
Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!
Om förra veckan var galen med utekvällar så har denna vecka varit galen med jobb, sena träningar och ett besök på universitetet vilket betydde att jag hade flera kvällar där jag typ bara kom hem och åt, stickade tre varv och sen la mig att sova. Positivt är att jag nu är på gång med sjalen och jag hoppas slippa repa något mer.
Som jag antydde lite förra veckan har jag fått planera om min läsning helt p.g.a. omfattande kurslitteraturläsning. Igår läste jag Frankenstein, idag När skruven dras åt, i veckan The Sandman och så har jag tre artiklar att klämma in innan onsdag. Men jag var SÅ trött i fredags att jag unnade mig att läsa ut Sången om Akilles samt sticka lite istället för att försöka pluggläsa. Nu vill jag försöka läsa ut Wainaina i veckan också så att jag kan räkna den till januaris läsning (ni som vet, ni vet). Jag har ju dessutom sagt att jag hakar på Kulturkollos världsläsningutmaning och man kan väl inte misslyckas redan från start då?
Den här veckan har det varit runt 530 sidor att läsa på kursen men till nästa tillfälle har vi 2 veckor på oss att läsa 490 så då finns lite mer utrymme att andas. Dock kommer det en till sådan 530-sidorsvecka längre fram så en gör klokt i att ligga lite före i läsningen. Men tycker du att det ekar tomt på bloggen så vet du varför. 🙂
Annars har träningen gått rätt bra, jag kapitulerade i fredags och ställde in mitt planerade gympass men totalt fyra pass blev det ändå. Tyvärr har jag fått tillbaka problemet med min klena högra handled sen jag var sjuk och gjorde träningsuppehåll. I många år hade jag svårt att göra armhävningar etc. p.g.a. handleden men någonstans försvann värken. Nu är den alltså tillbaka, jag gissa att jag tränade bort den men tycker det är fånigt att effekten avtog under ett sex veckors uppehåll i sådant fall. Jag har kikat på några handledsstärkande övningar och ska försöka inkorporera dem i rutinen.
Jag började först läsa The turn of the screw på engelska, den är skriven 1898 och är eg. inte så omständligt skriven men jag tyckte den var lite knepig. Googlade och såg att Modernista faktiskt hade en nyöversättning (!) så gick över till svenska efter tre kapitel. Läste alltså om Frankenstein igår och tyckte den var ännu bättre nu än första gången! Lite sugen på att se uppsättningen på Stadsteatern och nyfilmatiseringen så får se om jag kan klämma in det framöver.

Jag tittade ut genom det öppna fönstret, ut i den matta sommargryningen, och betraktade det jag kunde se av huset. De första fåglarna började kvittra, och i det bortdöende dunklet lyssnade jag efter ett ljud eller två som jag tyckte mig ha uppfattat tidigare. De hade inte låtit lika naturliga som fågelkvittret, och de hade inte kommit utifrån, utan inifrån. Det var som om jag anat barnaskrik på håll.Och vid ett annat tillfälle hade jag ryckt till, nätt och jämnt vaken, som om jag hört lätta fotsteg utanför dörren. Men jag skakade av mig dessa fantasifoster, och det är först i ljuset från senare händelser, eller skuggan borde jag snarare säga, som jag nu erinrar mig dem.
Jösses, jag blir alldeles matt när jag läser vad du behöver läsa… Trist att handen fortfarande krånglar!
Jag har inte läst den här, men hade mer koll på den engelska titeln än den svenska.