de slutar tidigt. Annars har jag i veckan gymmat ännu mera, varit till universitet och diskuterat förra helgens läsning Teresa av Ávila och Augustinus samt fyllt år – vilket skedde nästan i stealth mode.

Förutom att jag ligger efter med kurslitteraturläsningen så har jag inte ens börjat på bokcirkelboken Pennskaftet. Jag visste inte att den var så lång, eller 230 sidor är inte jättelångt, men med mycket annat att läsa och mycket inbokat efter jobbet blir det svårt. Jag hittade en ljudboksvariant men den var rentav förfärlig och jag stod inte ens ut i 20 sekunder. Jag vill verkligen läsa Pennskaftet men är beredd på att jag kanske får läsa klart den efter träffen, vilket har hänt förut så det går bra.

Inackorderingarna kommo in var från sitt rum och kastade hungriga blickar på middagsbordet, de lösa spisgästerna församlades så småningom, det var första september och alltså en hel del nykomlingar, man presenterade sig, snubblade över namnen och sade för resten just ingenting. Så satte man sig till bords under tystnad och för att bryta den frågade någon av stamgästerna: men var är Pennskaftet?