En smakebit på søndag: Mantikoran

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Förra helgen var helt galen med sjukt mycket plugg och jobb inför utvecklingssamtalen. Så igår kändes det lite lyxigt när jag faktiskt var klar med dagens plugg redan vid 19 och kunde göra något annat. Gårdagens plugg bestod i att skumläsa Madame Bovary, jag läste den för ca 10 år sedan och tyckte mycket om den men jag har så fruktansvärt dåligt minne att jag ibland tänker att jag skulle kunna läsa samma 40 böcker om och om igen hela livet för jag hinner alltid glömma vad de handlar om…

Jag hade gärna läst om den ordentligt men den är dryga 500 sidor lång och jag hade inte den tiden helt enkelt. Men den är fortfarande precis lika bra som jag minns den. Jag läste vissa partier mer noggrant och skummade andra. Idag ska jag ägna pluggandet åt Charles Baudelaire och honom har jag aldrig läst.

Mina lediga kvällstimmar igår ägnade jag åt att plöja 4,5 rec.ex. till Barnboksprat. Jag sa för ett tag sedan att bloggandet blir lite lidande just nu och tyvärr gäller det alla bloggar men jag ska försöka skriva ihop några reccar idag tänkte jag. Efter Baudelaire.  En av böckerna jag läste var Mantikoran och den var riktigt fin. Jag läser så sällan mellanåldersböcker eftersom jag fokuserar på böcker för lågstadiet men de är ju SÅ bra!

Veckan i övrigt har ägnats åt utvecklingssamtal, gym, universitetet och en kväll lade jag på att kolla lite Babel och så Kulturnyheterna om Han Kang. Jag har ju, som många andra, läst Vegetarianen och var inte helimponerad men Ingrid Elam övertygade mig om att jag borde ge Kang en ny chans. En annan sak jag ägnade mig åt när jag inte orkade läsa mer var att skapa en logga till bloggen. Jag vet inte om jag är helnöjd men jag är i alla fall tillräckligt nöjd just nu!

Jag vet det så fort jag ser hennes leende. Det är helt enkelt för mycket tänder. Mungiporna når nästan upp till öronen och tänderna glimmar vita och vassa. Fler än vad som borde rymmas i en människomun. Jag drar långsamt efter andan. Håller ansiktet i schack. Hon får inte ana att jag vet.

14 reaktioner på ”En smakebit på søndag: Mantikoran

  1. Profilbild för Paula Merio Paula Merio

    Jag blev så förvånad när jag såg att Turtschaninoff var författare till barnböcker. Hennes Arvejord var en av de bästa böcker jag läst senaste åren. Madame Bovary har jag inte läst, bara Salammbo av Flaubert o det var hundra år sen. Lockar lite faktiskt, ska lägga den på min tre km långa lista. Tack för smak

  2. Jag känner igen det där med böcker som man tycker mycket om, men som man ändå inte minns vad den handlar om. Gäller filmer också ibland. Jag kan titta på ett avsnitt av Morden i Midsomer som jag sett tidigare, och ändå inte veta vem som är mördaren.

    Mantikoran var ett ord jag aldrig hört förut. Tack för smakbiten!

  3. Tycker jag känner igen ”Mantikoran” men inte boken. Det där med böcker jag läst förut känner jag igen. Jag läste om Händelser vid vatten och Silvervägen nu för kursen. Den första tyckte jag inte alls var så bra som jag mindes, den andra tyckte jag var minst lika bra… men jag minns verkligen inte detaljerna i böcker jag läst för länge sen.

  4. Profilbild för Bokföring enligt Monika Bokföring enligt Monika

    Maria Turtschaninoff har jag länge tänkt att jag vill läsa något av. Än så länge har jag inte gjort det.

    Ingen dum idé det där egentligen, att läsa samma x antal böcker hela tiden. Men man kunde ju ha en årsförbrukning i alla fall.

Lämna ett svar till Hanneles bokparadis Avbryt svar