Statistik över läsåret 2021

Då var det återigen dags för den traditionsenliga nördstatistiken. I många år har jag tyckt det varit väldigt roligt att göra den här då jag generellt gillar att göra saker och ting mätbara. Ett syfte brukar t.ex. vara att kolla så att jag läser någorlunda diversifierat. Jag har under ett par års tid tyckt att det är svårt att kategorisera vissa författares nationalitet och vill av egoskäl gärna ha ett land i statistiken och får då huvudbry av Kazuo Ishiguros japansk-brittiska nationalitet.

Den näst sista boken jag läste 2021 var Var kommer du ifrån, egentligen? och jag kände mig träffad av boken. Inte så att jag brukar hoppa på folk ute på stan för att ta reda på deras föräldrars födelseland men när jag sitter här med Kazuo Ishiguro och andra med fler nationaliteter så börjar jag alltid att forska lite i ämnet och det landar oftast i att om de lämnade sitt land som barn så ger jag dem det nya landets nationalitet och vice versa. Men så läste jag Zinat Pirzadeh som jag tycker är supersvensk (men med iranska rötter) och så ser jag att hon kom hit i vuxen ålder. Och vem är jag att leka SD:are och bestämma hur pass svenska eller brittiska en människa är?

Syftet med att jag rotar i nationaliteter är ju just min önskan att läsa mer diversifierat och inte fastna i the danger of the single story. Jag läser ju också mycket hellre Chinua Achebe och Ngũgĩ wa Thiong’o än Joseph Conrad om jag vill få en bild av kolonialismen på den afrikanska kontinenten. Och Zinats erfarenheter av Iran är precis lika mycket värda som de den författare som fortfarande bor kvar i landet har. Jag vill inte sluta bokföra nationalitet för jag vill ju fortsätta att läsa berättelser från runtom i världen. Jag ser i mina gamla inlägg att jag dryftar det här varje år och jag verkar aldrig riktigt hitta fram till en lösning som fungerar. Poängen är ju inte heller att ha exakta siffror i min statistik utan mer se att ”oj, nu var det länge sedan jag läste något från sydamerika, bäst att göra det”.

För tredje året i rad så räknar jag varje utläst titel som en bok oavsett längd, tänkt målgrupp eller svårighetsgrad.  Och jag ledsnade helt på att mina kategorier för typ av bok blev fler och fler så i år har jag fyra: barnbok, ungdomsbok, fackbok eller skönlitterärt. Fackbok kan t.ex. vara ren fakta, essäer eller biografier. Skönlitterärt kan innehålla både noveller, romaner och serieromaner. Fackböcker för barn & ungdom hamnar i de kategorierna och inte bland fackböckerna.

BÖCKER

Totalt antal lästa böcker: 131
Svenska/engelska: 110 / 21
Pappersbok/e-bok/ljudbok: 80 / 43 / 8

Barnböcker (0-12): 25
Ungdomsböcker (13+): 2
Fackböcker: 16
Skönlitterärt: 88

Kommentar: Jag tyckte jag läste mycket förra året men i år blev det extremt mycket (för att vara jag). Då läste jag ändå inte en enda bok under hela september men jag spurtade som ett jehu på slutet för att kunna ro min utmaning i hamn där jag skulle läsa 40 böcker ur den egna hyllan. Jag säger alltid att jag inte har läsmål i stil med ”jag ska läsa x antal böcker i år” och det är sant men nu ville jag läsa 40 böcker ur hyllan för att jag vill få ner antalet hyllvärmare helt enkelt. Mer om detta i min utvärdering av utmaningarna.

Jag vill alltid läsa mer på engelska än vad jag gör men tack vare 16 st The Walking Dead-seriealbum blev den här siffran ganska häg i år. Förra året läste jag 50/50 av e-böcker och fysiska böcker men i år blev det ovanligt många barnboksrec.ex vilka tillsammans med de många böckerna ur egna hyllan nog drog upp siffran till favör för de fysiska böckerna. Fackböcker vill jag också alltid läsa fler av och i år blev det ändå fyra fler än förra året.

Ursprung

Hyllvärmare: 18
Bokhylleböcker: 9
Nyinkommet: 8
Omläsning: 1
Streamingböcker: 46
Biblioteksböcker: 3
Lånat: 18
Rec.ex: 25

Kommentar: Ursprunget är en sak jag funderar mycket kring då jag vill minska mitt bestånd av olästa böcker. Jag vet inte vad som kunde vara lämpligt, 30? Sen jag skaffade streamingtjänst så finns det ju så otroligt mycket där att läsa att jag egentligen behäver köpa väldigt få böcker. Men jag vill också omge mig av böcker och köper gärna sådana böcker jag vill ha i bokhyllan. Streamingböckerna har också helt utklassat låneböckerna i min läsning. Så till den grad att jag inte direkt har någon användning av min Letto längre vilket ju är synd. Lånade böcker var ovanligt många men det beror på att de där 16 TWD-böckerna är sambons och på diagrammet syns att omkring hälften av böckerna jag läste var lånade på ett eller annat sätt.

Böcker ur egen hylla landade totalt på ca en fjärdedel av antalet lästa titlar. Av de böcker jag införskaffade under året läste jag i sin tur en fjärdedel så det är inte så konstigt att bokbeståndet ständigt växer. Rec.ex. tar jag väldigt få hit till bloggen numera men då det blev ett stort gäng till Barnboksprat blev ändå den siffran relativt hög.

FÖRFATTARE

Totalt antal lästa författare: 131
Kvinnor/män: 54 /17

Kommentar: I år orkade jag inte sitta och räkna författare så istället redovisar jag här antalet författare sammanlagt vilket betyder att t.ex. Katarina Wennstam är sex av kvinnorna i statistiken. Om en bok har flera författare så räknar jag med alla förutom i Var kommer du ifrån, egentligen? som ju består av texter från hur många som helst. Där körde jag på Danny Lam som författare eftersom han är grundare av Tnkvrt.

Jag har också helt slopat det här med huruvida det är en författare jag läst första gången, jag orkar inte bry mig om det och inte heller om det är levande eller döda författare. Vilket mer eg. handlade om huruvida jag bara läser modernt eller några klassiker. Trots alla dessa förändringar så är det som alltid övervägande kvinnligt även om männen nog blev ovanligt många (hej 16 st Robert Kirkman) och jag har inte läst någon icke-binär författare i år.

GEOGRAFI

Antal böcker per världsdel

  • Afrika: 7
  • Asien: 2
  • Europa: 26
  • Sverige: 62
  • Nordamerika: 33
  • Sydamerika: 0
  • Oceanien: 1

 

Antal böcker per land

  • Algeriet: 1
  • Australien: 1
  • Dominica: 1
  • Iran: 2
  • Irland: 1
  • Kenya: 1
  • Kina: 1
  • Lettland: 2
  • Nigeria: 3
  • Norge: 4
  • Rumänien: 1
  • Storbritannien: 12
  • Sverige: 62
  • Sudan: 1
  • Ungern: 4
  • USA: 33

Kommentar: 16 lästa länder är lite bättre för mig än vanligt även om det kanske borde varit ännu fler med tanke på att jag läste ca 50 böcker fler än förra året och då landade i 12 lästa länder. Även om jag aktivt försöker välja böcker från andra länder än Storbritannien, Sverige och USA så hamnar jag ju där många gånger och det måste ju absolut inte vara fel, det finns mycket bra litteratur även här och det kan finnas böcker även från dessa länder som ger en vidare perspektiv. Nya länder blev Algeriet, Dominica, Iran, Kenya, Lettland, Rumänien, Ungern och Sudan.

Precis som Hanna på Feministbiblioteket lärde mig förra året bryter jag ut Sverige ur Europa eftersom jag läser så himla mycket svenskt. Storbritannien är dock hälften av resterande Europa så kanske skulle det också brytas ut men jag är i alla fall stolt över att jag läste tre stycken östeuropeiska böcker vilket är ett område jag varit riktig usel på att läsa ifrån tidigare.

2 reaktioner på ”Statistik över läsåret 2021

  1. Jag kan helt klart relatera till det där med författares nationalitet. Egentligen så är det ju ett icke-problem, men jag vill också ha en plupp på kartan. Man kunde ju tänka sig att sätta fler länder, men då blir det ju helt galet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s