Tisdagstips: Tre bra och snygga böcker

Jag hade inte något särskilt tips på lut den här gången men skulle fotografera en hög till Instagram-utmaningen #stavamånadenmedböcker eller #spellthemonthsinbooks och insåg då hur snyggt mitt Mrs Dalloway-omslag är så jag plockade helt enkelt fram några favoriter med snygga omslag.

  • Mrs Dalloway av Virginia Woolf
    Det lustiga är att jag så sent som i förrgår eller så blev påmind om den här boken och kände att jag skulle vilja läsa om den samtidigt som jag faktiskt inte har läst något mer av Woolf.
  • Kvinnan i sanden av Kōbō Abe
    Den här boken föll jag för på en bokrea och sen när jag läste den så föll jag för innehållet också. Japansk magisk realism så där när den är som bäst!
  • Utvandrarna av Vilhelm Moberg
    Jag köpte hela serien både för att den var så snygg och för att jag ville läsa om den. Eller, jag hade nog bara läst just Utvandrarna innan men sen läste jag, och älskade, alla.

Den dagen jag får en lite större bokhylla ska jag passa på att fronta de här favoriterna, det är ju för synd att de ska gömmas med bara ryggarna utåt även om många bokryggar också kan vara vackra.

Kvinnan i sanden (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Jag minns inte om det var på bokrean 2016 eller 2017 som mina ögon drogs till det här oerhört vackra omslaget bland bokhögarna inne på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan. Det blev dock kärlek vid första ögonkastet och den fick följa med mig hem. Så småningom föreslog jag den som bokcirkelbok så att den blev läst också.

Vad handlar den om?
En man som försvinner och dödförklaras fast att han egentligen är fast i en by där man måste skyffla sand varje dag så att inte byn dränks i sand.

Vad tyckte jag?
Abe beskrivs av förlaget som Murakamis föregångare och det skriver jag under på. Det är samma typ av bisarra magiska realism och den här boken var oerhört fascinerande och välskriven. Jag tyckte verkligen, verkligen om den och den är en av de, allt färre, böcker som förärats en för evigt-plats i min bokhylla.

Utläst: 20 april 2017
Mitt betyg: 4/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format