Det här var den enda utmaning jag rodde i hamn i år och åh vad glad jag är för det! Delvis för att det såklart är kul att lyckas med något man förutsatt sig men också för att jag faktiskt blev positivt överraskad och verkligen gillade böckerna. Min äldsta son hade läst några av böckerna och sett alla filmer och jag hade innan läsningen sett delar av film 1-4. Jag fattade dock aldrig poängen med dem, jag förstod liksom inte riktigt vad som hände.

Det var i slutet av december 2012 som jag inte kunde stå emot ett förslag om att hoppa på en bokcirkel till: ”Ett år med Harry Potter” trots att jag egentligen visste att jag inte hade tid. det blev lite inställda träffar både från mitt håll och andras och efter sommaren insåg jag att jag inte ville vara med längre. Träffen för bok nr 5 närmade sig och jag låg fortfarande på 4:an. Jag ville läsa böckerna i min takt vilket jag gjorde, halva hösten gick åt till nyss nämnda och sen slukade jag både 6:an och 7:an i december. Jag kunde inte sluta läsa, satt varenda bussresa (à 10 min) och varenda rast på jobbet. En dag stötte jag på chefen och hon undrade varför jag så sällan var i personalrummet… 🙂 När jag så slog ihop sista delen efter att ha läst sista sidan var det lite sorgligt men också så skönt att kunna återgå till världen.

Vad tyckte jag då? Jodå, det var spännande, rolig, underhållande och engagerande läsning men också mörk och sorglig. Det var intressant att följa karaktärerna och deras utveckling under så många år. Min lärare i engelsk barn. och ungdomslitteratur ställde frågan till oss varför vi trodde att serien var så populär. Sen ville hon förvisso inte veta våra tankar kring det utan hon hävdade att det var för att man var tvungen att träna på magin, som vilket skolämne som helst. Jag tror inte att det var jag föll för men jag vet fortfarande inte exakt varför jag gillar böckerna.

Jag läste böckerna på engelska vilket jag är glad över. Det var en väldigt lätt engelska och det kändes rätt att få alla orden på originalspråk. Det var lite svårt ibland när jag skulle diskutera med sonen och jag inte visste vad vissa saker hette på svenska men det löste sig snart. Jag har också intalat honom att han absolut kommer att vilja läsa dem på engelska om några år och då känns det skönt att ha hela serien lättillgänglig, och dessutom i en läcker box!

Efter varje läst bok så tittade jag och bägge barnen (7 & 11) på filmerna vilket var roligt men varenda gång slogs jag av hur katastrofala filmerna var i jämförelse med böckerna. Om vi pratar Hungerspelen eller LOTR så tycker jag att det är bra filmatiseringar men ärligt talat så förstår jag fortfarande inte hur min son kan greppa storyn genom att mestadels bara ha sett filmerna. Det är så mycket delar som är bortplockade eller ändrade och jag satt ganska ofta och muttrade om hur det var i böckerna men det är inga dåliga filmer, inte alls.

Det här var den första långa serie jag läste överhuvudtaget (trilogier gills inte). Som barn läste jag förvisso några Kittyböcker och ett par hästböcker men jag läste aldrig varenda bok i en hel serie. Inte heller har jag läst någon deckarserie eller testat andra ungdomsserier men lite nyfiken är jag nu på Percy Jackson. Dessutom tror jag också att jag nog kommer att läsa om Harry Potter längre fram i livet!