Det börjar närma sig årets slut. Förvisso är det nästan två månader kvar men om jag ska klämma in alla de utmaningsböcker som jag åtagit mig är det inte så mycket tid kvar. Särskilt inte eftersom både jobbet och skolan är särdeles ansträngande just nu. Två utmaningar är avklarade och en kastade jag in handduken på.
Min läsplanering måste läsa-lista ser ut som följer:
Närmast till buds står den avslutande delen i Pocketlovers TRE PÅ TRE – utmaning där jag ska läsa Jenny av Jonas Gardell. Det tror vet jag att jag klarar. I Strindbergsutmaningen hos ord och inga visor har jag både En dåres försvarstal och Röda rummet kvar. Jag gillade verkligen Hemsöborna men det kommer ändå så mycket annat i vägen förr herr Strindberg hela tiden. I min egen samboutmaning har jag Snabba Cash och Hundraåringen kvar. Snabba Cash såg jag som film till slut då sambon inte orkade vänta på att jag skulle läsa boken men han konstaterade att filmen var så totalt väsensskild från boken att jag kan läsa den med behållning ändå. Erkännas ska att jag inte är särskilt pepp på dessa två böcker samtidigt som jag ju, som några kanske minns, tycker om att utmana mig själv i läsningen och kliva ut från min egen bekvämlighetszon. Slutligen har jag ytterligare en egen utmaning kvar, nämligen den om ungdomsböcker, och i den har jag också två böcker: The fault in our stars och Boktjuven. The fault bokade jag precis ett ex av den översatta utgåvan som kommer i januari så jag är ganska stensäker på att jag kommer faila denna utmaning.
Jag har också samlat på mig tre ungdomsböcker som jag snarast helst igår ska ha läst till Barnboksprat. För egen del har jag nu bara halva Vi måste börja med orden och hela Bilder som inte angår mig kvar av recensionsexemplaren. Jag har inte efterfrågat så himlans många rec.ex. och vill gärna skriva om dem i sinnlig tid då jag tycker det är ett lämpligt beteende.
Det här blir alltså 10,5 bok men eftersom jag ändå inte kommer läsa The fault så behöver jag ju inte stressa med Boktjuven utan kanske kan förlänga tidsfristen på min utmaning? (Vilken polis är det förresten som checkar av att man fullföljt alla sina utmaningar vid årets slut och vilken pöbel delar ut spöstraffet?)
Teoretiskt kan jag hinna men frågan är, vill jag? Om ca två månader är mitt första år som bokbloggare till ända och det är då jag får stå till svars för om jag är en quitter eller inte! Fortsättning följer…
Det är ju liksom det som är grejen med bokutmaningar, det finns ingen bokpolis och ingen delar ut några spöstraff 🙂
He he, men då gör man väl inte sina läxor? 🙂
Frihet under ansvar, vilket betyder att om man inte vill så behöver man inte 🙂
Hundraåringen.. är fantastisk och lockar till många spontana skratt! Läs den, du kommer inte ångra dig. Jag önskar att jag hade den oläst så att jag kunde uppleva allt på nytt igen…
Tack för den sporrande kommentaren! Jag har ändå svårt att ge upp saker så om inte förr så ligger jag väl på nyårsafton och pressläser!
Inte en enda polis i sikte! Utmaningar är till för att brytas, det kommer ju alltid så mycket annat emellan 🙂
Jo man tackar, det har jag ju insett med buller och bång nu men det hade jag ju ingen aning om för 10 månader sedan!
Äsch, relax! Det viktigaste är att njuta av böckerna. Av mig får du en guldstjärna för varje tråkig bok du vägrar läsa ut. För egen del kämpar jag hårt och tappert mot mina prestationsdemoner och vill vara oduktig som Doppler. No more läsutmaning för mig.
Jag vet att du har så rätt och jag övar på att slappna av. Jag har knappt tid att blogga överhuvudtaget egentligen och så försöker jag ändå med två stycken!
Liten utmaning att hämta hos mig 🙂