Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där bokbloggare varje söndag uppmanas att välja ett stycke ur en bok de läser just nu för att väcka nyfikenhet och intresse för den. Ett trevligt söndagsnöje!

Veckans signaturmelodi har varit sjuk, sjuk, sjuk. Jag kände mig ändå tvungen att gå till jobbet i torsdags när vi hade kursdag och jag ville slippa restuppgifter och på fredagen hade jag ingen färdigskriven planering kvar så då åkte jag och gjorde mina lektioner. Att vara sjuk är väl aldrig kul men som lärare så behöver du ändå fixa en planering till ev vikarier och när du kommer tillbaka vet du aldrig om de gjort det du sa eller för lite/för mycket och så vågar man knappt kliva in i sitt klassrum igen. Well, eleverna var glada att se mig och de fick städa upp i klassrummet. Men tyvärr kände jag mig fortfarande rätt dålig i fredags och jag har ägnat hela helgen utom några timmar på lördag kväll åt att vila.

De lördagstimmar jag inte direkt vilade på hittade jag åtminstone sittplats på Franska trion. De brukar köra julkonsert så här års och jullåtarna är ju inte direkt jättebra men de kör sina vanliga låtar också och det är väl ändå lite knaskul sådär med julkonceptet. I torsdags släpade jag mig till Hurula efter kursen eftersom att jag ju vaskat två biljetter förra helgen p.g.a. sjuk då med. Hurula är alltid fantastisk live så det var värt det men det var sjukt jobbigt att stå efter att bara ha suttit i soffan i en vecka.

Jag har återigen missat maratongruppens söndagsträning och det kanske inte är hela världen då det är långt kvar till juni men det börjar kännas hopplöst med dubbelmaran som jag vill springa i april. Först knät och sen det här. Å andra sidan händer det ju något skit exakt hela tiden så jag åker nog dit och springer så långt jag orkar. Jag har ju ändå klarat 6 mil en gång utan att bygga upp till det och det här bara 2 mil till. Kroppen klarar mer än man tror!

Igår läste jag Stargate. En julberättelse som jag förhoppningsvis ska fika-bokcirkla om på måndag. Det är min andra Ingvild för i år och jag har även Historien om Fru Berg i hyllan men den spar jag till nästa år. Måste låta denna sjunka in lite först.

Men jag kan inte hoppas. Det är sån min hjärna är. Då hoppas jag att någon slår sönder hela Stargate och stänger alla ölkranar i världen, men det händer aldrig, det rinner alltid ut öl på något ställe, och jag blev svart i huvudet. Jag hade ingenting att säga. Det bara fortsätter och fortsätter. Jag bara tänker och tänker och tänker, och så kommer natten, för den kommer alltid. Det var natten till den första december. Jag låg stilla på min systers arm.