Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!

Veckan inleddes med att jag var trött efter helgens analysskrivande och sen fortsatte det på samma tema. Jag släpade mig till gymmet tisdag och onsdag men fick sådan galen träningsvärk av benpasset att jag trots dödstrött på fredagen hade lite svårt att somna. I torsdags gick jag på en liten tillställning på Rönnells antikvariat där det var release för en nyutgiven skiva fast han som skrev låtarna dog för 20 år sedan så det var andra människor där och sjöng dem och så lite snickesnack om musikernas gemensamma historia etc. En av dem som spelade var Mattias Alkberg och han var den som lockade mig till tillställningen. Men det var trevligt!

Den här helgen är det inte så mycket plugg då vi endast förbereder opponering av analysutkasten och de är bara ca 4 sidor långa. Det är kul (not) att se att fel jag hittar hos de andra också finns i min analys. Haha, jag följde tydligen inte rätt mall för fotnoterna när jag skrev, vi hade fått en men jag tror jag googlade fram en modell för Oxford från typ Umeå universitet. Men det är ålrajt, jag har tid på mig efter imorgon att putsa på mina texter.

Annars har jag mest läst, bloggat och doomscrollat. Och druckit te, jag tror det blev sju koppar igår, av sex olika sorter. 🙂 En skogspromenad hann vi med också, det var skönt men snurrigt då jag testade att gå i mina glasögon (hint: urdålig idé). Den hemliga historien har jag faktiskt aldrig läst fastän jag själv gick på gymnasiet och läste både latin och grekiska typ när den kom ut. Jag är ju som sagt lite i antikenträsket efter mina homeriska läsprojekt (nej, jag är inte klar med Odysséen ännu) och på tisdag ska det vara ett samtal om en nyutkommen bok som handlar OM den här boken: Oavsett vad vi kallar skönhet (Appell förlag) så därför tänkte jag att nu var det dags. Jag hade egentligen tänkt att gå på samtalet men nu tror jag inte att jag kommer hinna läsa ut den, jag vill inte stressa och tänk om de spoilar?

Nothing is lonelier or more disorientering than insomnia. I spent the nights reading Greek until four in the morning, until my eyes burned and my head swam, until the only light burning in Monmouth House was my own. When I could no longer concentrate on Greek and the alphabet began to transmute itself into incoherent triangles and pitchforks, I read The Great Gatsby. It is one of my favourite books and I had taken it out of the library in hopes that it would cheer me up; of course, it only made me feel worse, since in my own humorless state I failed to see anything except what I construed as certain tragic similarities between Gatsby and myself.