Nytt eller gammalt?

Photo by Daniele Levis Pelusi on Unsplash

Jag läser sällan sprillans nya böcker utan väntar gärna tills de finns på biblioteket och helst som e-bok. Det beror inte på att jag inte har råd att köpa böcker utan snarare att jag försöker att inte samla på mig så många böcker hemma i hyllan. Jag försöker att göra ett genomtänkt urval redan på förhand och bestämma om det är en bok jag tror att jag vill äga eller inte. Och när jag har läst någon av de böckerna jag faktiskt har i hyllan med olästa böcker så bestämmer jag mig efteråt om boken ska anses värdig att bo kvar eller om den åker vidare.

Att jag inte vill samla för mycket betyder inte att jag inte vill samla alls. Jag älskar att gå till min bokhylla (yes, singular) och titta på böckerna där. Minnas de jag läst och sukta efter de jag inte läst ännu. Fackböcker verkar vara en genre jag gärna samlar på mig då det är böcker jag kanske vill återvända till och läsa om stycken ur och så. Min bokhylla är föränderlig, precis som han sa, vem det nu var, så visar den inte bara vem jag är utan också vem jag vill vara. Den ska spegla mig och mina drömmar helt enkelt och med jämna mellanrum rensar jag ur den.

Att läsa böcker ett år (eller flera) efter att de kommit ut går ju precis lika bra. Är det en bra bok håller den ju för evigt liksom. Är det en hyperaktuell fack- eller debattbok i en brännande fråga kan det såklart vara extra intressant att läsa den parallellt med att diskussioner förs i omvärlden. Men det kan likväl vara intressant att läsa en bok några år efteråt för att jämföra med dagens färska idéer.

När nya böcker släpps blir jag såklart suktad och det händer någon enstaka gång att jag faktiskt slår till. Samtidigt är det ju extra schysst mot författarna att köpa deras böcker, och gärna när de är nya så de kanske kan få hamna på en topplista eller något. Borde jag kanske rent utav börja köpa fler böcker för att stötta författarskap jag gillar? Nytt eller gammalt – vad läser du?

Likriktning pågår

Tvärtemot alla (?) andra bokbloggare så har jag ingen överfull bokhylla med olästa böcker och lyder inte heller under något köpstopp. Detta måste jag ju såklart råda bot på så idag fick jag hem årets första beställning:
  • Timmarna av Michael Cunningham
    för att jag gillade filmen och enligt O säger att boken är ”så mycket bättre” 
  • Primtalens ensamhet av Paolo Giordano
    för att den hette Primtalen
  • Yarden av Kristian Lundberg
    för att bokhora övertygade mig om att den är fantastisk
  • En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa
    för att jag tittat på den på Pocket Shop
  • Arseniktornet av Anne B. Ragde
    för att det är Anne B. Ragde
  • Mrs Dalloway av Virginia Woolf
    för att jag blev nyfiken på Woolf när jag läste en artikel om omvända könsroller