Wolf Hall ingår i min utmaning om att läsa nio hyllvärmare som stått sedan 2013. Jag köpte den till en bokcirkel då men cirkeln ställdes in och boken blev aldrig utläst. En dag i somras bestämde jag mig för att ta tag i den och sanningen att säga så var det ingen lättläst bok. Jag tror jag höll på med den i närmare två veckor och jag är en sådan som kan läsa en bok på en kväll. Ok, den var lång också men framförallt var den full av massor av människor, där de allra flesta hette Thomas, Mary eller Anne och en hel del politiska invecklingar som jag inte alltid begrep.

Men trots detta så tyckte jag väldigt mycket om den. Den Thomas Cromwell om Mantel skriver fram är onekligen fascinerande även om fiktionen kanske inte stämmer helt hundra överens med verkligheten. Vad jag förstår var han betydligt mer impopulär och otrevlig än han framställs här. Även fast mitt reella jag inte är jättepepp på kungligheter och dylikt så är det spännande att följa maktspelet (det som jag inte alltid förstår) och jag hejar på Cromwell när han kryper närmare och närmare inpå kungen och makten. Fastän jag kan googla mig fram till hur allt slutar så är det fängslande läsning och jag njuter av språket och känner mig verkligen förflyttad till 1500-talets England.

Det var tråkigt att höra att Mantel gick bort nu nyligen men jag ser fram emot att läsa resten av den här trilogin framöver. Problemet är att jag råkat köpa del två på svenska så jag vet inte nu om jag ska byta språk eller införskaffa den på engelska istället. Jag läser helst en serie på samma språk och det är något visst att läsa den med just de orden som en författare använde när hen skrev den. Samtidigt ser den svenska varianten betydligt mer lättläst ut när jag bläddrar i den. Jag får se hur jag gör.

Förlag: Fourth Estate
Utläst: 7 augusti 2022
Mitt betyg: 4/5