Innan jul fortsatte vi på temat korta böcker i bokklubben Stäppvargarna eftersom alla var stressade och trötta som brukligt är den tiden på året. Det var länge sedan vi lyckats matcha en fransk bok med fransk mat (p.g.a. det usla veganutbudet de ofta har) men jag lyckades hitta en restaurang, Le bon plat,  som vi testade och gillade. Halvdyr men god.

Vem dödade min far? är Édouard Louis skildring av hans fars liv, filtrerat genom Louis ögon, samt en ren och skär anklagelse mot delar av det franska politiska systemet och en redogörelse av åtgärder som gjorts vilka slagit hårt mot de fattiga. Den svenska utgåvan består av 89 sidor så det är verkligen en kortroman.

På svenska nätbokhandlar står den som skönlitteratur men när jag loggade den på Storygraph ansågs den vara ”nonfiction biography memoir”. Jag tror att sanningen är någonstans däremellan, det är ju till stor del Édouards minnen som boken bygger på och är ett minne fakta eller en blandning av fakta och något annat? Apropå Toni Morrisons ”rememory” som jag skrev om häromdagen. Sen finns där också de rena faktauppgifterna i slutet av boken. Och de är chockerande och upprörande.

Jag gick in i läsningen med vetskap om att Louis är oerhört inspirerad av Ernaux och jag är inte jätteförtjust i henne. Kanske färgade detta min läsning för när jag slog ihop den tyckte jag att den var sådär men när vi väl pratade om den så växte den (som alla böcker gör). Men den nådde inte fram till mig under tiden jag läste, jag tror att jag upplevde samma typ av distans som jag gjort vid läsningen av Ernaux. Men jag är ändå beredd att ge Louis en ny chans framöver.

Förlag: Wahlström & Widstrand
Översättning: Marianne Tufvesson
Utläst: 11 december 2024
Mitt betyg: 3/5