Innan bokmässan nappade jag på ett erbjudande om att läsa Sin egen dotter av Gabrielle Boulianne Tremblay – en författare från Quebec som skulle komma till mässan.
Sin egen dotter är en autofiktiv berättelse om ett barn som växer upp i en liten by i närheten av Quebec. Barnet ses som en pojke av familjen och omgivningen men den bilden stämmer inte överens med hur barnet ser på sig självt. Genom åren utsätts barnet för många prövningar, orättvisor och konstant oförståddhet. När det enda som finns egentligen är en enkel önskan om att få vara sig själv och leva ett liv som känns sant.
Jag önskar att alla de människor som tror att transpersoner är det stora hotet mot mänskligheten skulle läsa den här boken. Gabrielle skriver så vackert och skrämmande om att växa upp som trans. Med skrämmande menar jag dels alla de hot och övergrepp som många utsätts för men också det skrämmande i att växa upp som i Twilight Zone där de andras verklighet inte verkar stämma överens med din egen. Att hela tiden behöva ljuga och gömma eller förställa sig. Inget barn förtjänar en sådan uppväxt och ingen ung vuxen heller. Jag förstår inte varför folk måste hata på dem som redan ligger ner?
Romanen är mörk men inte enbart. Det finns såklart en massa glädjestunder i livet även för ett barn med många mörka moln på sin himmel. Det finns en förstående mormor och Gabrielle beskriver också så fint lyckan när hon inser att hon kan leva som transkvinna:
Dagen därpå, efter att ha vilat, går jag in på olika diskussionsforum. Jag samtalar med transkvinnor som lever sina liv öppet och jag gråter när jag läser vad de skriver. Så det var alltså det här, hela tiden; obehaget som barn, känslan av att vara fel, det kroppsliga fängelset som i själva verket inte är något fängelse. Jag var ett övergivet hus och nu börjar jag känna att det går att flytta in.
Jag lyssnade till Gabrielle på bokmässan där hon och Saga Becker berättade om sina personliga resor samt lyfte allt det hat som finns mot transpersoner idag. Hur hanterar man ens det? ”I don’t deal with hatred, I deal with love.” svarade Gabrielle. Idag är hon förutom författare även skådespelare och poet och jag önskar henne all kärlek och lycka vidare i livet.
Sin egen dotter
Författare: Gabrielle Boulianne-Tremblay
Förlag: Ordklinga (2026)
Översättning: Sandra Riomar
Utläst: 23 september 2026
Mitt betyg: 4/5
Recensionsexemplar från förlaget.
