De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Förra söndagen var det ingen smakebit hos de norska bloggarna men vi är några som kör på ändå!
Ännu en semestervecka har passerat och jag har mest läst och tränat. Knatat runt i skogen en hel del och fått sommarens första fästing. Vi brukar inte få några här hemmavid utan bara när vi åker till landstället men den här vintern har ju fästingarna haft prima förhållanden så då har de nog förökat sig bra. Sen har vi också gått extremt mycket mer i skogarna än vad vi brukar eftersom att att det inte finns så mycket annat att roa sig med när man helst inte ens ska ta tunnelbanan in till stan i onödan.
Det går väl si så där med min tänkta läsplanering då jag råkade läsa fem st Elly Griffiths och ett nyinkommet rec.ex. istället. Men sen dess har jag läst ut en av böckerna från planeringen och påbörjat två. 2666 av Roberto Bolaño fick jag av sambon i december 2011. Jag hade önskat mig den för att så många olika människor hyllade den och den är min allra äldsta hyllvärmare. Nu har jag äntligen påbörjat den och det är en äkta tegelsten. 1000 sidor och lite till. Jag har läst kanske en fjärdedel och vet inte riktigt vad jag tycker just nu. Den är rätt märklig och ibland lite omständlig samtidigt som den innehåller något spännande. I korthet så handlar den, åtminstone inledningsvis, om fyra litteraturvetare som letar efter en tysk (fiktiv) författare vid namn Archimboldi vilken är extremt anonym så knappt någon har träffat honom i verkligheten.
Citatet kommer ca 20 sidor in i boken där vi först fått veta hur och när alla de fyra karaktärerna blev intresserade av Archimboldi. Nu får vi veta hur de lärde känna varandra.
Första gången Pelletier, Morini, Espinoza och Norton träffades var på en kongress för samtida tysk litteratur som hölls i Bremen 1994. Innan dess hade Pelletier och Morini lärt känna varandra under de tyska litteraturdagarna i Leipzig 1989, i det döende DDR, och sedan på ett symposium om tysk litteratur i Mannheim i december samma år (rena katastrofen, dåliga hotell, dålig mat, urusel organisation). På sammankomsten över ämnet modern tysk litteratur i Zürich 1990 träffade Pelletier och Morini för första gången Espinoza.
Och så där fortsätter det i ca två sidor med väldigt detaljerade fakta kring exakt hur och var alla har träffats och även vad de gjorde ibland. Som sagt, omständligt skriven, många bihistorier, långa meningar (ibland flera sidor), till synes ovidkommande historier etc. Men jag läser på för jag vill ändå veta vart det barkar.
Det gäller att det är bra om man ska orka 1000 sidor… Tack för smakbiten!
Den är faktiskt intressant ändå.
Intressant tema, men 1000 sidor och långa meningar låter inte lockande.
Ja alltså vissa stycken skummar jag lite men samtidigt har den något och jag vill veta vart det tar vägen liksom.
Jag har kikat lite på den boken, men den är ju som sagt ganska tjock. Och det här med ordbajseri… nej, det klarar jag bara inte 🙂
Haha, jag är bra på ordbajseri när det gäller att skriva akademiska uppsatser men håller med dig om att jag helst inte vill läsa sådant.
Men oj 1000 sidor?! Då gäller det att boken är väldigt väldigt bra, annars skulle jag inte orka läsa.;) Tack för smakbiten!
Den tar sig ändå!
Var ju tvungen att googla boken, o när jag tittar på boktipset.se har 178 personer betygsatt den, medelbetyg 4/5.Så kämpa på du, jag orkar inte hålla en sådan tegelsten i händerna och min koncentrationsförmåga är gravt försämrad efter utmattningssyndrom så jag tror jag avstår. Trevlig fortsättning på semestern. Här plockar vi fästingar på hund och katter nästan dagligen trots droppar, själv har jag pepparpeppar klarat mig trots att alla pälsklingar sover med mig i sängen
Ja, den var som sagt väldigt hypad då när jag köpte den. Tråkigt att höra om din koncentration, jag var på väg in i väggen i våras men lyckades stoppa det tack vare semestern. Får se vad som händer när jobbet drar igång igen.
Okänd bok för mig. Tack för smakbiten.
Vassego!
blir nyfiken på denna… många sidor, tack för smakbiten
Det är ju som att läsa 2-3 böcker i en bara! 🙂
1000 sidor och redan i början omständlig text och många bihistorier? Den tror jag att jag avstår. Men tack för smakbiten!
Jag lovar att inte pracka den på dig! 🙂
tack för smakbiten! Tror jag hoppar över den. Orkar inte med en massa bihistorier.
De ger ju en känsla av att du sitter med runt bordet ändå. Men de kanske inte tillför något till huvudstoryn.