Gösta Berlings saga

I julas var jag på teater med en kompis och såg Brott och straff. Vi pratade litteratur och hon sa att hon läst det mesta av Selma. Shit vilken bra idé tänkte jag och blev supertaggad. Eftersom jag gillar att vara projektuös så tänkte jag att jag börjar från början. Jag läste listor över vad Selma skrivit ut och favoritmarkerade allt jag kunde hitta på svt play angående henne. Faktum är att vi en gång haft Gösta som bokcirkelbok inför en Mårbackaresa men jag fastnade inte riktigt för boken den gången utan lade den åt sidan. (Kan dock varmt rekommendera ett Mårbackabesök oavsett!).

Men ok, börja från början skulle jag. Gösta var vid den tiden slutsåld i bokhandeln så jag köpte ett ex på Bokbörsen. Fick hem den, började läsa och ba: zzzznark. Tvingade mig igenom den och uppskattade vissa partier mer än andra men mitt storslagna läs allt av Selma-projekt dog mer eller mindre på stört. Nu har jag förvisso hört att den här kanske inte är hennes bästa så förr eller senare gör jag ett nytt förslag. Och jag har läst och gillat några få titlar av henne tidigare.

Men Gösta Berlings saga påminde mig om Roberto Bolaños 2666 på det sättet att bägge författare berättar liksom sin historia medan de går rakt igenom hotellkorridoren men de öppnar dessutom varenda dörr åt sidorna och berättar vad som händer där. Onödiga bihistorier de luxe! Hallå redaktören var är du? Jag gillade att läsa om prällen och det finns en hel del intressanta karaktärer men jag tappade nog lite intresse med alla dessa sidohistorier. Jag har fortfarande kvar favoritmarkeringen på Gösta på svt play så jag ska ge honom en ny chans i filmatiserad tappning. Någon gång, i framtiden.

Det är inte en dålig bok, absolut inte. Som sagt, en hel del i den är fängslande och fascinerande men jag är inte helsåld. Övertyga mig gärna om den här bokens storhet och berätta för mig vad jag inte förstår.

Förlag: Albert Bonniers förlag
Utläst: 27 februari 2023
Mitt betyg: 3/5

Lämna en kommentar