Bygga muskler som vegan

Jag har följt Styrkelabbet i flera år och i början bestod de bara av Daniel och Philip. Styrkelabbet är en blogg och numera även en podd som handlar om styrketräning. Det är träningstips, nörderi i olika övningar, en hel del forskningsreferenser och en annan lite flamsigare historia emellanåt. Numera har de vuxit och är totalt sju anställda men de har behållit sitt fokus på styrketräning och är fortfarande lika bra.

De har alltid legat i framkant och varit positivt inställda till oss veganer (och vegetarianer) och inkluderat gröna kostråd sedan länge vilket jag uppskattat. De har gett ut några kostböcker med matscheman för både allätare och veganer och det här är deras första bok som riktar sig enkom till veganer (eller andra intresserade såklart!). Diskussionerna har gått heta i vegangrupperna på Facebook om huruvida det här är en bok du behöver och på det svarar jag: det beror på. Själv älskar jag att ha allt samlat i en bok även om du säkert kan googla fram det mesta på nätet.

Andreas Abelsson skriver själv inledningsvis att boken främst är skriven för dig som är ny inom eller nyfiken på vegankost och om du redan tränat och ätit växtbaserat länge så har du troligtvis koll på det mesta. Jag själv känner att jag har koll på ganska mycket men inte exakt allt och jag gillade verkligen att få den här pedagogiska sammanställningen som jag kan återvända till när helst jag har funderingar.

Boken går igenom kalorier, makronutrienter, mineraler och mikronutrienter, kosttillskott och det finns t.o.m. ett kapitel om ketogen kost vilket för mig personligen är tämligen ointressant men ändå bra för den som kanske äter lchf och vill testa veganskt. Avslutningsvis finns där några recept och träningsprogram så är du helt grön inom veganismen och/eller styrketräning har du verkligen en bra handbok här.

Den är seriöst skriven men relativt enkel och innehåller mängder med forskningsreferenser för den som vill läsa vidare. Jag äter redan de mineraltillskott som rekommenderas men visste inte att B12 kan vara så pass svårt för kroppen att ta till sig, och dessutom ofarligt att överdosera, så jag beställde genast extra B12 när jag läst det kapitlet. Nu kollade jag mina värden i höstas och de var prima men det är ju bra om de fortsätter vara det.

En annan sak jag inte visste var att näringsjäst är så pass proteinrikt (51 g/100 g) och även om man inte äter såna mängder så plockade jag med ens fram min burk från längst bak i skåpet och strösslade det över mina middagar. Jag har också fått mig ett uppsving generellt kring mina kostfunderingar och jag äter ju lunch i en skolmatsal på gott och ont. Maten är oftast god och jag älskar att slippa göra matlåda men emellanåt kan den vara lite proteinfattig och som styrketränande individ vill jag gärna ligga på 1,5-2 g protein per kg kroppsvikt varje dag och då fungerar inte vissa maträtter. Det här har jag nog slarvat med ett tag och nu är jag på banan med träningen igen så är det bra om kosten hänger på.

Boken är kanske mer ett häfte en bok men jag tycker den var läsvärd och som jag skrev här ovan så tycker jag att det är skönt att ha alla fakta samlade. Dessutom gillar jag Styrkelabbet väldigt mycket så jag är kanske lite partisk och rekommenderar den absolut. 🙂

Du hittar fler böcker om träning på min sida Löpbrigaden!

Förlag: Styrkelabbet
Utläst: 3 mars 2021
Mitt betyg: 4/5

Ät och spring

at och springTitel: Ät och spring
Författare: Scott Jurek och Steve Friedman

Förlag: Lind & CO
Sidantal: 297
Utgivningsår: 2013 (Originalupplaga: 2012)

Utläst: 20 april 2013
Mitt betyg: 4/5

En helt vanlig dag när jag som vanligt satt och slöscrollade på facebook så dök den här boken upp framför näsan på mig. Jag hade aldrig hört talas om Scott Jurek (och kan kunde inte namnge en enda ultralöpare överhuvudtaget) men jag fascineras av själva aktiviteten ultralöpning och vad det är som driver människan att göra saker. Om någon undrar över min egen löparkarriär så har jag klart och tydligt gått igenom den här. Den är dock hästlängder ifrån så fascinerande och inspirerande som Scott Jureks.

Jurek växte upp i Minnesota och hade en inte helt stentuff men heller inte särskilt angenäm barndom med en mamma som insjuknade i MS och där han fick utföra en hel del sysslor i hemmet. Om detta skriver han ”Jag lärde mig tålamod när jag utförde de tråkiga sysslorna, men viktigare var att jag lärde mig uppskatta repetitivt och fysiskt krävande arbete.” (s. 28)  

I Ät och spring så återberättas delar av Jureks liv och toppar och framgångar blandas med dalar och motgångar. Vi får några regelrätta träningstips men vi får framförallt ta del av hans enorma vilja och engagemang för löpningen och det är synnerligen inspirerande läsning. Jurek är vegan och har bevisat för alla att det är fullt möjligt att inte bara överleva utan även att högprestera på en vegankost. Själv är jag s.k. pescatorian (jag äter vegetariskt + fisk & skaldjur) och i slutet av varje kapitel återfinns ett veganrecept och flera av dem låter sagolikt goda även om vissa ingredienser kan tyckas lite svåröverkomliga.

De invändningar jag har är inte direkt mot boken som sådan utan om det vokabulär som förekommer där Jureks kompis Dusty Olson i uppmuntrande syfte men i nedvärderande mening skriker saker som ”är du en fitta” eller ”vill du verkligen bli uttjejad” (omsprungen av en kvinna). Enligt Jurek var det Olson som myntade uttrycket men numera ingår det i ultramaratonterminologin (s. 143) Jurek omnämner dock flera kvinnliga löpare med stor respekt i boken men jag tycker det är ett riktigt uselt uttryck.

Sammanfattningsvis är detta en inspirerande bok där Jureks vilja att bli något mer är det jag bär med mig i tanken. För den som vill veta mer om Jurek finns hans hemsida.

Du hittar fler böcker om löpning på min sida Löpbrigaden!

Köp på Adlibris eller Bokus