I höstas insåg jag att det var för galet att jag aldrig läst The Secret History så jag gick in på närmsta Akademibokhandel och bara köpte den!

För dig som liksom jag bott under en sten sedan boken kom ut 1992 och inte vet vad boken handlar om så ligger det till så här: Redan i förordet får vi veta att karaktären Bunny blir mördad av ett litet gäng ungdomar. Sen hoppar vi bakåt i tiden och lär känna huvudpersonen Richard Papen som börjar på Hampden College. Han är rätt bra på grekiska och vill läsa det men läraren i grekiska är ganska excentrisk och bestämd, tar bara emot ett fåtal elever och har redan fullt. Richard är dock påstridig och lyckas knipa en plats i gruppen. Det blir milt sagt ett beslut som kommer att förändra hans liv för alltid.

Ok, jag låg så långt under stenen att jag inte visste att det här var en thriller. Jag tänkte att Dark Academia, det handlar väl om ungdomar i svarta kläder som spelar svåra och märkvärdiga bara? (Min enda erfarenhet innan den här var Babel som förvisso också innehåller en del spänningsmoment) Och alltså JA, ungdomarna i den här boken spelar alla svåra och märkvärdiga på ett eller annat sätt. Sen är det ju det där med mordet som inte bara gör att de spelar. Men som ändå får dem att spela ännu mer då de måste verka oskyldiga och ovetande om det.

En sak jag är svag för är klassiska språk eftersom det gör mig nostalgisk då jag själv läste det i gymnasiet (jag spelade inte direkt svår utan var punkare) och jag längtar ständigt tillbaka till alla språk jag läste men har inte kommit mig för att ta upp dem igen. Men jag fullkomligen älskar att läsa om språknörderier och den här känslan av gammal ”äkta” bildning. Som jag kanske inte är för i verkligheten direkt men jag älskar den akademiska världen. Det är kanske därför jag envisas med att plugga hela tiden för även om jag jobbar i en skola så är det inte så mycket av den akademiska känslan på lågstadiet. Haha.

Jag läste den på engelska och är glad att jag gjorde det, jag tror det bidrog ännu mer till någon slags autentisk känsla under läsningen. Jag har dragit mig för att skriva den här recensionen just för att jag tyckte så mycket om den men nu har det gått för lång tid så jag kommer inte ihåg exakt vad det var jag gillade så mycket. Förutom det jag redan skrivit. Karaktärerna är inte alls sympatiska men en bra bok måste verkligen inte innehålla trevliga figurer. De kan också ses som rätt stereotypa och släta men det är ändå det som gör dem intressanta och mystiska också. Jag skulle kunna tänka mig att läsa om den här rätt snart i lite långsammare tempo och annotera så kanske jag kan återkomma om det.

Det är spännande tycker jag att mitt nyinköpta ex. är tryckt 1993. Undrar hur stor den upplagan var?

Förlag: Penguin Books Ltd (1993, org. 1992)
Utläst: 18 oktober 2025
Mitt betyg: 5/5