En av årets läsutmaningar var att läsa alla mina hyllvärmare från 2015-2016 och 13 svarta sagor var en av dessa. Jag fick den som en gratis e-bok vilket var en grej på den tiden, inte e-böcker i sig men det att flera förlag gav bort dem då och då. Jag gillar ju skräck men en av svårigheterna med skräck är att få den att hålla hela vägen. Ofta byggs det upp så sjukt spännande men när slutet kommer så blir det nästan alltid ett litet antiklimax (förutom filmen The Descent, OMG vilket slut den har!)

13 svarta sagor är en novellsamling och de skiftar lite i kvalitet men de allra flesta har något visst och byggs upp riktigt fint. Favoriten är Djuptjärn av Elisabeth Östnäs, den enda författare jag läst (och älskat) tidigare. Den utspelar sig på 1800-talet och handlar om en man som kommer för att arbeta som informator på ett bruk i skogarna kring Djuptjärn. Barnens unga mor försvann en natt och ingen har sedan dess sett henne men det verkar som att hon är på väg tillbaka för att hämta sina barn…

Befallaren av Fred Andersson har också en skön stämning där journalisten Lars ger sig ut till en ö där en sekt ska hålla till och han kan inte släppa bilden på den lilla flickan han en gång såg på ett foto från ön. När han kommer dit är folk så oväntat trevliga och gästvänliga och han ser en läcker yngling som han lockas av. Vad är det egentligen ön begär av Lars och vad får han i sin tur av dem?

Överlag en trevlig (kan man säga så om skräck?) novellsamling som har fått hela sju efterföljare. Jag trodde jag hade läst en av dem men hittar inget på bloggen, det kan ha varit så att jag började på 13 svarta sagor om superskurkar men gav upp den då den är mer sci-fi än skräck. Däremot har jag läst Bländverk – en skräckantologi vilken kom innan 13 svarta sagor-serien.

Förlag: Swedish Zombie
Utläst: 23 december 2024
Mitt betyg: 3/5