
Den norska bokbloggen Betraktninger har en paus i att hålla i En smakebit på søndag och jag vet inte om hon kommer tillbaka men vi är ett gäng som fortsätter ändå!
Den här veckan var galen. Jag får ofta höra att jag har mycket på gång men denna vecka har jag haft fyra utekvällar och fem träningspass. Det är inte konstigt att alla blogginlägg jag tänkt skriva i helgen inte blivit av. Istället har jag repeterat modernismen och läst fyra artiklar på ämnet. Jag läste ut Vitön och det var känslosamt. Jag har också repat upp min stickning ytterligare en gång. Jag var nöjd och hade bestämt mig för att strunta i småfel men så blev det något generalknas och jag lyckades inte alls backtracka utan började om. Om inte annat så kommer jag i alla fall bli väldigt bra på att påbörja en trekantssjal! 😀
I veckan fick jag pausa Binyavanga Wainaina för att påbörja kurslitteraturläsning på tunnelbanan istället. Just denna vecka är det bara några dikter men till veckan därpå är det två romaner och en novell så jag började med novellen, The Sandman. Det kommer att vara ganska mycket varje/varannan vecka så jag har redan bestämt att välja bort några av de böcker jag tänkt läsa under januari. Men så blir det ibland.
Mina utekvällar var inga direkta partykvällar utan i tisdags var jag hemma hos några kursare och åt soppa och pratade böcker. I onsdag var jag på release för Frida Skybäcks senaste roman, Tillbaka till Riverside Drive. I torsdags var det bokcirkel med Stäppvargarna på indisk restaurang och vi pratade om Små ting som dessa. I fredags var det jobbfest och jag lämnade runt 21 för att åka hem och dricka te och sticka. Haha, men alltså jag tycker det är jobbigt med hög musik där man inte kan prata med folk utan att skrika, jag är inte heller något fan av small talk och jag dansar inte så därför åkte jag hem.

Picture to yourself a large broad-shouldered man, with an immensely big head, a face the colour of yellow-ochre, grey bushy eyebrows, from beneath which two piercing, greenish, cat-like eyes glittered, and a prominent Roman nose hanging over his upper lip. His distorted mouth was often screwed up into a malicious smile; then two dark-red spots appeared on his cheeks, and a strange hissing noise proceeded from between his tightly clenched teeth.
Läst E.T.A Hoffmanns Fröken Scuderi (1818) och har en till i bokhyllan.
Tack för smakbiten! Hade aldrig hört talas om författaren.