En kvinna i blått (måndagsmikron)

Varför läste jag den?
Nu hetsläste jag så mycket att jag avslutade delen innan på morgonen och sen direkt kastade mig över nästa. Helt normalt väl?

Vad handlar den om?
En ung kvinna hittas död på en kyrkogård i den religiösa pilgrimsorten Walsingham. Nelson utreder detta och Ruths koppling till det hela är att en gammal studiekamrat till henne sadlat om och blivit präst. Hon befinner sig nu i Walsingham för en utbildning men emottar hotbrev om hur kvinnliga präster är något fel. Kan det finnas någon koppling mellan breven och den döda kvinnan?

Vad tyckte jag?
Även den här delen tyckte jag var lite svagare. Kanske återigen för att det blir för lite arkeologi och för mycket polisdeckare. Sen är det lite ointressant med de religiösa delarna även om jag verkligen gillar att Griffiths slår ett slag för kvinnliga präster. Jag tycker hon är bra på det att lyfta och väva in olika minoriteter eller grupper av människor som kämpar i motvind eller utanförskap. Men själva berättelsen här fångar mig inte lika mycket.

Utläst: 4 juli 2020
Mitt betyg: 3/5

ett inlägg i serien #måndagsmikron där jag prånglar ut mina släpande recensioner med samma innehåll som vanligt men i ett något mindre format

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s