En smakebit på søndag: Ett jävla solsken

en smakebit

Norska bokbloggen Betraktninger är den som numera varje söndag uppmanar bokbloggare att välja ett stycke ur en bok du läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Veckan har varit utmärkt på träningsfronten och ok på läsfronten. Svårt att hinna med allt trots sommarlov! Precis idag läste jag ut Ett jävla solsken, jag puttrar på i Feminism och i onsdags läste jag Ödesryttarna – Jorvik kallar i en sittning. Jag ska se om jag kan formulera lite tankar kring dem innan jag väljer nästa bok ur högen, annars blir det aldrig av har jag insett.

Jag väljer dagens smakbit ur Ett jävla solsken, boken behöver nog ingen vidare presentation, vem kan ha missat den? Smakbiten kommer från s. 284. Ester Blenda är på expedition i Kamtjatka och bor i en liten by där vardagen rullar på.

ett-javla-solsken-en-biografi-om-ester-blenda-nordstromMan kände sig stenålders på något besynnerligt vis. Och hednisk. Som om det inte fanns något annat på jorden än denna vildmark […]Långt, långt borta var man från det tjugonde århundradet, tusentals år borta.Saknade man det? Nej, knappast. Till en början var det kanske konstigt att bo i ett land, där ett tågsätt [sic!] aldrig rullat fram, där ett bilhjul aldrig satt sitt märke, där stigar, trampade av skogens djur voro de enda framkomstmöjligheterna, men man vande sig lätt. Man fann snart, att man levde lika bra utan allt det där, som man förut trott var nödvändigt. […] Det var så enkelt, så riktigt.

Det här stycket är citerat ur den bok Ester Blenda skrev efter expeditionen, Byn i vulkanens skugga (1930). Redan då alltså, för 88 år sedan, tyckte hon att ”Man fann snart, att man levde lika bra utan allt det där, som man förut trott var nödvändigt.” Tänk om hon skulle se oss idag med all den teknik som har tillkommit!

15 reaktioner på ”En smakebit på søndag: Ett jävla solsken

    1. Ja, jag såg halva den men sen hände något. Har lyssnat på halva Fatimas sommarprat nu också men åtminstone läst hela boken då! 🙂 Nä, det visste jag nog inte. Jag är en lite late bloomer med det här med genus även om jag vetat om det och förespråkat det ett tag. Livet har liksom haft andra inriktningar förut men nu har jag mer tid för mig själv och vill bli bättre påläst.

  1. Jag har läst ”En piga bland pigor” och ”Kåtornas folk” för några år sedan och blev så glad då jag såg den nya boken. Dock är det lång kö på biblan, men filmen om hennes liv gav ju lite mer kött på benen. Tyvärr kan jag säga, jag hade ingen aning om hennes tragiska öde. Alla äventyr till trots så var hon en trasig människa som inte fann lyckan i en tid när så mycket inte var accepterat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s