För att citera mig själv från Facebook:

Det var länge sedan jag blev Booked men det har inte heller varit nåt jag velat ha på länge. Just denna har jag dock varit nyfiken på länge!

Så här i efterhand kanske jag tycker att jag inte skulle använt fullt så många länge i mitt utrop men till mitt försvar satt jag (länge!) på ett försenat tåg. Hur som helst blev jag nyfiken på denna isländska berättelse skriven av en australiensiska redan när jag läste om den i katalogen i vintras. Än så länge har jag bara kommit ett par rader in i den men det verkar lovande och jag är imponerad av hur Hannah Kents språk känns så tidstypiskt 1800-tal i dialogerna och hur väl hon skildrar människorna. Det känns som att jag själv sitter i en stuga på den karga isländska bygden och beskådar det som händer.