Tisdagtrion: Något runt i titel eller handling

Ugglan och bokens Tisdagstrion handlar om att tipsa om tre böcker på veckans tema och att ta del av andra deltagares tips.

Veckans tema: Något runt i titel eller handling

Runda saker, tja, det kan ju vara lite vad som helst men jag landar i en Haruki Murakami-trio.

1Q84 är en trilogi som dels innehåller ett runt Q i titeln men också två månar vilka torde åtminstone emellanåt vara runda.

Fågeln som vrider upp världen knockade mig totalt när jag läste den och jag funderade länge på hur det skulle vara att sitta i en, rund, brunn.

Norwegian Wood är en kärlekshistoria och ganska o-Murakamig på så vis att den inte är så konstig och full av magi. Det var så länge sedan jag läste den här nu att jag inte kan svära på det men jag antar att den också är full av Murakamis enda nackdel: hans besatthet av (runda) bröst.

Tisdagstips: Murakami

Men är det sant? Jag sätter mig här på kvällskvisten för att slänga ihop ett inlägg och den gamla redigeraren är tillbaka! Halleluja! Hoppas att det inte är en bugg för även om jag börjar vänja mig vid den nya så är den mycket mer svårjobbad.

Jag ”upptäckte” Murakami i bloggens begynnelse via ett tips om Norwegian Wood från bloggen En bokcirkel för alla. Det var den första av hans böcker jag läste och sen var jag fast. Ja, han har en lite dassig fixering vid kvinnobröst men utöver det så älskar jag den magiska realismen, hans levande karaktärer och stämningen i hans böcker. Så här skrev jag en gång: ”Hans böcker får mig att känna, fundera, uppleva och beröras.” Jag läste ganska många där i början men sen blev jag lite mätt och nu har jag inte läst någon av hans böcker på flera år men jag har ett par olästa i hyllan och kan tänka mig att läsa om några av favoriterna. Så vilka är de då?

  • Norwegian Wood
    Det var som sagt min första och jag tyckte oerhört mycket om den och jag fäste mig vid karaktärerna. Så här i efterhand när jag läst fler så brukar jag rekommendera den här som en inkörsport för den är faktiskt väldigt normal och omagisk för att vara en Murakami.
  • Fågeln som vrider upp världen
    Min absoluta favorit. Det var någonting med den där brunnen som fortfarande än idag (10 år senare) kan leva kvar i mig. Jag tyckte också oväntat mycket om krigsskildringarna i boken. Om jag läser om någon bok så kommer den här vara först ut.
  • Kafka på stranden
    Här blir det verkligen Murakami-konstigt men på ett bra sätt och en väldigt spännande värld. Det regnar fiskar från himlen och en elaking vill samla kattsjälar. Den lilla stugan som Kafka spenderar tid i och alla böckerna där tycker jag om.
  • 1Q84-trilogin
    En trilogi som fick mig att snegla upp på himlen för att kontrollera antalet månar samt fundera över om det verkligen går att mörda män på det sätt som Aomame gör. Riktigt härligt med en trilogi så att jag fick stanna i världen extra länge.
  • Vad jag pratar om när jag pratar om löpning
    Murakami springer (eller sprang då i alla fall) en mil om dagen och gillar jazz. Det är två saker jag lärde mig av den här boken. Det är ingen regelrätt så här blir du en bättre löpare-bok men däremot en underhållande och inspirerande bok om löpning.

Ska jag vara ärlig så är det här fem av de sex Murakami jag läst men den sjätte (Sputnikälskling) gillade jag inte lika mycket. Men jag har som sagt fortfarande ett par olästa i hyllan och den relativt nya Mordet på kommendören som jag tror mycket på. Oj, vad Murakami-sugen jag blev nu!

Tisdagstips: Tankekrävande läsning

Förra veckan tipsade jag om lättsam, avslappnande läsning och jag är inte direkt särskilt mycket piggare just nu men tänkte ändå tipsa om lite mer krävande läsning vilket ger väldigt mycket när man väl orkar med den! Nu är det inte så jätteofta jag läser den här typen av böcker kanske, det känns som att det är lätt hänt att det hamnar ett par bland hyllvärmarna.

  • Löparna av Olga Tokarczuk
    En bok som jag var tvungen att läsa långsamt och i små doser för att liksom suga på varje del. Boken består liksom av olika delar, händelser och fragment där vissa knyts samman men andra inte och du undrar lite efteråt vad du egentligen läste.
  • 2666 av Roberto Bolaño
    Alltså, herregud, den här boken. Som jag fick tvinga mig igenom den, jag skummade vissa delar där kvinnomord uppräknades och jag blev galen på hur Bolaño broderade ut bihistorier vilka sedan inte hade något syfte för storyn. Märklig räcker inte riktigt för att beskriva den, jag kan inte direkt rekommendera den men ändå kommer jag minnas den för resten av livet.
  • Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami
    Kanske egentligen inte en så jättekomplicerad bok förutom att verkligheten är lös i kanterna och långa detaljerade krigsskildringar. En av mina mest fascinerande läsupplevelser och en av de böcker som verkligen fick mig att hitta tillbaka till bokvärlden efter flera års frånvaro.
  • A Game of Thrones av George R.R. Martin
    Jag har inte läst mycket fantasy men kan tänka mig att fantasyepos lätt tenderar at bli komplicerade eftersom det är nya världar, nya arter och oändliga uppdrag att utföra. Sagan om ringen är faktiskt rätt enkel i jämförelse med den här serien som innehåller så många karaktärer, ränker och vändningar. Men åh så jag älskade böckerna!
  • Wolf Hall av Hilary Mantel
    En bok som var så svårläst att jag faktiskt lade den åt sidan när jag skulle läsa den till en bokcirkel och den står kvar bland mina hyllvärmare ännu. Nu tror jag inte att den är omöjlig men jag tänker att jag måste vara pigg och ha gott om tid för läsningen och de två sakerna inträffar sällan samtidigt numera. 🙂 Men en dag så händer det!

 

Julkalenderbloggstafetten: Lucka 7

I mars 2011 hade jag nyligen upptäckt Murakami. Jag hade läst och älskat Norwegian Wood och ville ha mer. Valet föll på Fågeln som vrider upp världen och jag blev helt knockad. Jag hade aldrig trott att jag skulle uppskatta långa skildringar av krigshistoria vilket jag tydligen gjorde. Jag hade ännu inte hunnit reagera på Murakamis bröstfixering utan gillade verkligen hans magiska realism och intressanta karaktärer. Men det som gjorde allra störst intryck på mig var alla episoder där Toru sitter i brunnen. Jag blev nästintill besatt av tanken på att sitta i en brunn och det kändes som något magiskt och förlösande. Idag har jag ännu inte provat att sitta i en brunn och jag tror inte heller att jag kommer att göra det. Men det är mitt absolut starkaste och förmodligen ett av de mer bisarra läsminnena och jag kan dessutom fortfarande känna det där brunnsittar-suget emellanåt. Så vem vet vad framtiden bjuder på?

Julkalenderbloggstafetten anordnas av Sofies Bokblogg. Gårdagens inlägg hittar du hos Snowglitterbooks och imorgon kommer en sammanfattning av första veckans inlägg hos Sofies bokblogg.

Mitt bokår 2011

Konstaterar att jag bara läst 11 skönlitterära böcker under året men det verkar helt enkelt vara den takten jag har. Året innan var likadant och då pluggade jag inte ens. Så med tanke på det har jag ju faktiskt läst fler böcker i år! När man surfar runt på andra bloggar och läser om människor som läst mellan 60-100 böcker detta år så känns mina 11 böcker ganska ynkliga. Nu är det ju inte för att tävla som jag läser men ändå…

Jag läste otroligt mycket som liten och är glad över att ha hittat tillbaka till och börjat fördjupa mitt litteraturintresse. Det här året har jag börjat studera igen och har läst en hel del kurslitteratur. Jag har börjat blogga, först om barnböcker och nu här också. Barnboksbloggandet gör jag för att jag vill hänga med i barnboksvärlden av flera anledningar, den här bloggen startade jag bara för att hålla koll på min skönlitteraturläsning. På jobbet har jag sett till att litteraturen ska få större utrymme och vi ska vara med i Bokjuryn. Hemma läser jag som alltid en massa barnböcker för de egna barnen. Jag har deltagit i bokprat irl och bokcirklande på nätet och nästa år ser jag fram emot att bokcirkla irl.

Årets bästa facklitteratur:

Böcker inom och omkring oss av Aidan Chambers

En helt fantastisk bok om att läsa böcker!
Jag kommer nog att läsa denna många gånger och praktiserar boksamtal på jobbet.

Finns hos Adlibris och Bokus

Årets bästa skönlitteratur:

Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami

Murakami är min favoritförfattare och det här är min absoluta favoritbok. Läs den!

Jag nöjer mig så och hoppas att jag och alla andra kommer att få läsa många bra böcker nästa år. Jag har en lång önskelista som jag ska peta in här någon dag.

Fågeln som vrider upp världen

Titel: Fågeln som vrider upp världen

Författare: Haruki Murakami

Förlag: Norstedts

Utläst: 10 mars 2011

Mitt betyg: 5/5

Efter att ha läst Norwegian Wood ville jag ha mer av Murakami och gav mig i kast med denna. Den ingick i min januaribeställning.

Det börjar med att Torus katt försvinner och sen hans fru. Han blir kompis med en grannflicka och träffar två systrar som heter Kreta och Malta. Allting vävs ihop tillsammans med berättelser om andra världskriget. Det går inte riktigt att beskriva.

Jag blev kär i Murakami när jag läste Norwegian Wood och här slog det till ännu mer! Jag trodde aldrig att jag skulle ha behållning av att läsa långa skildringar av krigshistoria men de var fantastiska. Karaktärerna påminner mycket om Norwegian Wood: May=Midori och Toru=Toru men det gör ingenting. Den livliga fläkt som May/Midori är gör sig så bra vid sidan av Toru och jag blir upprymd av deras energi. Episoderna i brunnen är helt makalösa och jag funderar över om man kanske skulle hoppa ner i en någon gång.

Köp på Adlibris eller Bokus