Tilltalande bilder

Sist ut i raden av kurslitteraturen från genusvetenskapen att recenseras är Tilltalande bilder av Anja Hirdman. Jag rekommenderar verklig att läsa genusvetenskap till dig som är intresserad för det var oerhört intressant litteratur och tankeväckande diskussioner som vi hade. Jag läste långt mer än de böcker jag recenserat här på bloggen men det var ju mycket utdrag och delar av böcker bara.

Temat på den här boken kan tyckas snävt men så är det också en avhandling. Det är en analys av hur kvinnor skildrats i Veckorevyn och Fib Aktuellt från 60-talet fram till 90-talet. Veckorevyn var ju en populär ungdomstidning som vände sig främst till tjejer medan den andra blaskan var en porrtidning. Eller är om den fortfarande finns kvar.

Det är framförallt två saker som kommer fram i den här boken. Det ena är utvecklingen av pinuppans ideal som går från någon slags käck, alldaglig, rätt naturlig variant till en hårt sminkad, plastikopererad porrikon. Det andra är att många bilder egentligen inte skiljer sig så mycket tidningarna emellan och samma utveckling ses i Veckorevyn. Graden av nakenhet skiljer sig, javisst, men det är oerhört stereotypa bilder som presenteras i bägge två. Veckorevyn förändras från en slags smärre husmorstidning, via, förvisso, tema kvinnlig frigörelse under 70-talet till att det mesta handlar om saker som ”hur du gör dig snygg och fångar en kille” i samma anda som 50-talet i slutet av jämförelsen.

Jag tyckte det var riktigt intressant att läsa den här boken och försöka greppa vad jag egentligen blivit matad med för typ av bilder och texter genom min ungdom och det är ett under att man inte blev mer skadad av att växa upp med den där propagandan.

Utläst: 25 maj 2019
Mitt betyg: 4/5

Dude, you’re a fag

Läsåret 2018/2019 pluggade jag genusvetenskap på kvällstid på universitetet. Det var jobbigt såklart men också väldigt roligt och aldrig har jag haft så intressant kurslitteratur som under den här tiden. Jag är en sådan som gillar att plugga och kan tänka mig att plugga fler kvällskurser men just nu har jag en period där jag försöker tagga ner lite och fokusera på annat.

Den här boken ingick i kurslitteraturen och är en avhandling om just precis det underrubriken säger: maskulinitet och sexualitet i amerikansk high school. För dig som vill ha den långa varianten så skrev jag bl.a. så här i min tenta:

Pascoe menar att maskulinitet är en social konstruktion och inte något som är synonymt, om än associerat, med en manlig kropp. Olika maktordningar som sexualitet, kön, klasstillhörighet, ras, kroppar och olika sedvänjor samverkar när maskuliniteter skapas. Pascoe är influerad av 70-talets kvinnoforskning vilken ansåg att maskuliniteten var ett resultat av pojkars frigörelse från den fostrande och omvårdande modern. För att distansera sig från henne måste pojkar skapa ett defensivt jag och förneka femininitet hos sig själva och i sitt eget handlande. Vidare anser Pascoe att det finns flera maskuliniteter vilka förhåller sig till varandra under inverkan av olika maktstrukturer. Det finns dels olika typer av maskulinitet, dels kan vissa män gå in och ut ur olika maskuliniteter.

Maskulinitet anses synonymt med heterosexualitet. Pascoe har studerat hur tonårspojkars maskulina identiteter skapas genom olika uttryck av dominans där de exempelvis pratar om flickor och flickors kroppar som objekt samt sina egna sexuella erfarenheter på ett sätt som styrker deras heterosexualitet. De använder också homofoba ord som skällsord för att markera dominans över varandra. Den här heterosexualiteten kan ses som påtvingad eller obligatorisk och den handlar inte endast om sexuell åtrå utan upprätthåller och bekräftar maskulinitet som förknippat med dominans. Genom att styra över flickors kroppar och sexualitet gör pojkarna anspråk på maskulina identiteter. För att upprätthålla sin maskulina image känner sig en del pojkar tvingade att ha sex eller att åtminstone bete sig som om de har det genom att berätta mer eller mindre fabricerade sexuella historier. Detta kan tyckas vara oskyldigt så kallat omklädningsrumsnack men är också ett sätt att uttrycka förmågan att påtvinga en sexualiserad dominans vilket utgör den del av maskuliniteten.

Pascoe menar också att ytterligare en viktig beståndsdel av maskuliniteten är att vara åtrådd av flickor där en flickvän utgör ett bevis på att du är heterosexuell och stärker din maskulina image. Pojkar som har många sexpartners får högre status och anses mer maskulina medan flickor som gör detsamma anses som lösaktiga och får låg status.

Den maskulina dominansen uttrycktes även hos tonårspojkarna genom olika typer av könskodade interaktioner där flickor och pojkar rörde vid varandra. Pojkarna var fysiskt dominanta och hade makten medan flickorna underkastade sig detta eller gjorde svagt motstånd. Dessa interaktioner kunde förstås som allt ifrån flirtande till övergreppsliknande situationer. Intressant är att flickor hjälpte till att upprätthålla den här påtvingade heterosexualiteten genom att exempelvis betona sin fysiska svaghet vid dessa interaktioner i syfte att få och behålla pojkars uppmärksamhet och därmed höja sin egen status. Pojkarna uttryckte också sin dominans genom att fälla olika typer av implicita eller explicita sexuella kommentarer. Några flickor sa ifrån då de fick kommentarer men de flesta sa inget och några reagerade genom att le och fnissa vilket är ett uttryck för underkastelse.

Min slutsats är att Pascoes studie är högst relevant ännu idag och att en viktig del i arbetet mot jämställdhet är att trygga de osäkra tonårspojkarna för att i så stor utsträckning som möjligt förhindra att de använder sig av dominansgreppet under sitt maskulinitetsskapande. Det är också viktigt att främja en mer synlig representation av de olika maskuliniteter som finns i samhället idag för att förändra den ensidiga bild av maskulinitet som något likställt med misogyna machomän som fortfarande är i hög grad förhärskande bland gemene man och kvinna.

Fastän att boken utspelar sig i en väldigt amerikansk kontext så var den oerhört intressant och om du orkade läsa mina resonemang här ovan så är allt det här högaktuellt även i Sverige. Det är viktigt att inte glömma bort det här med olika maskuliniteter när vi jobbar för en mer feministisk framtid.

Utläst: 17 oktober 2018
Mitt betyg: 4/5