Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!

Jösses Amalia så fort det gick efter att jag börjat plugga tills bloggrutinen kraschade! Jag har åtminstone läst en del, mest lättsmält, men inte orkat formulera några recensioner utom de jag skriver på kursen och så till Barnboksprat. Den kommande veckan är det mycket på g men jag hoppas få loss lite tid och ork för bloggen. Jag hoppade t.o.m. över träningen idag och bestämde mig för en kommande deloadvecka, jag kommer ju ändå inte träna under bokmässan nästa helg. Jag vet att man KAN träna på hotellet men jag är där för att bada i böcker och stimulerande samtal och tänker fokusera på det.

Denna vecka har jag ändå varit på gymmet två gånger, sprungit en och lyckats vurpa igen men en ganska liten vurpa så jag kunde springa vidare med mina skrapsår. Jag har varit på universitet, pluggat och skrivit en recension av en fackbok, haft en trevlig bokcirkel samt dito AW. Bokcirkeln behandlade Steinbeck och vi var överens om att boken förvisso var rolig men att hans kvinnoporträtt lämnar en del att önska. Jag bestämde mig också för att DNF:a Energireceptet, jag ledsnade som jag misstänkt att jag skulle.

I onsdags på gymmet började jag läsa Kvenslers senaste i setvilan (jag vilar ca 2 min mellan seten). Jag fortsatte på bussen hem, tog en snabb dusch och slängde ihop en nudelsoppa och fortsatte sen läsa i soffan tills boken var slut. Den totala lästiden från start till mål blev fem timmar men då inklusive allt annat jag gjorde. Väldigt snabbläst men spännande bok, jag kanske ska ge hans Brandmannen en chans också? Sarek lockade p.g.a. miljön och den här p.g.a. författartemat men jag är ju generellt ingen spänningsfantast. Fast gillade verkligen denna!

”Det kommer att kosta stålar att ordna en fest för Doc”, sa Mack. ”Ifall vi alls ska greja till nån fest för honom måste det bli en fin en. Med en stor tårta. Jag undrar när han fyller år?”

”Behövs ingen födelsedag för att ställa till med fest”, sa Jones.

”Nä – men det vore schysst med ett fölsedagskalas”, sa Mack. ”Jag gissar att det skulle gå på sådär tie-tolv dollar att ordna en fest att bli stolt över.”

De betraktade eftertänksamt varandra. ”Hediondos konservfabrik anställer folk nu”, föreslog Hughie.

”Nä, nä” sa Mack direkt. ”Vi har gott rykte, och det vill vi inte sumpa. Vi brukar alltid stanna på ett jobb en månad eller mer när vi tar ett. Det är därför vi alltid kan få jobb när vi behöver ett. Anta att vi tar ett jobb och sen sticker efter nåra dar – då skulle vi bli av med vårt rykte om att vara pålitliga typer, och sen skulle ingen vilja ha oss när vi behövde jobb.”