Ett av mina intressen är träningsteori. Jag älskar för den delen det mesta som handlar om teori i formen av att lära sig hur man gör saker! I det här fallet så såg jag den här boken som alltså handlar om uthållighet vilket definitivt är ett av mina stora intressen då jag vill genomföra ultralopp. Jag har i nuläget gjort en sexmilare, endast på träning men med kompanjoner, så det gills väl lite halvt i alla fall. Jag kallar mig dock inte ultralöpare ännu.
Den här boken försöker alltså undersöka vad det är som begränsar människans uthållighet. Parallellt med det så följer den Nikes Breaking2 project vilket dock misslyckades. Men för den uppmärksamma så lyckades den makalösa Eliud Kipchoge med just detta nu för bara några veckor sedan i ett andra försök; Ineos 1:59 Challenge! För dig som inte hänger med så handlar det om att springa maraton på under 2 timmar vilket Kipchoge alltså precis klarade men under särskilda förhållanden så det gills inte som världsrekord. Men ändå!
Boken är indelad i tre avsnitt: Hjärnan och musklerna, gränser och gränsbrytare. Hutchinsons utgångspunkt är att hjärnan spelar en större roll än man trott för uthållighet och det visar sig att han inte är helt på villovägar med det antagandet.
Hutchinson går långt bak i historien och skriver om olika lyckade/misslyckade expeditioner och tävlingar, och redovisar även hur forskningen kring uthållighet har sett ut. Men det är ingen forskningsrapport utan allt är poulärvetenskapligt och lättillgängligt skrivet även om jag faktiskt får läsa vissa stycken flera gånger för att verkligen ta in allt. Han skriver om velodromcykling på ett sådant sätt att jag som i vanliga fall inte kunde vara mindre intresserad av just detta blir sjukligt intresserad och andlöst läser vidare!
I avsnittet av gränser så redovisas i tur och ordning faktorerna smärta, muskler, syre, värme, törst och bränsle. Alla i sig mycket viktiga för uthålligheten men ingen av dem bevisligen en faktor som definitivt styr din uthållighet. Nej, allt hänger på hjärnan och hur hjärnan tolkar din kropps signaler och vad den säger åt din kropp att göra. I sista avsnittet redovisas några märkliga experiment med metoder där man försökt att träna folks hjärnor genom att ex. zappa hjärnan med elchocker eller att göra sjukt tråkig övningar i timtal för att vänja hjärnan vid den tristess som kan uppstå under långa lopp.
Man pratar mycket om pannben inom idrott och det är definitivt din hjärna som får dig att pressa dig själv och inte ge upp. Sen kan såklart kroppen säga stopp ibland vilket man måste lyssna på och hur mycket du än tror på dig själv så har din kropp vissa fysiska begränsningar. så det går inte att bara tro sig fram till ett OS-guld.
Nu har jag väl råkat spoila hela boken men om du liksom jag är intresserad av detta så läs den för allt i världen!
Du hittar fler böcker om löpning på min sida Löpbrigaden!
Utläst: 23 juli 2019
Mitt betyg: 4/5
Köp på Adlibris eller Bokus
Pingback: Spring Mer – Bli en bättre löpare | Bokdivisionen