En smakebit på søndag: Vägen till Klockrike

en smakebit

De två norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger delar på värdskapet för En smakebit på søndag som de bästa varannan veckas-föräldrarna! Tanken är att bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den.

Veckan har varit produktiv (utvecklingssamtalen stundar) och intensiv men av någon anledning var jag ändå lite mindre trött i fredags kväll än vad jag vanligtvis är. Jag lyckas ju aldrig hålla alla saker igång så som jag önskar just för att jag alltid vill för mycket. Nu är det träningen som lidit lite i veckan men jag har haft andra viktiga saker att ta itu med.

Nästa vecka är det dags för bokcirkelträff och boken i fråga är Vägen till Klockrike. Jag läste delar av Aniara i skolan men annars har jag nog inte läst Harry Martinsson tidigare. Just nu är jag en bit in bara och jag upplever språket som en smula märkligt.

Eftersom jag är född inte allt för långt ifrån Moa Martinssons torp så har jag alltid känt till henne men varken läst eller besökt torpet. Jag tror banne mig vi inte läste henne i högstadiet när vi plöjde alla gubbar. Tragiskt men så var det ju 80-tal. Jag läser på Wikipedia att ”Äktenskapet var stormigt men konstnärligt inspirerande för båda” och får dåliga vibbar. Jag är så trött på sviniga män oavsett om deras utsatta hustrur får inspiration att skriva ifrån alla hemskheter. Jag orkar inte fördjupa mig i saken just nu utan ser bara att Harry var otrogen. Kanske var det ”inte mer” än så.

Min smakbit kommer ifrån inledningen och kapitlet Cigarrspanjorerna.

Dörren till trappan som ledde från cigarettavdelningen öppnades, och Cagliostro kom ner.

Han var cigarrmakare Bolles rival och tog vägen genom cigarravdelningen bara för att visa att han hade varit uppe hos Dolly.

Han hälsade med demonstrativ belevenhet på Bolle när han gick förbi dennes cigarrbänk. Och Bolle besvarade hälsningen på samma sätt. Cigarrspanskt, till ytterlighet artigt.

I deras överdrivna artighet låg allt det hat de kände till varandra, ett välkammat, bugande hat, med pomada i håret.

– Nej, se goddag!

– Goddag, goddag!

De bugade. Och all belevenhet i världen skruvades in i bugningen för att krossa.

16 reaktioner på ”En smakebit på søndag: Vägen till Klockrike

  1. Paula Merio

    Jag har inte läst Harry Martinson överhuvudtaget. Aniara har jag bara stött på otaliga gånger i korsord, har förstått att det är ett rymdepos?
    Lycka till med bokklubbsträffen, såna brukar vara skoj oavsett vad man läser.

  2. vi läste HM men inte MM. frågan är om vi borde gjort tvärtom. jag fick Nässlorna blomma förstörd för mig för många år framöver. det hade nog varit lättare att ta till sig MM. Vägen till Klockrike är jag inte alldeles förtjust i, men tack för smakebiten!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s