
Av någon anledning var jag länge väldigt nyfiken på Innan jag brinner och i januari 2015 vann jag den i en utlottning hos Lotten. Lite research ger vid handen att det var Lotten själv som fick mig att bli intresserad av boken då hon skrev om den. Helt klart är dock att jag när jag nu plockade fram den inte hade någon aning om (eller hade glömt) att den baserades på sanna händelser vilka jag inte ens visste hade ägt rum i Finsland i Norge 1978.
Gaute Heivoll döps i Finslands kyrka samma dag som pyromanen grips. Den pyroman som ägnat en månad åt att starta brände runtomkring i bygden. Ca 30 år senare åker Gaute tillbaka till sin barndoms by för att försöka ta reda på mer om bränderna, om pyromanen och om Gaute själv.
Det här är alltså en självbiografi korsat med true crime och hur märkligt det än må låta så är det en förvånansvärt bra kombination. Det är ingen deckare, redan tidigt får vi veta vem pyromanen är så pusslet handlar snarare om att lära känna honom och Gaute och hitta en möjlig förståelse för deras handlingar.
Jag vet inte exakt hur stort det här samhället är men det är en ”very small village” enligt Wikipedia och bilden jag får är att alla känner alla, eller känner till alla och de flesta har någon typ av relation till varandra. Inte kärleksrelation utan mer ”hon där borta är min lärare och han där kör brandbilen”. Under en månads tid plågas alltså byn av bränder och till sist hjälps alla åt att hålla vakt. Inklusive pyromanen själv.
Gaute träffar människor som var med när det begav sig, besöker olika platser och läser gamla dokument och sin egen farmors dagbok. Långsamt rullas hans eget liv upp parallellt med pyromanens och det är suggestivt och fängslande längs hela vägen samtidigt som det är sårbart och självutlämnande. Gaute själv lämnar som ung sin by för att flytta till huvudstaden, bli intellektuell och läsa juridik. Han ljuger för sin döende pappa om studierna, bryter ihop och börjar skriva.
Tur var väl det för jag tyckte mycket om den här boken. Gaute Heivoll har en oerhört bra berättarröst och jag känner mig förflyttad till Finsland, både 1978 och 30 år senare ledsagad av honom. Jag skulle gärna pröva att läsa mer av honom men det verkar vara klent med svenska översättningar av hans produktion. Även om jag inte är främmande för att läsa på norska får vi se hur det blir med det.
Förlag: Norstedts
Utläst: 16 februari 2024
Mitt betyg: 4/5
Pingback: Årets bästa läsning 2024 – Bokdivisionen
Pingback: Årets bästa läsning 2024 – Bokdivisionen