Låt vågorna göra resten

På gymmet förra veckan började jag läsa den här boken i setvilan och fem timmar senare läste jag ut den hemma i soffan. Det är en sådan skön känsla att vara så uppslukad av en bok att man liksom sätter allt annat åt sidan och bara plöjer en bok!

Författaren Marcus gjorde stor succé med sin debutroman för omkring 10 år sedan. Efter det har karriären stannat av och Marcus har skrivkramp. En dag blir han kontaktad av en gammal vän från Biskops-Arnö-tiden som undrar om Marcus kan göra honom en tjänst. Vännen har ett manus som han vill ska publiceras anonymt och Marcus lämnar det till sin agent. Bara det att en rad missförstånd uppstår och något som inledningsvis verkar oskyldigt utvecklas till blodigt allvar…

Jag tyckte väldigt mycket om Sarek och läste den främst p.g.a. fjällmiljön eftersom jag inte är särskilt dragen till spänning. Av den anledningen undlät jag mig att läsa Brandmannen men när så denna bok handlade om en författare blev jag nyfiken. Låt vågorna göra resten är en bok som väcker känslor. Främst obehagliga sådana, och flera gånger känner jag att jag knappt vill läsa vidare men nyfikenheten och spänningen driver mig obarmhärtigt framåt.

Även om jag på förhand anar hur det ligger till med en del händelser så är det skickligt skrivet och jag vet aldrig exakt hur saker och ting kommer att gå. Många böcker faller på slutet men inte denna bok. Den håller hela vägen in i mål och jag blir inte det minsta besviken när jag läst den sista meningen (älskar slutet!). En kollega som läst alla Kvenslers böcker tycker att Brandmannen var ännu bättre än denna så jag antar att jag måste ge mig på den nu också. Spänning är som sagt inte riktigt min grej men är det en Kvensler så går det mer än an!

Förlag: Albert Bonniers Förlag (2024)
Utläst: 17 september 2025
Mitt betyg: 5/5

Lämna en kommentar