Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!

Den här veckan har jag äntligen kommit ut i löpspåret för första gången på en månad. Nån helg var jag småkrasslig, en annan helg var det bokmässa och en tredje helg var det pluggmaraton. Jag har känt mig lite trött några helger också men den här helgen hade jag mer energi vilket var underbart!

Jag har inte haft så mycket plugg att göra just nu då vi bara ska redigera de texter vi redan lämnat in en gång men sen fått feedback på. Tyvärr har jag ännu inte fått kommentarer på den sista och svåraste texten (vetenskaplig analys) så jag måste avvakta med att revidera just den och jag hade hoppats på att bli klar i helgen. Vi har fått kommentarer av kursare men jag vill jämföra dem med lärarens synpunkter innan jag ändrar något.

En ambitiös del av mig tänkte att jag kunde börja läsa till nästa delkurs vilken ser ut att bli läs-massiv men den del av mig som hellre surfade på Instagram vann. Jag hittade också en ny (digital) bokcirkel på Storygraph som jag gick med i. De pratar om Katabasis nu i oktober och när jag går på lov nästa helg planerar jag att sluka den.

Annars  har jag varit på bokcirkel utan att läsa boken. De andra läste Lucinda Riley men jag hade ingen lust utan läste istället The Secret History. Jag ville dock gå på bokcirkeln då vi sågs på Öur, en vegansk restaurang med Norrlandstema som har fantatsiskt god mat! Igår slukade jag den sista femtedelen av Tartt och jag tyckte mycket om boken. Jag är en sucker för det akademiska och särskilt när de blandar in klassiska språk. En del av mig ångrar för alltid att jag la ner mina egna klassiska studier efter gymnasiet.

Den förgiftade konungen är andra delen i serien Omöjliga varelser där första boken heter exakt så. I Storbritannien är det en mellanåldersbok men här ger Wahlström & Widstrand ut den som en vanlig roman. Det ÄR en barnbok i upplägget av storyn men språket är ibland ganska avancerat för någon i den tänkta målgruppen. Nu vet jag inte hur originalet ser ut men det här utdraget nedanför känns inte helt enkelt för en 9-åring att greppa. Jag har censurerat det lite för att inte spoila.

”Du kan inte både hoppa och inte hoppa, Christopher” sa Jacques. ”Du måste välja.”

Den sanna tron är paradoxal i det att den utgörs av tron på det omöjligas möjlighet; det hade hans morfar berättat för honom. Christopher tänkte återigen på drakarna och på den onda varelse, vilken den än var , som jagade dem. Han tänkte på Arkipelagens himmel, den omöjliga platsens omöjliga blå färg som […] hade flugit upp i.

Att våga är att tappa balansen, mista fotfästet i världen. Att inte våga är att förlora allt som är värt att ha.