Titel: Mörk jord
Författare: Belinda Bauer

Förlag: Modernista
Sidantal: 275
Utgivningsår: 2011 (Originalupplaga: 2010)

Utläst: 25 juli 2012
Mitt betyg: 3/5

Jag läser inte direkt deckare och hade en bild av att jag inte gillar dem så mycket. Därför gav jag mig själv en ganska enkel utmaning: läs en deckare. Självklart gör man detta bäst sommartid och det är precis vad jag gjort.

Varje dag gräver Steven på Exmoorheden. Han är fast besluten att hitta sin morbror Billy som mördades av en seriemördare för 18 år sedan men vars kropp aldrig hittades. Steven bor med sin mamma, som inte är den allra bästa av mammor, och mormor som fortfarande står i fönstret och hoppas på att Billy ska komma hem. Genom att hitta Billy hoppas Steven kunna få en normal, glad familj igen. En dag beslutar sig Steven för att skriva ett brev till den fängslade seriemördaren för att fråga honom var kroppen är begravd. Det kanske inte var den smartaste saken att göra.

Så vad tyckte jag då? Jo, det är förvisso en ganska spännande bok men jag inser under tiden jag läser att jag faktiskt har rätt i mina förutfattade meningar: deckare är inte min kopp te. Nu inser jag att det är en hård bedömning att göra efter en enda läst bok och jag är villig att läsa fler men jag fångas inte av boken. Jag skrev precis igår apropå Sara Lövestams Udda att jag tycker om att läsa om karaktärer. Jag blir liksom inte intresserad av karaktärerna i den här boken, på något sätt är det handlingen som står i fokus och inte människorna. För mig är en bra läsupplevelse en som berör mig, en som når in till mitt hjärta. Mörk jord lägger sig bara på ytan och den är redan på väg att försvinna från mig. Den gjorde inget varaktigt avtryck. Att jag ändå ger den en trea beror som sagt på att det är en bra bok som är både välskriven och spännande.

Köp på Adlibris eller Bokus