Titel: Invandrarna
Författare: Vilhelm Moberg
Förlag: Bonnier Pocket
Sidantal: 624
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 1952)
Utläst: 3 oktober 2014
Mitt betyg: 5/5
Del två i serien och första boken i årets Tre på tre-utmaning. Varning! Läs inte mer om du själv vill läsa serien.
Äntligen är så utvandrarsällskapet framme i Amerrka och alla utom en kom hela vägen. Nu börjar den mödosamma resan mot Minnesota där Fina-Kajsas son har lovat att den bästa jordbruksmarken finns. Efter en lång resa hittar Karl-Oskar äntligen sin claim vid Ki-Chi-Sagas strand och husbygget tar vid. Det är massor att göra när de ska skapa sig sitt nya hem och sommaren är olidligt het och vintern bister och hård. Karl-Oskar är tillfreds med livet emedan Kristina inte kan låta bli att längta hem, för Amerrka är ju borta och Sverige hemma i hennes hjärta. Aldrig hade väl heller Kristina kunnat tro att Gladan skulle bli hennes bästa vän och den hon vände sig till när det åter var dags att föda. Robert och Arvid tar farväl för att bege sig till Kalifornien och guldet.
Även denna del älskade jag så som den första. Det är nästan så att jag gråter när de äntligen, äntligen hittar den plats som ska bli deras nya hem. Den långa resan var till någon nytta för dem. Jag är fortfarande fascinerad av de människor som faktiskt företog sig att utvandra och jag lider med Kristina i hennes hemlängtan. Tänk om hon bara kunnat ringa ett samtal, skicka ett mejl eller ta flyget hem!
Fascineras gör jag också av alla de träd och växter som beskrivs i boken. Jag har en trädflora och jag läste biologi i våras där vi övade på träd men jag har så förbenat svårt att lära mig dessa skapelser. Det finns ju liksom inte direkt något behov för mig att göra det heller (förutom som undervisande lärare i biologi då…) medan Karl-Oskar vet precis vilket trä som är bäst för husbygge och vilket som duger åt träskor. Allihopa känner de också igen alla från Sverige bekanta träd och de förundras över de nya sorter som växer i skogarna.
Mest av allt så älskar jag den stencoola Ulrika som är så målmedveten och värd all lycka hon kan komma över.