Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Swosch – hörde ni helgen susa förbi? Redan på förhand visste jag att jag hade en hel del att göra i helgen. Dels jobb, dels läsa Iliaden och så allt vanligt helggöra vilket bl.a. brukar innefatta att fixa veckans blogginlägg. Igår var jag seg på morgonen och tyckte att jag hade lite mysko värk i benen men jag åkte till gymmet ändå och var typ hur stark som helst.

Efter det skulle jag läsa Iliaden och jag kom 40 sidor på 2,5 timme eftersom jag somnade hela tiden. Man kan ju inte anklaga den för att vara lättläst. Vi hade bestämt att vi skulle läsa 8 (av 24) sånger till bokcirkeln i veckan men i skrivande stund har jag bara kommit igenom 4 och det går inte att hetsläsa. Efter varje utläst sång läser jag igenom sammanfattningen längst bak i boken. Tacka gudarna för den!

På kvällen igår såg vi genrepet av I kroppen min på Stadsteater och åh så bra den var! Se den om du har möjlighet! Idag blev det en lunka-löptur i skogen med halvdöda ben, därefter jobb och så mer Iliaden parallellt med lite hushållssysslor. Nu är klockan 19 och jag har veckans blogginlägg kvar och vi kan nog enas om att de inte kommer bli skrivna allihop ikväll.

Annars har veckan varit intensiv och liksom helgen swischat förbi. I torsdags var det bokcirkel för att diskutera sista halvan av Lolita och det var en oerhört bra bokcirkelbok. Andra delen var inte lika bra som den första men å andra sidan så tänkte vi oss att det är en sjuk mans (Humbert – inte Nabokov!) memoarer och då blir det lätt snurrigt och tradigare läsning. Vi läser gärna mer av Nabokov. Med den här bokcirkeln (min äldsta) har vi nu äntligen bokat in en liten minitripp till Ellen Keys Strand och Vadstena och det ska bli kul!

Döda kvinnor förlåter inte började jag läsa i mobilen i veckan och jag tänkte ha den som pendlingsbok ett tag framöver. Det är också en bokcirkelbok.

Olga hade tydligt hört vad den där fyllbulten Bülow sagt.

”Mässlingen. Som om någon skulle tro på det.”

Men jo, Oscar hade nog hört han också.

Olga satt med blicken riktad rakt fram och samma strama hållning hon haft hela livet. Hon sneglade på sonen och såg käkmuskeln som malde under huden i hans ansikte. Han hade hört, och hon visste att hela stan surrade av rykten om hennes skam.