Pärlan var vårterminens sista bokcirkelbok med Veganbokprat och jag hade en lite seg inledning på läsandet då jag försökte läsa den som e-bok i snuttformat. Men jag kände att jag aldrig riktigt kom in i den så när jag var på en liten resa i början av sommaren skaffade jag ett pocketex. i stället. Då lossnade det rejält och jag mer eller mindre slukläste den.

Vi har två perspektiv i boken. I hyfsad nutid lever Rahima i Kabul med sin familj. Hennes pappa är oduglig och blir drogberoende vilket ställer till det för familjen då systrarna inte får gå ut utan en manlig eskort. Lösningen blir en gammal afgansk tradition: Rahima får bli en bacha posh, dvs klä sig som en pojke och fungera som en pojke i samhälle så att hon kan ta ansvar för systrarna.

I det andra perspektivet följer vi Shekiba, hennes gammelfaster som levde omkring 100 år tidigare. Hon levde i perioder också som en man och kunde åtnjuta en frihet som inga kvinnor kan. En dag blir Rahima bortgift som fjärde hustru till en man och hon har svårt att anpassa sig till livet som flicka igen.

Jag hade nog förväntat mig att den skulle vara lite mer lättsam, med tanke på förlaget, men det är ju typ omöjligt att skriva en bok om kvinnors förhållanden i Afghanistan utan att blanda in förbud, tvång och våld. T.ex. så är Rahima 14 när hon blir bortgift och hennes man 50. Japp… Nadia Hashimi är uppväxt i USA men med föräldrar från Afghanistan så vi kan anta att hon har vissa ganska bra inblickar i samhället trots att hon bor på andra sidan jordklotet.

När Rahima agerar som Rahim och Shekiba som Shekib så är det liksom accepterat av samhället och omgivningen att ex. Rahim leker med pojkarna och går i skolan med dem samt att Shekib går i manskläder och arbetar som vakt. Både Rahima och Shekiba är starka viljor som gör en del motstånd vilket de såklart får lida för. Rahimas faster Shaima är också det en stark kvinna och det är hon som berättar om Shekiba för Rahima genom boken samt att hon försöker stötta Rahima och hennes systrar vilka även de blir bortgifta samtidigt som Rahima.

Det här är en bok som får dig att googla väldigt mycket på Afghanistan i både nutid och dåtid och det var en perfekt bokcirkelbok med väldigt många diskussionspunkter. Tillsammans hittade vi många olika saker vi var nyfikna på, förfärade över eller gillade. Boken innehåller en hel del tunga scener men den är ändå inte ett vältrande i elände utan lättläst och spännande. Rekommenderas!

Förlag: Louise Bäckelin Förlag (2019, org. 2014)
Översättning: Boel Unnerstad
Utläst: 6 juni 2025
Mitt betyg: 4/5