Välkommen till en liten miniserie i miniserien! Måndagsmikron skapades för de där böckerna jag läste för alltför länge sedan så att jag inte kan ge dem rättvisa recensioner. Nu tänkte jag viga formatet åt de kortare titlarna ur kurslitteraturen som jag inte har så mycket att skriva om alternativt knappt orkar skriva om då vi har pratat så mycket om dem! Det kommer främst röra sig om noveller eller dramatik.

Vad handlar den om?
Det är en tragedi i fem akter vilken spelades första gången 1677. Fedra är gift med den försvunne Theseus men förälskad i hans son/hennes styvson Hippolytos. Denne är i sin tur kär i prinsessan Aricia. När Theseus hittas död tänker Fedra att hon äntligen kan få Hippolytos och att hennes egen son ska bli den nye kungen. Hippolytos har andra planer till Fedras förtrytelse men hennes son blir kung.

Plötsligt kommer Theseus hem, inte alls död och han förstår inte varför Hippolytos vill dra (till Aricia). Fedra ljuger elaka saker om Hipplytos och Theseus skickar iväg honom och ber att Neptunus ska döda honom. Theseus ångrar sig i sista sekund men det är för sent, ett havsvidunder har mördat Hippolytos. Fedra tar livet av sig och Aricia blir adopterad som Theseus dotter.

Vad tyckte jag?
Ingen kan väl klaga på intrigen och spänningen men språket höll på att döda mig långsamt och jag har svårt att förstå vad som händer när jag ska snabbläsa rimmad vers. (Nu när jag bläddrar i den så ser jag dock att den inte är så svår som jag tyckte då jag försökte klämma den på typ en timme.)

Vi ser framför oss hur, över slätten av väta,
det växer upp ett berg, alltför väldigt att mäta;
vågen närmar sig, bryts, och spyr ut ur sin mur,
mitt i skummet, ett hemskt, ett vidunderligt djur.

Förlag: Bokförlaget Faethon
Utläst: 3 september 2024
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut några av mina recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format