
Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!
Veckan fylldes av mycket plugg då jag hade några artiklar kvar att läsa i början av veckan, i onsdags hade vi förmöte med min seminariegrupp och i torsdags var jag på universitetet. På morgnarna har jag läs kurslitteratur på Storytel i mobilen och på kvällarna efter pluggandet blev det mest stickning. Igår och i fredags gjorde jag ett ryck och läste ut En dag ska jag prata om den här platsen då jag ju ville ha den utläst i januari. Jag hade inte fattat att det var en memoarbok så den ingick inte i min lista över min facklitteratur men då fick jag ju oavsiktligt en till sådan läst.
Men det blir verkligen inte mycket tid över för civil läsning nu så jag måste noga tänka igenom vilka böcker jag vill läsa i februari. Jag har inte påbörjat det tankearbetet ännu, idag kommer det ändå bli kurslitteraturen Mörkrets hjärta som gäller. Mitt efterlängtade handfärgade tencelgarn dök äntligen upp i brevlådan i veckan men just nu vill jag komma lite längre på bomullssjalen jag påbörjade medan jag väntade och så vill jag hitta något lite svårare mönster än en miljon räta maskor vilket sjalen innehåller.
Träningen har gått finfint denna vecka och jag har kört ett litet 10 minuters rehab/stärkande program för min handled innan varje pass på gymmet. Det har åtminstone gjort mindre ont efteråt så jag hoppas det ska hjälpa på sikt. Kulturellt är det rätt lugnt, vi var iväg på en minispelning på en minibar igår. Tänk dig en bardisk och en halvmeter utrymme runtomkring den förutom i ena änden som var aningens större där bandet stod. Trångt men bra, bandet heter Samling.
Idag blir det plugg och söndagsfix, d.v.s. planering av veckan och lite sådant. En del blogg hoppas jag också, högen med oskrivna recensioner börjar bli så där olidligt stor igen. Jag kan verkligen inte hålla efter utan samlar på hög tills tornet välter. Men det drabbar ju ingen förutom mig själv eftersom det inte är några recensionsex. Det blir också kopiösa mängder te eftersom jag fyllde på förrådet med bl.a. semmelte och grön Lundablandning i fredags. Hur kunde jag slänga bort 15 år av mitt liv på att dricka kaffe?
Eftersom Mörkrets hjärta är en trist rasistisk historia kommer smakbiten från Wainaina istället. Jag är så nyfiken på hur det här ljudet i smakbiten låter i verkligheten? Tänker lite på det norrländska ”schu(p)” (ni fattar va?) men får inte till mpslp i huvudet. Betydelsen greppar jag, där har vi ju ett slags motsvarande fnys/suck-ljud som betyder samma sak.

Det kenyanska msslp är kort och mjukt och handlar bara om resignation. Mpslp, åh, jag är ledsen, mina axlar sviktar, vad ska man göra? Det västafrikanska msssssslp börjar med att pannan sänks; blicken höjs, spänns och skjuter, som blåslampor, ögonbrynen samlas inför åskdundret. Det börjar längst bak på tungan, munnen plutar, saliven sugs ljudligt in, länge och långsamt, en väsning på inandning. Det är avståndstagande, förakt, huvudet kastas bakåt, man vänder sig om och går, höfterna vickar om man är kvinna, axlarna och ryggen rätas, käken spänns om man är man- kort sagt: du är inte värd min uppmärksamhet.
Inte läst Binyavanga Wainaina, tack för smakbiten, blir nyfiken. Läst om Mörkrets hjärta, Joseph Conrad med ett perspektiv från den vita mannens sida, utan att försvara honom, svårt att förstå den tiden.
En märklig bokstavskombination, det där ljudet, som jag inte alls kan höra i mitt huvud.