Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!
Hela den här långhelgen har jag tillbringat i min pappas hus där vi håller på att rensa i dödsboet. Vi har lärt oss att pappa gillade att spara saker och jag hittade t.ex. ett vykort som jag skickade till honom när jag var i Dallas 1987. Tyvärr sparade han även saker som nog borde ha slängts så det har varit en hel del att gå igenom. Idag ska jag dock vila från rensandet då det är dags för sista långpasset innan maran. Nu är det inte långt kvar!
Läsningen har gått rätt trögt den här veckan även fast jag nu läser en av mina största och mest lättlästa favoriter – Simona Ahrnstedt. Det beror dock på 1) jag har knappt orkat läsa de här dagarna utan lagt mig supertidigt varenda dag fastän jag är ledig 2) min hög av orecenserade böcker är nu så enorm att jag känner lite att jag måste skriva några reccar innan jag får läsa vidare men jag fick åtminstone ur mig en recension igår!
Tre år kunde vara en väldigt lång tid i en människas liv, filosoferade Alexandra Rosenkvist medan hon nöp av årets första gullviva och förberedde sig på väntan. Hemma i Stockholm blommade nog häggen för fullt, men här i Sveg låg det fortfarande snö kvar på skuggiga platser. Berget som reste sig i fjärran var vitt på toppen, i natt hade det varit flera minusgrader och den täta barrskogen som omgav dem låg fortfarande delvis i vinterdvala. Alexandra vände upp ansiktet mot solen, lapade värme som en katt.
Bokdivisionen 
Det är så jobbigt med orecenserade böcker, jag har varit sjukskriven så jag har lyckats beta av en del. Fast jag hade hellre jobbat förstås-
Ja men fint att du kan använda tiden konstruktivt ändå!
Det är så mentalt jobbigt att rensa bland saker så jag förstår att du har varit utmattad.
Simona Ahrnstedt och jag är inte riktigt kompatibla. Eller egentligen är det nog mer genren …
Nä jag vet att du inte gillar romance, men hennes böcker är för mig vad spänningslitteraturen är för dig gissar jag! Och jo, det är ju jobbigt att rensa.
vykort från 1987 inte så gamla, jag har mitt första vykort när jag var 5 år… håller på att döstäda hemma hos mig, sonen hjälper, han är inte så mycket för att spara.
Tack för trevlig smakbit.
Vi hittade också en leksakshäst som min farmor fått av sin farfar när hon var 5 år, typ 1915. Var det gammalt nog för dig? 🙂 Men jättebra att du döstädar, snällt mot de kommande efterlevande!
Maj är verkligen en underbar och fruktansvärd månad på samma gång. Så mycket som ska fixas. Har lite samma problem med en hög böcker jag borde skriva om, men prioriterar hellre läsning.
Och ju längre jag drar mig med reccarna desto jobbigare blir det, både för att det dåliga samvetet ökar och förlamar en och för att jag ju minns mindre och mindre…
Tack för smakbiten! Den har jag stående i hyllan.
Ja, jag köpte den ganska omgående när den kom ut jag med.
svårt att rensa ut föräldrarnas hem. och at ha flera läsa böcker som en inte skrivit om är inte bra. det förlamar en. jag gör som du. jag läser hellre. dock aldrig romance. tack för smakebiten!
Det är ju enklare att läsa än att skriva…
Den här vill jag väldigt gärna läsa!
Det där med att rensa tar tid. Både när vi rensade efter min pappa, min styvfar och nu senast efter min moster så konstaterade jag att vi borde rensa mer så andra slipper göra det efteråt. Sen är det mentalt jobbigt.
Jo det tar tid. Pappa bodde i samma hus i 35 år och har man plats att spara så sliper man ju slänga. Själv har jag aldrig bott längre än 12 år på samma adress i vuxen ålder och nyligen flyttade jag därifrån så det är ganska välrensat hos mig.
Jag är väl snart den enda i landet som inte läst Ahrnstedt. Men ännu lockar så många andra författare mer.Tack för smakbit
Nja, det tror jag att du långt ifrån är!
Tack för smakbiten. Inte läst något av författaren och känner kanske att det inte riktigt är min typ av böcker.
Nej vi verkar ha olika preferenser.